home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
-
- ### ###
- ### ###
- ### #### ### ### ### ####
- ### ### ##### ### ###
- ### ### ### ### ###
- ### ### ##### ### ###
- ########## ### ### ##########
- ### ###
- ### ###
-
- Underground eXperts United
-
- Presenterar...
-
- Intressant Svenskt Stoff
-
- [ #027 - Att diskutera med massan ]
- _____________________________________________________________________
-
-
- Att diskutera med massan
- Av Joseph
-
- Situation
-
- L}t oss s{ga att ni diskuterar n}got {mne. Exempelvis
- huruvida Sverige skall f|rs|rjas med k{rnkraft eller
- blomkraft (Varf|r man nu n}gonsin skulle vilja g|ra det?).
- Till en b|rjan handlar diskussionen om f|r och nackdelar
- med k{rnkraft och alternativet, blomkraft. Detta {r
- vanligen uppgifter som kan kontrolleras objektivt.
- Exempel: Uran finns det mycket av. Vindkraft kostar mycket.
-
- N{r b}da parterna har tillfredsst{llt sin nyfikenhet och
- k{nner till varandras argument f|r och emot |verg}r
- samtalet i ifr}gas{ttande. Man ifr}gas{tter om den andra
- partens information st{mmer och varifr}n den kommer. Den
- information som diskuteras nu {r vanligen sv}rare att
- kontrollera.
- Exempel: Hur kan du veta hur mycket energi som kommer att
- kr{vas om femtio }r?
-
- N{r detta {r gjort |verg}r diskussionen snabbt till
- ifr}gas{ttande av den andra partens grundl{ggande
- v{rderingar.
- Exempel: [r det egentligen r{tt att f|rst|ra eller f|r{ndra
- naturen genom att bygga vind- eller vattenkraftverk?
-
- Diskussionens struktur
-
- * P} den f|rsta niv}n, d} det handlar om detaljfr}gor
- kan man givetvis ha en viss framg}ng i att |vertyga den
- andra parten. D} handlar det fortfarande om fakta och
- kunskap.
- * Men p} den andra niv}n blir det mycket sv}rare. Nu
- handlar det om f|rest{llningar och uppfattning om
- omv{rlden. Dessa {r vanligtvis sv}ra att rubba, men det {r
- fortfarande m|jligt.
- * Slutligen anl{nder man, ofelbart, p} den tredje och sista
- niv}n. Under de f|rsta tolv - tretton levnads}ren {r det
- m|jligt att {ndra sina v{rderingar och sin personlighet.
- Under ton}ren stelnar sedan personligheten och efter
- tjugofem }rs }lder {r v}ra v{rderingar n{st intill
- orubbliga.
- ____________________________
- Diagram: | |
- | [Detaljfr}gor] |
- | | |
- | [Uppfattning om omv{rlden] |
- | | |
- | [V{rderingar/personlighet] |
- |____________________________|
-
- Kommentarer
-
- Slutligen till den viktigaste fr}gan av alla - {r det
- egentligen v{rt att diskutera med andra m{nniskor (massan)?
- Svaret {r enkelt - nej. Om man inte har ett klart syfte med
- diskussionen finns det ingen anledning. Ett par exempel p}
- de olika syften man kan ha d} man diskuterar:
-
- a) Att l{ra k{nna n}gon b{ttre. Diskussionen {r givetvis
- ett v{rdefullt verktyg om man vill l{ra k{nna en annan
- m{nniska. Man b|r d} i f|rsta hand v{lja att fr}ga personen
- ifr}ga om olika saker. Man kan {ven p}st} olika saker som
- man vill att den andra personen skall bem|ta.
-
- b) Att |vertyga. Diskussionen kan anv{ndas till att
- |vertyga andra m{nniskor om detaljfr}gor. Men att f|rs|ka
- |verf|ra sina egna v{rderingar p} en annan m{nniska {r, som
- jag redan visat, meningsl|st.
-
- c) Att provocera. Ofta kombineras detta med en |nskan om
- att l{ra k{nna personen b{ttre. Man provocerar och personen
- tvingas bem|ta olika p}st}enden som i hans |gon {r helt
- bef{ngda. Skillnaden {r dock att h{r {r hela syftet med
- diskussionen att provocera.
-
- ____________________________________________________________________________
- uXu Av Joseph uXu
- ____________________________________________________________________________
-
-