home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
-
- ### ###
- ### ###
- ### #### ### ### ### ####
- ### ### ##### ### ###
- ### ### ### ### ###
- ### ### ##### ### ###
- ########## ### ### ##########
- ### ###
- ### ###
-
- Underground eXperts United
-
- Presenterar...
-
- Intressant Svenskt Stoff
-
- [ #021 - Att ta farv{l, att s{ga Adj| ]
- _____________________________________________________________________
-
- Att ta farv{l, att s{ga Adj|
-
- Att h}lla en m{nniskas hand n{r d|den kommer ifatt och m{nniskan {ntligen
- g}r till vila. Det kan k{nnas bra och fint och vackert men {ven jobbigt
- att sv}rt. Att sluta |gonen p} en m{nniska man har {lskat kan k{nnas
- sk|nt, men {nd} s} jobbigt. Att beh|va forts{tta sj{lv utan sin livskamrat
- kan vara sv}rt.
-
- Att som personal sitta med, hos en m{nniska man knappt k{nner l}ter nog
- inte s} sv}rt. Men kom d} ih}g att andras d|d s} l{tt f}r oss att minnas
- v}ran egen, och de k{nslor vi har inf|r den. De r{dslor, minnen och
- f|rdomar som oftast f|ljer oss sedan barndomen. Ofta en r{dsla f|r att
- inte hinna med allt som vi tror oss vara menade att hinna. En k{nsla av
- saknad av en annan medm{nniska och kanske en k{nsla av otillr{cklighet.
-
- Det {r ocks} sv}rt att m|ta n{ra och k{ras sorg. Vi vill s} g{rna men
- kan inte veta vilka ord som {r de r{tta, av r{dsla att s{ga dem fel s{ger
- vi inga alls. Vi forts{tter bara att g|ra v}rat jobb, det som vi f}r
- betalt f|r att g|ra.
-
- Sk{ms, javisst. F|r vi vill ju s} mycket men v}gar s} lite. F|rtryckta
- kvinnogrupper sl{pper ut k{nslorna n{r de kommer hem. Sk{ller p} man och
- barn f|r att l{tta p} v}ra skamk{nslor och k{nslor av otillr{cklighet.
- K{nslorna v{xer och allt kommer inte ut f|rr{n p} personalfesten d} vi
- dricker f|r mycket r|dvin och fl|rtar med den unga manliga vikarien.
-
- Att h}lla en m{nniskas hand n{r hon g}r till vila, kan vara vackert men
- {nd} s} sv}rt. Jag hoppas och tror p} ett liv efter detta, f|r alla de
- m{nniskor jag {lskat och som har g}tt f|re. Till alla de som jag aldrig
- tog chansen att s{ga s}dant som {r viktigt, till dem jag aldrig sa att jag
- {lskade, jag hoppas att jag kommer att se dem alla igen och f}r en ny
- chans, f|r den g}ngen kommer jag att ta den.
-
- L}t oss alla hoppas att det jordiska avskedet inte {r det viktigaste,
- och om det {r det s} l}t oss hoppas att jag har gjort ett bra jobb de
- g}nger jag har f}tt vara st{llf|retr{dande }t v{nner och barn som inte har
- hunnit komma i tid, eller helt enkelt inte orkat med, att s{ga adj|. L}t
- oss hoppas att det finns n}gon slags mellanzon d{r man f}r insikt och
- f|rst}else, d{r man kan f|rl}ta, allt det andra gjort och framf|rallt allt
- man sj{lv har gjort.
-
- F|r n}got jag aldrig klarat av n{r jag suttit p} s{ngkanten hos v{nner
- och obekanta, det {r att l{tta b|rdan av skuld som de axlat s} l{nge.
-
- ____________________________________________________________________________
- uXu Av Knyttet uXu
- ____________________________________________________________________________
-