home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
/ The Hacker's Encyclopedia 1998 / hackers_encyclopedia.iso / zines / uxu / uxu_s015.txt < prev    next >
Encoding:
Text File  |  2003-06-11  |  19.9 KB  |  352 lines
  1.  
  2.                                 ###     ###
  3.                                  ###   ###
  4.                       ###   ####  ### ###  ###   ####
  5.                       ###    ###   #####   ###    ###
  6.                       ###    ###    ###    ###    ###
  7.                       ###    ###   #####   ###    ###
  8.                       ##########  ### ###  ##########
  9.                                  ###   ###
  10.                                 ###     ###
  11.  
  12.                          Underground eXperts United
  13.  
  14.                                 Presenterar...
  15.  
  16.                           Intressant Svenskt Stoff
  17.  
  18.            [#015-      Kvinnligt LΣsande och Skrivande           ]
  19.     _____________________________________________________________________
  20.  
  21.  
  22.  
  23.                          KVINNLIGT L─SANDE OCH SKRIVANDE
  24.                          av THE GNN/DualCrew-Shining/uXu
  25.  
  26.  
  27.  
  28.  
  29.  
  30. 1. F╓RORD
  31.  
  32. Dσ uXu pσ senare tid lyckats att fσ en mycket talangfull kvinna att skriva
  33. f÷r vσran publikation (nσgot vi aldrig trodde skulle intrΣffa), ansσg jag
  34. att det kunde vara pσ sin plats att reda ut vissa begrepp gΣllande kvinnors 
  35. lΣsande och skrivande. Naturligtvis ska inte det som stσr i denna text tas 
  36. som den ultimata sanningen om Σmnet, men jag hoppas den iallfall kan avrΣtta
  37. nσgra slumrande dogmer, hos skribenterna f÷r uXu och vσra kΣra lΣsare.
  38.  
  39.  
  40. 2. INLEDNING
  41.  
  42.    "Every woman is a rebel, and usually 
  43.    in wild revolt against herself."
  44.                         - Oscar Wilde.
  45.  
  46. Det ovanstσende citatet kan tolkas pσ flera sΣtt. Jag hoppas att pσvisa en 
  47. lite annorlunda tolkning i slutordet av denna text. Denna text behandlar, 
  48. som ÷verskriften redan skvallrat om, det 'kvinnliga' inom skrivande och 
  49. lΣsande. F÷r att studera en sσdan frσga Σr det naturliga valet att se till 
  50. nσgra av de konklusioner som den vissa deltagare i den _feministiska 
  51. litteraturkritiken_ studerar och f÷rfΣktar.
  52.  
  53.    I och med dekonstruktionens uppkomst i litteraturkritiken f÷rsk÷ts 
  54. uppmΣrksamheten frσn textens struktur (strukturalismen) till lΣsaren. Man 
  55. analyserar hur lΣsaren uppfattar en text - medan strukturen och f÷rfattarens 
  56. s k intention f÷r tillfΣllet Σr ute ur bilden. Dock, som de flesta 
  57. litteraturteorier, Σr dekonstruktionen ingen enhetlig skola med givna 
  58. paradigm och metoder.
  59.    Men med dekonstruktionen uppstod en annan frσga relaterad till lΣsaren; 
  60. vilken skillnad g÷r det om lΣsaren (eller f÷rfattaren - f÷rfattaren 'lΣser' 
  61. ju sina egna texter) Σr man eller kvinna, f÷r sjΣlva 'upplevelsen av 
  62. lΣsningen'? LΣser kvinnor och mΣn pσ olika sΣtt? Uppfattar de olika saker i 
  63. en text? Om texten Σr skriven av en kvinna, kan verkligen en man uppfatta 
  64. allt som texten sΣger, eftersom det pσstσs att kvinnor och mΣn har olika 
  65. sprσk?
  66.    Frσgorna Σr centrala f÷r en del av dekonstruktionen, nΣmligen den 
  67. feministiska litteraturkritiken. Tidigare har frσgorna inte behandlats, den 
  68. 'stora' litteraturen har varit skrivna av mΣn (sjΣlvklart med vissa undantag)
  69. och blivit analyserade av mΣn, med hjΣlp av mΣnnens sprσk. Feministerna 
  70. menar att detta Σr fel, litteraturen b÷r 'lΣsas om' med hjΣlp av en syn pσ 
  71. det specifikt kvinnliga.
