home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
/ The Hacker's Encyclopedia 1998 / hackers_encyclopedia.iso / zines / uxu / uxu_s023.txt < prev    next >
Encoding:
Text File  |  2003-06-11  |  8.0 KB  |  192 lines
  1.  
  2.                                 ###     ###
  3.                                  ###   ###
  4.                       ###   ####  ### ###  ###   ####
  5.                       ###    ###   #####   ###    ###
  6.                       ###    ###    ###    ###    ###
  7.                       ###    ###   #####   ###    ###
  8.                       ##########  ### ###  ##########
  9.                                  ###   ###
  10.                                 ###     ###
  11.  
  12.                          Underground eXperts United
  13.  
  14.                                 Presenterar...
  15.  
  16.                           Intressant Svenskt Stoff
  17.  
  18.                               [ #023 - Boken ]
  19.     _____________________________________________________________________
  20.  
  21.  
  22.                                 Boken
  23.                               av Joseph
  24.  
  25.  
  26. Lycka, t{nkte Herr J., det {r att producera s}na h{r saker. Det fanns
  27. ingenting som gick upp mot den d{r k{nslan man fick i magen n{r man gjort
  28. f{rdigt {nnu ett perfekt exemplar av produkten. Framf|r sig hade han ett
  29. bord och fr}n h|ger kom del ett p} ett l|pande band och framifr}n kom del
  30. tv}. Det var bara tv} delar han beh|vde foga samman. Men det var {nd} ett
  31. hantverk. Att f} dem att passa ihop riktigt ordentligt s} att fogen inte
  32. syntes och ytan var alldeles sl{t. I v{ggen p} v{nster sida fanns ett stort
  33. h}l, d{r han la ner produkten n{r han var f{rdig. Han hade aldrig v}gat
  34. titta ner i |ppningen utan antog att det bara var ett l}ngt svart r|r som
  35. ledde ner till f|rpackningsavdelningen eller n}got s}dant.
  36.  
  37.    Hans v{nner tyckte att hans arbete l{t trist och ans}g att han borde
  38. s|ka sig till ett mer kvalificerat jobb d{r han kunde utvecklas. Bah!
  39. de visste inte hur han hade utvecklats under de fyrtio }r han hade jobbat
  40. p} fabriken. Alla dessa }r och alla dessa ihopfogningar han gjort. Hur
  41. mycket hade inte han t{nkt? Och hur m}nga finurliga l|sningar p}
  42. komplicerade problem hade han inte funnit?. Han log f|r sig sj{lv n{r han
  43. t{nkte p} hur han hade klarat av det d{r problemet han hade l{st om i
  44. tidningen om nationalekonomin. Det var ju enkelt! En barnlek f|r honom.
  45. Han kunde inte f|rst} varf|r det var ett s}dant j{kla tjafs hit och dit.
  46. Det {r nog velandet som {r utm{rkande f|r det h{r landet t{nkte han.
  47. I en bok han hade hemma hade han samlat alla sina tankar och l|sningar
  48. han kommit p} under sina fyrtio }r p} fabriken. M{kta stolt var han |ver
  49. de tv}hundra fullskrivna sidorna han }stadkommit.
  50.  
  51.    Fabriksvisslan tj|t genom lokalerna. Herr J. tryckte p} stopp-knappen
  52. och b|rjade plocka ihop sina saker. Tjugo meter d{rifr}n stod en man och
  53. en kvinna och betraktade honom. Gunnar och Lars-Eric, VD respektive
  54. sekreterare.
  55.  
  56.  - Hur l{nge sa du att han hade jobbat h{r?
  57.  
  58.  - Fyrtio }r enligt v}ra papper.
  59.  
  60.  - Och hela den h{r tiden har han suttit vid H}let?
  61.  
  62.  - Ja, det blev en miss i planering n}gon g}ng vid den tiden han fick
  63.    jobbet och sedan var det ingen som hade hj{rta att flytta honom, han
  64.    verkade s} n|jd med det sitt jobb.
