home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
/ Discovering Nature in the City / LUONTOCD.iso / pc / files / mammswe.cxt / 00236_pic101.txt < prev    next >
Encoding:
Text File  |  1996-12-16  |  3.8 KB  |  59 lines
  1. HUSMUS 
  2. Mus musculus
  3.  
  4. ALLMÄNT
  5.  
  6. Husmusen har varit m√§nniskans f√∂ljeslagare under √•rtusenden. Ursprungligen kommer den fr√•n medelhavsomr√•det. F√∂rutom i m√§nniskornas bost√§der lever husmusen ocks√• i uthus, speciellt i s√•dana d√§r s√§d lagras.
  7.  
  8. Husmusen √•stadkommer skada s√•v√§l genom att √§ta matvaror som genom att f√∂rorena dem med avf√∂ring och urin. Husmusen lever i familjer. Honan bygger ett varmt bo av torrt gr√§s, pappersstrimlor, tygremsor och annat mjukt material. En hona kan under √•ret ha 5-6 kullar. Ungarna f√∂ds nakna och blinda, men v√§xer snabbt och l√§mnar boet vid mindre √§n en m√•nads √•lder.
  9.  
  10. VARIFR√ÖN KOMMER HUSMUSEN?
  11.  
  12. Husmusen torde ursprungligen komma fr√•n Nordafrikas v√§stra delar. H√§r slog den f√∂lje med m√§nniskan redan f√∂r tiotusentals √•r sedan. D√§refter utbredde den sig i olika riktningar med m√§nniskans bist√•nd. Att korsa haven som ‚Äúfripassagerare‚Äú p√• fartygen har f√∂r den varit l√§tt.
  13.  
  14. Husmusen har aldrig betraktats med blida √∂gon; ett bevis p√• detta √§r dess latinska namn Mus, vilket ursprungligen betyder tjuv. Inga utrotningsf√∂rs√∂k har hindrat musens framfart och inte ens lokalt har man lyckats utrota den. Numera f√∂rekommer husmusen i talrika former. En del av dem har man redan hunnit differentiera till arter. Husmusens snabba artutveckling dvs. evolution visar att den har en f√∂rm√•ga att kvickt anpassa sig till f√∂r√§ndringar i milj√∂n och vid behov utveckla nya arter.
  15.  
  16. VARF√ñR LUKTAR HUSMUSEN?
  17.  
  18. Husm√∂ssen lever i revir och hanarna utm√§rker reviret med urin. Urinen inneh√•ller √§mnet acetylamid, vars lukt m√§nniskan l√§tt f√∂rnimmer och uppfattar som obehaglig. V√•ra andra musarter har inte detta lukt√§mne.
  19.  
  20. Husmushanarnas lukt√§mne fungerar inte endast som en varning f√∂r fr√§mmande hanar, utan √§mnet p√•verkar ocks√• honorna i reviret. √Ñmnet p√•skyndar honornas utveckling till k√∂nsmogenhet och styr i m√•nga avseenden honornas f√∂r√∂kningscykel och sk√∂tsel av avkomman. Honorna identifierar ocks√• sina ungar med hj√§lp av lukten. N√§r man i experiment skurit av nerverna till honans luktsinnen har hon b√∂rjat √§ta sina egna ungar!
  21.  
  22. HUSM√ñSSENS FAMILJESTRUKTUR
  23.  
  24. I ett husmusrevir lever endast en hane. Flera honor och deras ungar kan f√∂rekomma. De fullvuxna ungarna, s√§rskilt hanarna utvandrar fr√•n reviret. De nyf√∂dda ungarna √§r nakna och of√∂rm√∂gna att bibeh√•lla sin kroppstemperatur. De m√•ste d√§rf√∂r v√§rmas av modern genast d√• ett temperaturfall hotar.
  25.  
  26. D√• musungarna fryser kallar de p√• modern genom att utst√∂ta ultraljud, dvs. ljud med frekvenser ovanf√∂r v√•rt √∂ras h√∂rselgr√§ns. N√§r ungarna f√•tt sin h√•rbekl√§dnad kan de sj√§lva reglera sin v√§rme, men de stannar √§nnu en tid i boet. Honan sk√∂ter ungarna ensam.
  27.  
  28. KÄNNETECKEN
  29.  
  30. √ñversidan gr√•, ofta svagt brunaktig och ett gulaktigt skimmer p√• gr√§nsen mellan √∂ver- och undersida. Undersidan ljusgr√•, ofta gulaktig, ibland n√§stan vit.
  31.  
  32. Kroppsl√§ngd 5-10 cm, svansl√§ngd 6-8,5 cm, vikt 8-30 g.
  33.  
  34. UTBREDNING OCH TALRIKHET
  35.  
  36. D√§ggdjuren i detta sl√§kte √§r relativt allm√§nna inom sitt utbredningsomr√•de.
  37.  
  38. LIVSMILJ√ñ OCH F√ñDA
  39.  
  40. Bostadsbyggnader, spannm√•lsmagasin, k√§llare, matvarulager. Om sommaren √§ven p√• √•krar och √•kerrenar.
  41.  
  42. Husmusen √§r all√§tare, f√∂redrar dock vegetabilisk f√∂da.
  43.  
  44. LEVNADSVANOR
  45.  
  46. Skymnings- och nattdjur, men r√∂r sig ibland √§ven p√• dagen. Gnagar h√•l i d√∂rrkarmar, v√§ggar e.d. st√§llen. √Östadkommer skador genom f√∂rorening. Skicklig kl√§ttrare. Kan bli 3 √•r gammal.
  47.  
  48. FORTPLANTNING
  49.  
  50. Fortplantar sig √•ret runt, upp till 10 kullar per √•r och 2-10 ungar per kull. Boet i skyddande h√•ligheter antingen i byggnader eller utomhus i jordgropar. Boet byggs av f√∂refintligt mjukt material s√•som  tygbitar, str√•n m.m.
  51.  
  52. SP√ÖRTECKEN
  53.  
  54. Gnagsp√•r och spillning i byggnader. Ibland kan sp√•r ses i sn√∂n, d√§r hoppavst√•ndet √§r n√•got l√§ngre √§n sorkarnas.
  55.  
  56. KLASSIFICERING
  57.  
  58. Ordning: Gnagare - Rodentia
  59. Familj: M√∂ss och r√•ttor - Muridae