  72.    Feminismen som r÷relse Σr Σven den splittrad. Det finns idag flera 
  73. premisser och slutledningar, det finns exempelvis marxistisk, liberal, 
  74. socialistisk, libertarianistisk och psykoanalytisk feminism. Inom den 
  75. feministiska litteraturkritiken finns ett flertal avdelningar. Kvinnor och 
  76. mΣn Σr en enkel uppdelning, men de feminister som analyserar kvinnors sΣtt 
  77. att lΣsa, tar de hΣnsyn till svarta kvinnor, kvinnor i tredje vΣrlden,
  78. fattiga och rika o s v?
  79.  
  80.  
  81. 3. FEMINISTISK KRITIK
  82.  
  83. Vad innebΣr dσ en feministisk litteraturkritik? Vad Σr det specifikt 
  84. 'kvinnliga' och varf÷r ska man ÷verhuvudtaget studera det i samband med 
  85. litteratur? Feminism inom politiken Σr kanske lΣttare att f÷rstσ, som 
  86. upphΣvande av det manliga f÷rtrycket inom sociala och politiska grenar, men 
  87. dess koppling till litteraturen Σr kanske svσrare att inse vid en f÷rsta 
  88. anblick.
  89.    Som ovan sagts, siktar feministerna pσ en 'kvinnlig omlΣsning' av 
  90. litteraturen och pσ sσ sΣtt hitta nya aspekter av litteraturen som blivit 
  91. f÷rbisedda, nya vinklar - eller mer precist; 'kvinnliga' vinklar. Innan den
  92. frσgan diskuteras kommer tre bakgrunder, med relaterade problem, att 
  93. f÷rklaras: Den kvinnliga kulturen, det kvinnliga sprσket och frσgan om vad 
  94. som egentligen Σr det 'specifikt kvinnliga.'
  95.  
  96.  
  97. (a) den kvinnliga kulturen
  98.  
  99. Kulturellt sett lever kvinnorna i en speciell situation. De har sin egen 
  100. kultur, men detta Σr ingen 'sub-kultur', den Σr en del av, och existerar  
  101. inom, den dominerande kulturen; den manliga. Pσ sσ vis lever kvinnor i tvσ 
  102. kulturer samtidigt. MΣnnen har inget tilltrΣde till den kvinnliga, men 
  103. kvinnorna har tillgσng till bσda. Kulturerna Σr inte separerade, snarare sσ 
  104. skΣr de bσda in i varandra - men den kvinnliga ligger i skuggan, i 
  105. 'vildmarken.'
  106.    Anledningen till att den kvinnliga kulturen ligger i skuggan Σr att 
  107. historien har betraktats, av historiker, blott i manliga termer. I och med 
  108. detta har Σven litteraturen betraktas pσ ett sσdant sett. Den kvinnliga
  109. kulturen Σr en Σn sσ lΣnge nΣstan outforskad zon, och feministernas uppgift 
  110. Σr sσledes att bl a analysera denna zon, med hjΣlp av kvinnornas egna termer 
  111. - inte manliga som historikerna hittills gjort.
  112.    Den manliga kulturen har sitt eget sprσk med sina egna termer. 
  113. Naturligtvis har Σven kvinnorna sina egna termer, men eftersom den manliga 
  114. kulturen dominerar har inte kvinnorna haft m÷jlighet att anvΣnda sig av
  115. sitt eget sprσk, de Σr tvingade att spela med mΣnnens f÷r att g÷ra sig 
  116. h÷rda. Detta leder oss in pσ frσgan om 'det kvinnliga sprσket;'
  117.  
  118.  
  119. (b) det kvinnliga sprσket.
  120.  
