home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
/ The Hacker's Encyclopedia 1998 / hackers_encyclopedia.iso / zines / uxu / uxu_s014.txt < prev    next >
Encoding:
Text File  |  2003-06-11  |  61.5 KB  |  2,022 lines
  1.  
  2.                                 ###     ###
  3.                                  ###   ###
  4.                       ###   ####  ### ###  ###   ####
  5.                       ###    ###   #####   ###    ###
  6.                       ###    ###    ###    ###    ###
  7.                       ###    ###   #####   ###    ###
  8.                       ##########  ### ###  ##########
  9.                                  ###   ###
  10.                                 ###     ###
  11.  
  12.                          Underground eXperts United
  13.  
  14.                                 Presenterar...
  15.  
  16.                           Intressant Svenskt Stoff
  17.  
  18.            [#014-        Svenska Hackademins Ordlista            ]
  19.     _____________________________________________________________________
  20.  
  21.  
  22. SHOL040B.TXT
  23.                     SVENSKA HACKADEMINS ORDLISTA
  24.  
  25. F╓RORD TILL FJ─RDE UPPLAGAN V4.0b, 960215
  26.  
  27.   VΣlkomna till Svenska Hackademins Ordlista. Denna ordlista ÷ver svensk
  28. hackerslang Σr ett samarbete mellan flera grupper och individer och
  29. ambitionen Σr att fσ en sσ komplett lista som m÷jligt.
  30.  
  31.   Denna lista Σr baserad pσ den ursprungliga listan som senast uppdaterades
  32. av Per Lindberg (f÷rsta upplagan) och senare slogs av Ahrvid Engholm ihop
  33. med en hackerordlista som ingick i projekt runeberg (andra upplagan) och
  34. bildade dσ tredje upplagan. Denna slog jag ihop med mitt eget material och
  35. resultatet Σr nu den fjΣrde upplagan.
  36.  
  37.   De senare tillΣgg jag gjort Σr huvudsakligen inhΣmtade frσn
  38. modermarvΣrlden, demoscenen samt nσgra uttryck frσn ┼s÷ (med datorf÷reningen
  39. Epsilon).
  40.   Erik Mattsson pσ Unga Forskare ─lvsj÷ och Joacim Melin pσ New Detroit
  41. har ocksσ lΣmnat bidrag.
  42.   Hσkan "Zap" Andersson (zap@lysator.liu.se) har lΣmnat en hel dr÷s med saker
  43. frσn EMT.
  44.   En del smσplock kommer frσn Mikael Cardell (closet!mc@lysator.liu.se).
  45.   Jag har Σven varit flitig med att hσlla ÷gon och ÷ron ÷ppna f÷r olika
  46. uttryck som man kan hitta lite hΣr och dΣr.
  47.  
  48.   Alla Σr vΣlkomna med nya uttryck. ─ven ut÷kningar av redan existerande
  49. begrepp Σr vΣlkomna. Bidrag lΣmnas enklast via nσgon av de e-postadresser
  50. jag angivit nedan men man kan Σven ringa min BBS Castor (tel. 08/85 58 94)
  51. eller skriva till mig pσ nσgon av de baser jag frekventerar.
  52.  
  53.   Listan debatteras ocksσ pσ en mailing list (jargon@lysator.liu.se) dΣr
  54. jag ocksσ postar uppdateringar nΣr det blir aktuellt.
  55.   
  56.   --Ralph 124C41+ (Σven kΣnd som Staffan Vilcans)
  57.   redakt÷r f÷r Svenska Hackademins Ordlista
  58.   bbs:     08/85 58 94
  59.   e-mail:  staffan.vilcans@ortivus.se
  60.   netmail: Staffan Vilcans pσ 2:201/293 (HeatTech Systems)
  61.  
  62. VAD ─R SVENSKA HACKADEMIN?
  63.   Det Σr en undergrupp i Svenska Arbetsgruppen f÷r Algoritm-Forskning
  64. (SAFA). SAFA Σr en ideell f÷rening f÷r kreativt hackande, verksam i
  65. Stockholm och Uppsala. Ordf÷rande Σr Nils Segerdahl, tel 018-519588
  66. (seger@upsys.se).
  67.  
  68. ------------
  69.  
