home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
/ Discovering Nature in the City / LUONTOCD.iso / pc / files / mammswe.cxt / 00237_pic102.txt < prev    next >
Encoding:
Text File  |  1996-12-16  |  3.9 KB  |  61 lines
  1. R√ÖTTA 
  2. Rattus norvegicus
  3.  
  4. ALLMÄNT
  5.  
  6. R√•ttan √•stadkommer √§nnu stora skador trots att den har bek√§mpats p√• m√•nga olika s√§tt. R√•ttornas utm√§rkta motdrag best√•r i att de snabbt l√§r sig undvika giftbeten och f√§llor. Till r√•ga p√• allt kan de  √∂verf√∂ra information om dessa till sina artfr√§nder.
  7.  
  8. R√•ttan kallas ibland ocks√• brun r√•tta, skeppsr√•tta eller vandringsr√•tta f√∂r att skilja den fr√•n svart r√•ttan. Svart r√•ttan kom till Finland redan p√• 1300-talet fr√•n Mellaneuropa och den hade d√• med sig den fruktade digerd√∂den. Denna sjukdom spreds av svart r√•ttans loppor. Brun r√•ttan kom till Finland f√∂rst p√• 1800-talet och  besegrade som den starkare arten svart r√•ttan, som numera helt saknas hos oss.
  9.  
  10. R√ÖTTORNAS KOLONIER
  11.  
  12. R√•ttorna bildar kolonier. Dessa best√•r av storfamiljer med endast en fullvuxen hane. Honorna √§r flera och deras ungar i olika √•ldrar ing√•r naturligtvis i familjen. Varje koloni har sin egen specifika lukt, som fastnar vid varje individ i kolonin, √§ven vid ungarna.
  13.  
  14. Om en fr√§mmande individ uppenbarar sig i kolonin identifieras den p√• sin lukt omedelbart av kolonins medlemmar, som g√•r till v√•ldsamt anfall. Endast genom att fly kan inkr√§ktaren r√§dda sitt liv. R√•tthonorna bygger boet och sk√∂ter d√§r sina ungar och ammar ibland ocks√• andra honors ungar.
  15.  
  16. √ñVERBEFOLKNING HOTAR
  17.  
  18. R√•ttor √§r k√§nda f√∂r sin stora f√∂r√∂kningsf√∂rm√•ga. Om antalet individer i r√•ttkolonin v√§xer s√• att brist p√• f√∂da uppst√•r b√∂rjar stressymtom framtr√§da. Stressen yttrar sig bl.a. i att individerna blir retliga och att slagsm√•l, √§ven allvarliga, blir allm√§nna.
  19.  
  20. Unders√∂kningar har visat, att stress f√∂rorsakar en s√§nkning av hormonniv√•n hos r√•tthonorna. Det leder till att de unga honorna inte blir k√∂nsmogna i normal takt. Ocks√• hanarna p√•verkas i samma riktning av stress. √ñverbefolkningen leder naturligtvis ocks√• till en utvandring av individer, som f√∂rs√∂ker klara sig i en fientlig omv√§rld.
  21.  
  22. DEN SKICKLIGA R√ÖTTAN
  23.  
  24. R√•ttorna √§r snabbfotade och skickliga kl√§ttrare. De √§r uth√•lliga simmare och goda dykare. R√•ttorna √§r b√•de l√§raktiga och nyfikna. De till√§gnar sig snabbt varierande f√∂da. De l√§r sig ocks√• snabbt att undvika platser som visat sig vara farliga.
  25.  
  26. R√•ttorna l√§r sig av varandras miss√∂den. En r√•tta som ser en annan i en f√§lla kan undvika f√§llor. P√• samma s√§tt kan r√•ttan undvika giftbeten som den st√∂tt p√• tidigare, antingen genom att se en annan skadas eller genom att den sj√§lv n√•gon g√•ng √§tit en liten m√§ngd, som inte lett till n√•got v√§rre √§n magkramper.
  27.  
  28. KÄNNETECKEN
  29.  
  30. √ñversidan brungr√• med svarttoppad h√•rbekl√§dning mitt p√• ryggen. Sidorna ljusare, undersidan ljusgr√•, ofta skiftande i gult. Ungr√•ttorna √§r m√∂rkgr√•.
  31.  
  32. Kroppsl√§ngd 11-29 cm, svansl√§ngd 9-23 cm, vikt 50-500 g.
  33.  
  34. UTBREDNING OCH TALRIKHET
  35.  
  36. D√§ggdjuren i detta sl√§kte √§r relativt allm√§nna inom sitt utbredningsomr√•de.
  37.  
  38. LIVSMILJ√ñ OCH F√ñDA
  39.  
  40. Bos√§ttningar och odlingsmarker. K√§llare, f√§hus, bodar, soptippar, kvarnar, f√∂rr√•d och avlopp. Om somrarna ocks√• √§ngar och skogsbryn. Flyttar till vintern in i byggnader.
  41.  
  42. R√•ttan √§r en all√§tare, v√§xtf√∂da dominerar, beroende p√• tillg√§ngligheten.
  43.  
  44. FORTPLANTNING
  45.  
  46. √Öret runt i varma byggnader. √Örligen upp till 10 men vanligen 3-5 kullar. Kullstorleken 6-10 upp till 12  ungar. Boet byggs av tillg√§ngligt mjukt material: isoleringsmaterial, pappersbitar och dylikt.
  47.  
  48. LEVNADSVANOR
  49.  
  50. Skymnings- och nattdjur, som ibland r√∂r sig ocks√• p√• dagarna. Simmar, dyker och hoppar skickligt. Modig och vid behov ilsken. Gr√§ver g√•ngar och g√•ngsystem i byggnader, konstruktioner och i marken. G√∂r mycket skada genom att gnaga, √§ta och f√∂rorena med urin och exkrementer. Kolonierna stabila. Livstid 6-7 √•r.
  51.  
  52. SP√ÖRTECKEN
  53.  
  54. Gnagsp√•r i byggnader, g√•ngar, matrester, s√∂ndergnagda f√∂rvaringsk√§rl och s√§ckar, spillning. Sn√∂sp√•ren k√§nns igen p√• sin storlek och p√• det sp√•r svansen avs√§tter.
  55.  
  56. KLASSIFICERING
  57.  
  58. Ordning: Gnagare - Rodentia
  59. Familj: M√∂ss och r√•ttor - Muridae
  60.  
  61.