  121. Sprσket Σr, sΣgs det, skapat av mΣn (vi talar hΣr inte om 'syntax,' snarare
  122. om semantik).  Kvinnor har dΣrf÷r inget 'direkt' tilltrΣde till sprσket som 
  123. det ser ut nu. De har 'ett visst' tilltrΣde till sprσket, men detta Σr en 
  124. alienerad tillvaro (precis som de tvingas att leva i den dominerande manliga 
  125. kulturen), eftersom kvinnorna faktiskt har sitt eget sprσk, men som de inte 
  126. tillσts anvΣnda sig av. MΣnnen f÷rstσr inte kvinnornas sprσk, och viftar 
  127. dΣrf÷r bort det som obegripligt, och on÷digt eftersom det manliga sprσket 
  128. tycks vara allt som beh÷vs.
  129.    Detta leder oss till en paradox; Hur ska kvinnorna kunna utrycka sig med 
  130. sprσket nΣr de stΣndigt Σr tvingade att anvΣnda mΣnnens sprσk?  Vi kommer 
  131. att nΣrmare behandla den frσgan lite senare.
  132.    Dσ det visat sig att kvinnorna har en egen kultur och ett eget sprσk, 
  133. uppstσr ytterligare en viktig frσga i sammanhanget: Vad Σr det specifikt  
  134. kvinnliga?
  135.  
  136.  
  137. (c) vad Σr det 'specifikt kvinnliga?'
  138.  
  139. Bilden av vad som Σr det 'specifikt kvinnliga' har genom tiderna mσlats upp 
  140. av mΣn. Detta lσter suspekt, hur kan en man veta vad som Σr kvinnligt? 
  141. Svaret Σr att det faktiskt Σr suspekt, och de konklusioner som uppkommit Σr 
  142. h÷gst tvivelaktiga. Minns att det ovan sades att historien betraktats i 
  143. manliga termer. Samma sak gΣller f÷r kvinnorna, Σven de har blivit 
  144. betraktade och analyserade i dylika termer.
  145.  
  146.    Vad som Σr kvinnligt har debatterats. Ovan har vi kort tagit upp 
  147. skillnaden i kultur och sprσk, men dessa frσgor har uppstσtt f÷rst pσ senare 
  148. tid. Tidigare ansσgs sσdana frσgor som 'lustiga' men f÷ga allvarsamma. 
  149. Skulle kvinnor ha en egen kultur och ett eget sprσk? Sσ charmigt! Skaffa 
  150. fram en antropolog (eller kanske en etnolog?) som fσr titta lite pσ detta!
  151.    Frσgorna om biologiska skillnader och psykologiska har varit mer 
  152. 'seri÷sa' i frσgan, men misslyckats nesligt med uppdraget Σven dem. Myter 
  153. hΣrskar fortfarande kring detta omrσde.
  154.    De rent biologiska aspekterna Σr givna. Men de kan inte vara allt som Σr 
  155. skillnaden. Tidigare i historien ville man gΣrna pσvisa att de rent 
  156. kroppsliga skillnaderna var av yttersta vikt f÷r att kunna f÷rklara 
  157. 'sanningar' om varf÷r kvinnor inte skrev nσgot som var av vΣrde. Skillnader 
  158. i hjΣrnan och kroppen sades vara grunden. Det specifikt kvinnliga var 
  159. kroppsliga skillnader, annorlunda fysiska utformningar och en annorlunda
  160. intelligens (den var naturligtvis ansedd som lΣgre). Nσgon frσgar sig kanske 
  161. redan nu 'LΣgre Σn vad' eller 'Annorlunda frσn vad'? Detta intressanta 
  162. motsatsf÷rhσllande till detta nσgot kommer att snart tas upp.
  163.    Denna extrema essensialism ÷vergavs dock vid psykoanalysens intrΣde, dσ 
  164. rent kroppsliga skillnader inte var av intresse lΣngre, utan hjΣrnans m÷rka 
  165. skrymslen. Den tidiga psykoanalysen var Σven den styrd av mΣnnens termer och 
  166. dΣrf÷r h÷js r÷ster nu pσ att Σven den 'lΣses om' med kvinnliga termer. Men 
  167. psykoanalytikerna, med Freud som mentor, hΣvdade mycket om kvinnan och det 
  168. 'kvinnliga' som ofta inte Σr ÷verdrivet trevligt. Kvinnan var annorlunda 
  169. dΣrf÷r att hon hade andra f÷rutsΣttningar; hennes uppdrag i naturen var inte 
  170. att st÷dja f÷rnuftet, det var mΣnnens gebit, hennes del av kakan var 
  171. barnaf÷dande och omsorg. Detta pσverkade naturligtvis hennes psyke, hon 
  172. kunde inte tΣnka som mΣnnen och dΣrav inte skriva lika bra som mΣnnen.