  65.  
  66.  - Men H}let var ju t{nkt att vara "sista stationen" f|r m{nniskor vi inte
  67.    fick avskeda! Du menar att vi har haft en fullt arbetsf|r m{nniska
  68.    sittande vid H}let i fyrtio }r!?
  69.  
  70.  - Ja, jag {r r{dd f|r det...
  71.  
  72.  - Och det {r f|rst nu, tv} dagar f|re hans pension, som du brytt dig
  73.    om att informera mig om detta!
  74.  
  75.  - Ja...
  76.  
  77.  - J{vla inkompetenta kretiner!
  78.  
  79. Gunnar var h|gr|d i ansiktet och s}g mycket f|rargad ut n{r han gick
  80. d{rifr}n med best{mda steg. N{r han sm{llde igen d|rren till fabrikslokalen
  81. tittade Herr J. f|rv}nat upp. I den h{r fabriken var det ju aldrig n}gon
  82. som var arg och framf|rallt ingen som sm{llde i n}gra d|rrar.
  83. Han skakade p} huvudet och l{mnade fabriken. P} v{gen hem t{nkte han p}
  84. hur m}nga g}nger han k|rt denna v{g och att detta var den n{st sista
  85. g}ngen. Hans hem ekade tomt n{r han klev in genom d|rren. Han tog av sig
  86. sin jacka och skorna och gick in till vardagsrummet. D{r, p} det stora
  87. matsalsbordet, l}g Boken. Det var n{stan som en bibel f|r honom. Han f|rde
  88. handen |ver omslaget och k{nde det mjuka l{dret smeka hans fingrar. Aldrig
  89. hade han {lskat n}gonting s} mycket som han {lskade den h{r boken. Det var
  90. allt, hela hans tillvaro och hans existens. Utan den skulle han f|rmodligen
  91. d|. Han k{nde det tydligt. Boken var det som h|ll honom vid liv. Alla dessa
  92. problem och alla de l|sningar han hade producerat fanns mellan dessa tv}
  93. p{rmar.
  94.  
  95.    N{r Herr J. vaknade n{sta morgon var det med vemod i kroppen. Det h{r
  96. skulle bli sista dagen p} jobbet. Efter idag skulle han aldrig mer f}
  97. jobba f|r f|retaget. Han var s} tacksam f|r alla de }r av gl{dje det
  98. sk{nkt honom. Snilleblixten slog honom vid tandborstningen. Han hade inte
  99. hunnit mer {n tv}-tre drag med tandborsten innan han kom p} det.
  100. Han skulle ge f|retaget sin bok! Det var de v{rda. Allt de gjort f|r honom.
  101. Nu fick han chansen att ge n}got tillbaka. F|rmodligen skulle det g|ra
  102. f|retaget enormt rikt. Minst hundra patent och f|rmodligen flera miljarder
  103. i inkomst var vad f|retaget kunde se fram emot.
  104.  
  105.    Visslan tj|t och han tryckte p} den gr|na start-knappen. Han hade aldrig
  106. varit sen. Oavsett hur sjuk han varit eller hur d}ligt han m}tt hade han
  107. alltid g}tt till jobbet. Han k{nde att det han utf|rde var viktigt och
  108. att han skulle stanna p} sin post. Boken hade han slagit in i det gr|na
  109. omslagspapper han f}tt |ver den sista julen, och nu l}g den bredvid honom p}
  110. monteringsplattan. Han planerade att l{mna |ver boken till f|retaget n{r
  111. visslan ringde ut f|r sista g}ngen.
  112.  
  113.    P} VD'ns kontor ringde telefonen.
  114.  
  115.    - Ja, det {r Gunnar.
  116.  
  117.    - Hej, det {r Lars-Eric. Jag t{nkte om du hade tid att l{mna |ver
  118.      guldklockan med mig innan vi st{nger av.