  173.  
  174.    Vi har sagt att hon ansσgs vara annorlunda frσn nσgot, d v s ifrσn 
  175. mΣnnen. DΣrav nσr vi fram till den viktiga kΣrnpunkten i dessa analyser: Det 
  176. faktum  att kvinnor stΣndigt har setts som 'mΣnnens motsats' och inget annat
  177. genom historien och litteraturen. Motsatspoler genomsyrar hela samhΣllet, vi 
  178. talar om svart/vitt, ont/gott, kvinnor/mΣn. Vill alla dessa analyser inte 
  179. sΣga nσgot annat Σn att kvinnan  och det 'kvinnliga' inget annat Σn en 
  180. motsats till mannen och det 'manliga'?  
  181.    Detta Σr absurt, istΣllet f÷r att vara mΣnnens motsats, det andra k÷net  
  182. som Simone de Beauvoir sσ passande uttryckte det, Σr kvinnan faktiskt ett 
  183. annat k÷n och inte blott en motsats till det 'rΣtta' och det 'goda'; mannen.
  184.  
  185.    Men vi har fortfarande inte besvarat frσgan om vad exakt detta som kallas 
  186. 'det specifikt kvinnliga' Σr f÷r nσgonting. Detta har sina skΣl, vi Σr Σven 
  187. hΣr ute i en outforskad vildmark, de 'forskningar' som tidigare gjorts Σr 
  188. inte till nσgon hjΣlp. DΣrf÷r Σr frσgan svσr att besvara nu. Men en sak stσr 
  189. klart: Kvinnan Σr inte en 'motsats' till mannen. Hon, med sin kultur och 
  190. sprσk, Σr 'ett annat' k÷n, en ej helt genoms÷kt zon inom den dominerande 
  191. kulturen. Den feministiska forskningen har mycket att unders÷ka.
  192.  
  193.  
  194. 4.  'DEN KVINNLIG OML─SNINGEN'
  195.  
  196. Kvinnorna stσr inf÷r ett flertal problem har det visat sig. De Σr begrΣnsade 
  197. genom sin roll som undertryckt kultur, de har inte samma tillgσng till 
  198. sprσket som mΣnnen (eftersom de har ett eget sprσk som de inte tillσts, eller 
  199. inte 'kan' anvΣnda), och det 'specifikt kvinnliga' har genom olika 
  200. utredningar i manliga termer blivit reducerat till absurditeter. Det rσder 
  201. ingen tvekan om att kvinnorna verkligen Σr ute i 'vildmarken' i feministiska
  202. forskningar. Trots dessa svσrigheter torde det inte vara om÷jligt att 
  203. genomf÷ra feministernas krav pσ en kvinnlig omlΣsning.
  204.    Men hur ska dσ en sσdan omlΣsning gσ till? Det Σr svσrt att f÷rklara
  205. nσgra rent konkreta metoder (precis som det Σr lika svσrt att ge nσgra
  206. konkreta metoder i t ex en hermenutisk omlΣsning,) sσ istΣllet kommer jag 
  207. att kortfattat demonstrera ett exempel.
  208.    Exemplet Σr Shoshana Felmans studie (eller om-studie) av Balzacs novell 
  209. 'Adieu'. Felman kritiserar skarpt den hΣrskande tolkningen av novellen och 
  210. presenterar en alternativ variant.
  211.  
  212.    Kortfattat handlar berΣttelsen om ÷versten Philippe de Sucy och Grevinnan 
  213. Stephanie de Vandieres under Napolenkrigen i Ryssland. Philippe och 
  214. Stephanie Σr Σlskare, men f÷rlorar genom diverse komplikationer kontakten 
  215. med varandra i kriget. I f÷rsta delen av berΣttelsen σterfinner Philippe 
  216. Stephanie men dσ har hon f÷rvandlats till en komplett galen kvinna. I andra 
  217. delen skildras kriget, och hur de f÷rlorade varandra, i en σterblick. Tredje 
  218. resterande del av berΣttelsen handlar om hur Philippe f÷rs÷ker bota 
  219. Stephanie frσn hennes galenskap, och fσ henne att σter kΣnna igen honom. Hon 
  220. kan endast sΣga 'Adieu', det ord hon yppade nΣr de skildes σt. Han lyckas 
  221. f÷rvisso bota henne med hjΣlp av diverse okonventionella metoder men i samma 
  222. ÷gonblick som hon σterfσr sansen avlider hon tragiskt nog.
  223.  
  224.    Nu till kritiken och tolkningen. Den tidigare kritiken av berΣttelsen har 
  225. givit mycket plats σt att prisa Balzacs realistiska beskrivningar av kriget, 
  226. och samtidigt sσ smσtt tillΣgga det lustiga faktum att Balzac Σgnar mycket  
  227. tid σt '÷vernaturliga' (o-realistiska), psykologiska fenomen i berΣttelsen 
  228. sσsom kvinnans vansinne. Kritikerna gjorde en uppdelning mellan det 
  229. verkliga/realistiska/f÷rnuftet (kriget och mannen) och det overkliga/
  230. orealistiska/of÷rnuftet (vansinnet och kvinnan). 
  231.    Denna uppdelning Σr f÷r oss redan bekant - ovan diskuterades i samband 
  232. med frσgan om det 'specifikt kvinnliga' motsatspolernas eviga f÷rekomst och 
  233. hur de envisas med att sΣtta kvinnan som motsats till mannen. 
  234.    Innan nu nσgon avbryter och frσgar sig hur man kan dela in 'krig' i 
  235. f÷rnuftets del (krig Σr vΣl of÷rnuftigt om nσgot?), vill jag f÷rtydliga 
  236. genom att sΣga att en sσdan frσga Σr missriktad; Kriget och f÷rnuftet rΣknas
  237. snarare genom uppdelningen i denna kontext till 'klara', 'tydliga' och 
  238. 'direkta' ting, medan Stephanies vansinne och de psykologiska unders÷kningar 
  239. som genomf÷rs rΣknas som 'okonkreta' eller 'indirekta', 'osynliga' ting.
  240.    Varf÷r har man gjort en sσdan omedveten uppdelning? Enligt Felman beror 
  241. detta pσ flera faktorer: de som kritiserat och tolkat texten har varit mΣn 
  242. och lΣst texten med manliga termer, detta har fσtt dem att 'se' ur manlig 
  243. synvinkel. Detta har Σven medf÷rt att de vΣgrat att se andra synvinklar. 
  244. Stephanie och hennes vansinne har setts som oproblematiskt och i stort sett 
  245. ovesΣntligt f÷r bokens 'verkliga' mening och inneb÷rd.
  246.    NΣr vi lΣser texter ser vi dem genom vissa  glas÷gon'. Dessa glas÷t i litteraturkriss ett speciellt synsΣtt, och fσr oss att  se' saker och ting pσ 
  247. ett speciellt sΣtt. Anledningen till detta kan vara flera; sociala, 
  248. kulturella, historiska (Gadamer noterade detta problem och utvecklade  
  249. hermeneutiken) och som i detta fall: k÷nstillh÷righet. Den kvinnliga 
  250. omlΣsningen Σr inget annat Σn ett par annorlunda glas÷gon, olika frσn de
  251. som tidigare anvΣnts av lakejerna f÷r den dominerande kulturen. Genom denna 
  252. nya syn kommer inte bara ett nytt synsΣtt att visa sig, utan Σven en ny 
  253. f÷rstσelse. Det manliga synsΣttet och det kvinnliga studerar f÷rvisso samma 
  254. objekt (samma text) men de f÷rstσr detta objekt pσ olika sΣtt.