  119.  
  120.    - Tja, vad {r klockan?
  121.  
  122.    - Kvart i fem. Om en kvart allts}.
  123.  
  124.    - Jag kommer ner.
  125.  
  126.    - Och...
  127.  
  128.    - Ja?
  129.  
  130.    - S{g ingenting om H}let {r du sn{ll. Han har ju jobbat s} l{nge...
  131.  
  132.    - Jag {r v{l inte dum heller!
  133.  
  134. Herr J. tog upp sin present och tryckte den en sista g}ng mot br|stet.
  135. Han skulle skicka den till f|rpackningsavdelning d} han inte v}gade r{cka
  136. |ver den sj{lv. Han var r{dd att de inte skulle f|rst} vad det var och
  137. tro att han var galen eller n}got.
  138. Med t}rar i |gonen l{t han den glida ner i h}let. F|r f|rsta g}ngen
  139. p} fyrtio }r tittade han ner i den svarta |ppningen och s}g sin bok
  140. f|rsvinna ned. De m}ste bli bra f|rv}nade d{rnere, t{nkte han och log
  141. f|r sig sj{lv.
  142.    Herr J. ryckte till och v{nde sig om n{r han pl|tsligt h|rde en
  143. r|st bakom sig.
  144.  
  145.    - Hall} d{r, Herr J.!
  146.  
  147.    - Hej, hej...
  148.  
  149.    - Jo, vi t{nkte l{mna |ver den h{r guldklockan till dig som ett tecken
  150.      p} v}r tacksamhet f|r att du jobbat s} h}rt under alla }r.
  151.  
  152. Herr J. tog emot g}van och tittade med f|rundran p} den gl{nsande metallen.
  153. De sm}pratade lite om vad Herr J. skulle g|ra nu n{r han gick i pension och
  154. om hans hus, tr{dg}rd och bil. Ingenting viktigt, bara s}dant m{nniskor
  155. sm}pratar om i st|rsta allm{nhet n{r de s{ger adj| efter fyrtio }rs trogen
  156. tj{nst. Till sist skruvade Gunnar p} sig och visade tydligt att han ville
  157. komma d{rifr}n. De b}da m{nnen skulle precis s{ga adj| n{r Herr J. kom p}
  158. att han skulle ber{tta om sin g}va.
  159.  
  160.   - Jo, jag har en liten sak till er ocks}.
  161.  
  162.   - Jass}, vad}?
  163.  
  164.   - Utan att skryta tror jag att det {r en sak som {r helt avg|rande f|r
  165.     f|retagets framtid. Det g{ller stora summor s} att s{ga.
  166.  
  167. Gunnar sken upp och lyssnade intresserat.
  168.  
  169.   - Jaha ja, Det tar vi ju tacksamt emot givetvis.
  170.  
  171.   - Ska jag vara helt {rligt s} v}gade jag inte r{cka |ver den sj{lv.
  172.  
  173.   - Det {r ingen fara. Vi bits ju inte.
  174.  
  175.   - Jag skickade ner den till f|rpackningsavdelningen ist{llet.
  176.  
  177.   - Idiot!!!
  178.  
  179. Gunnar v{nde p} klacken och gick d{rifr}n med snabba steg. Herr J. v{nde sig
  180. mot Lars-Eric.
  181.  
  182. Och ingen av dem f|rstod. Herr J. f|rstod inte att l|sningen p} energi-
  183. problemet, nationalekonomin och den kalla fusionen g}tt om intet.
  184. Lars-Eric f|rstod inte v{rdet p} g}van de skulle ha f}tt. Ingen f|rstod.
  185. Ingen skulle heller f|rst} - att Boken med l|sningar g}tt till br{nnugnen
  186. ist{llet f|r m{nskligheten.
  187.  
  188. ____________________________________________________________________________
  189. uXu                            Av Joseph                                 uXu
  190. ____________________________________________________________________________
  191.  
  192.