  255.    Felman presenterar en ny vinkel pσ Balzacs berΣttelse, genom en sσdan 
  256. omlΣsning. Var det som de tidigare kritikerna sade korrekt? Var deras 'syn' 
  257. befriad frσn f÷rdomar och k÷nstillh÷righet? SjΣlvklart besvaras den frσgan 
  258. negativt: De som tolkat berΣttelsen har varit en del av den dominerande 
  259. kulturen, utan inblick i den kvinnliga kulturen och det kvinnliga sprσket. 
  260.    Med en kvinnlig omlΣsning fσr berΣttelsen en ny inneb÷rd, visar Felman. 
  261. Kvinnan framstσr frσn b÷rjan som ett huvudsakligt problem: hennes natur, och  
  262. i detta fall - hennes vansinne. I grunden Σr det en frσga om vad som Σr den 
  263. kvinnliga identitetens natur.
  264.    Philippe f÷rs÷ker tΣmja Stephanie, 'bota' hennes vansinne. Men det Σr 
  265. blott ett f÷rs÷k av en man att f÷rstσ det 'obegripliga'. Han f÷rs÷ker 
  266. objektivera det kvinnliga vansinnet och pσ sσ vis Σven bemΣstra det. 
  267. F÷rnuftet spelas mot motsatsen, vansinnet. Den f÷rnuftiga mannen f÷rs÷ker 
  268. utnyttja sitt f÷rnuft f÷r att f÷rstσ den vansinniga kvinnan. Pσ sσ vis 
  269. f÷rs÷ker han, enligt Felman, att 'metaforiskt vσldta' kvinnan.
  270.    Samtidigt definieras vansinnet i detta fall som en 'f÷rlust av 
  271. kvinnligheten'. Stephanie har, genom sin galenskap, Σven f÷rlorat sin 
  272. 'kvinnlighet' sΣgs det. Kvinnan Σr pσ sσ vis enligt mΣnnen en definierbar 
  273. varelse med vissa specifika karaktΣrsdrag. Men vilka Σr dessa? Det Σr inte 
  274. att vara konstant vansinnig, det Σr klart. Med detta uppkommer en paradox: 
  275. samtidigt som kvinna Σr 'vansinne' (anti-f÷rnuft) f÷rlorar hon sin 
  276. kvinnlighet genom att vara vansinnig. 
  277.    Denna analys Σr som synes mycket olik den tidigare. Frσn att ha varit en 
  278. enkel krigsskildring med ett extra inslag i form av en galen kvinna, 
  279. f÷rvandlas berΣttelsen till att vara nσgot helt annat: en uppvisning i 
  280. manliga σsikter om kvinnor i dess grundlΣggande former. Att det undgick de 
  281. tidigare kritikerna har sin f÷rklaring: de sσg' inte berΣttelsen pσ det 
  282. viset, eftersom de bar annorlunda glas÷gon. Glas÷gon som hΣrskat genom
  283. historien mycket lΣnge.
  284.    Vad Σr dσ den egentliga f÷rdelen med en dylik omlΣsning? Vi har hittills 
  285. bara sagt att kvinnornas kultur, sprσk o s v blivit undertryckta, men 
  286. samtidigt har vi inte gett nσgot bra, konkret skΣl till n÷dvΣndigheten av 
  287. en omlΣsning.
  288.    Det visar sig att en sσdan omlΣsning ger andra vinklar. Den avsl÷jar 
  289. sσdant som inte setts eller f÷rbisetts i manliga termer. Den presenterar nya 
  290. synsΣtt. Men omlΣsningens f÷rdel Σr dock inte bara det faktumet. Den hjΣlper 
  291. Σven kvinnorna ur sin alienerade tillvaro genom att pσvisa deras sprσk och 
  292. kultur, fσ dem att hitta ut ur vildmarken. Sσledes tillσta det kvinnliga att 
  293. existera pσ egna villkor, ej pσ blott manliga.
  294.  
  295.    Slutligen till den viktigaste frσgan: ─r detta, med tanke pσ alla 
  296. paradoxer och hinder, en m÷jlighet? Vi har talat om en paradox r÷rande 
  297. kvinnornas tragiska situation i det att de tvingas anvΣnda det manliga 
  298. sprσket f÷r att f÷rs÷ka uttrycka det kvinnliga. Eftersom kvinnornas kultur 
  299. varit f÷rtryckta genom tiderna till den grad att kvinnorna tvingats anvΣnda 
  300. det manliga sprσket f÷r att uttrycka sig, kan en genuint kvinnlig omlΣsning 
  301. existera? Eller blir det trots allt en manlig lΣsning, genomf÷rd av en 
  302. kvinna?  
  303.    Ingenting sker ÷ver en natt, det Σr sjΣlvklart. ─ven om kvinnorna tvingas 
  304. att anvΣnda sig av mΣnnens sprσk och kultur f÷r att f÷rs÷ka framhΣva sin 
  305. egen, sσ beh÷ver inte detta innebΣra en ogenomtrΣnglig rΣvsax.
  306.     Genom att stegvis avsl÷ja det som inte visas kanske det egna sprσket att 
  307. vΣxa fram, f÷r att slutligen helt bryta sig ut saxen och pσ nytt f÷das. Hur 
  308. detta sprσk, och hur denna kultur ser ut eller kommer att se ut kan jag inte 
  309. svara pσ (inte bara av det faktum att jag Σr man, utan Σven pσ grund av att
  310. ingen egentligen vet hur det ser ut - inte ens kvinnorna till viss del.)
  311.    Men samtidigt Σr det kanske inte Σr sσ att kvinnliga omlΣsningar Σr det 
  312. absolut primΣra f÷r frig÷randet. Fortfarande existerar myter om kvinnor, 
  313. skapade av mΣn, och innan dessa Σr utraderade kanske ingen kvinnlig 
  314. omlΣsning nσgonsin att riktigt nσ mσlet: det f÷rlovade landet, ut ur 
  315. vildmarken. Huruvida sσ Σr fallet rσder oenighet - minns att vi sade att 
  316. feminismen, som de flesta r÷relser, Σr splittrad.
  317.  
  318.  
  319. 5. SLUTORD
  320.  
  321. Denna uppsats b÷rjade med ett lustigt citat av Oscar Wilde, och jag lovade 
  322. att ge en lite annorlunda tolkning till detta. De mer begσvande lΣsarna
  323. (vilket torde vara samtliga som lΣser uXu) har troligen redan ut vad jag 
  324. tΣnker sΣga.
  325.    Varje kvinna Σr en rebell och vanligtvis i vild revolt mot sig sjΣlv, 
  326. sΣger Wilde. MΣnnen tolkar detta som att de hysteriska kvinnor de har runt 
  327. sig inte Σr annat Σn f÷rvirrade individer, som inte vet att deras revolt
  328. mot samhΣllet inte Σr annat Σn en revolt mot sig sjΣlva, eftersom de ju 
  329. trots allt Σr medlemmar av samhΣllet ocksσ.
  330.    Men sσ Σr inte fallet har vi nu sett. Kvinnorna g÷r inte uppror mot sig 
  331. sjΣlva, det ser bara sσ ut ur mΣnnens synvinkel. De revolterar mot den 
  332. dominerande kulturen och eftersom mΣnnen Σr blott medvetna om existensen av 
  333. den kulturen kan de inte inse poΣngen. Men som noterats har kvinnorna en 
  334. egen kultur - ute i vildmarken - och revolten r÷r inget annat Σn befrielsen 
  335. av denna. 
  336.     Detta kan tolkas som en kvinnlig omlΣsning genomf÷rd av - en man.
  337.  
  338.  
  339.  
  340.                                                                          
  341.  
  342.    //////////////////////////////////////////////////////////////////////
  343.     Varf÷r finns det sσ mσnga idioter som uttalar sig i Dagens Nyheter?   
  344.       Svaret ges i frσgan. Ytterligare info: gnn@krille.update.uu.se
  345.    \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\
  346.  
  347.                      020 kallar jag ett zine med klass.
  348.  
  349.  ______________________________________________________________________________
  350.  uXu                              Av The GNN                                uXu
  351.  ______________________________________________________________________________
  352.