  70. Speciella symboler
  71.                 Av vanliga tecken kan man bilda speciella symboler,
  72.                 vilka brukar anvΣndas i brev, KOM-inlΣgg etc. Nσgra
  73.                 exempel:
  74.  
  75.  :-)     SkΣmtsamt eller roligt.
  76.  :-(     Ledsamt, t.ex. "Mitt moderkort har brunnit".
  77.  :-I     Det Σr allvar (Σven om det lσter som ett skΣmt)
  78.  !_/     Samma som ovan men brukar anses som mer allvarligt. Tecknet har
  79.          uttolkats som en sjunkande bσt vilket ju Σr en allvarlig
  80.          situation.
  81.  ;-)     Ta det inte sσ allvarligt. Glimten i ÷gat.
  82.  !-(     Sent pσ natten.
  83.  @=      Krig! Eller meddelanden om kΣrnvapen.
  84.  (. .)   Ironiparanteser, visar att texten inom dom Σr ironisk.
  85.  
  86. 17
  87. Meta-uttryck. Betecknar Det Minst SlumpmΣssigt Valda Talet.  AnvΣnds dσ
  88. man vill beteckna ett tal, vilket som helst. Dess ursprung Σr h÷ljt i
  89. dunkel. AnvΣnds med f÷rkΣrlek av ÷vningsassistenter: "Tag ett tal, lσt oss
  90. sΣga 17, och..."
  91.  
  92. 24
  93. Antal timmar per DYGN. OvΣsentligt f÷r en Riktig Hacker.
  94.  
  95. 42
  96. Det Slutgiltiga Svaret pσ frσgan om Livet, Universum, och Allting.
  97. F÷rekommer ymnigt, (se t.ex boken "Liftarens guide till galaxen" (The
  98. Hitch-Hiker's Guide to the Galaxy) av Douglas Adams).
  99.  
  100. 150-OHMARE
  101. Liten lσngsmal kaka av marsipan och choklad med fΣrgerna brun-gr÷n-brun,
  102. kan med f÷rdel vΣrmas i mikrovσgsugn.  I det senare fallet kallas den
  103. mikrad 150-ohmare.
  104.  
  105. 666
  106. Vilddjurens tal (enligt Bibeln). Farliga saker, sΣgs ha f÷rbindelse med
  107. DjΣvulen och andra demoniska vΣsen.  Ett helt vanligt tal.  Mycket
  108. vanligt.
  109.  
  110. 4711
  111. AnvΣnds ibland i stΣllet f÷r 17, vid tillfΣllen dσ man vill beteckna ett
  112. lite st÷rre tal. Kommer troligen frσn namnet pσ "Σkta" Eau-de-cologne,
  113. "No.4711".
  114.  
  115. 11147
  116. 4711 i bas 8.
  117.  
  118. ADB
  119. NedsΣttande om databehandling, isht men ej endast administrativ.
  120.  
  121. AGATON
  122. DEC VAX 11/750 med VMS hos Ctrl-C.  Samma maskin kallas Rydvax sedan
  123. Martin Gauffin tagit hem den till sitt korridorsrum i Ryd och anslutit den
  124. till RydnΣt.
  125.  
  126. ALLA
  127. Apollo Domain DN300 med UNIX hos Lysator.
  128.  
  129. ALMA
  130. Apollo Domain DN550 med UNIX hos Lysator.
  131.  
  132. AMALIA
  133. Apollo Domain DN660A med UNIX hos Lysator.
  134.  
  135. AMIS
  136. En skΣrmeditor som ursprungligen skrevs av ett antal hackers pσ KTH f÷r
  137. att de inte stod ut med att anvΣnda VIDED, som Σr en Σldre typ av
  138. ordbehandlingseditor. AMIS stσr f÷r "anti-MIS─R". (Se Σven "Sagan om
  139. AMIS", som bl.a. finns i filen HAK:AMIS.SAG). Kompatibel med EMACS (se
  140. detta).
  141.  
  142. ANALFABETEN
  143. Annat namn pσ ABC80. Kallas Σven KAMRAT 80, ABC-40.
  144.  
  145. ANGELA
  146. DEC VAX 11/780 med VMS hos Ctrl-C.
  147.  
  148. ANNA
  149. Apollo Domain DN560 med UNIX hos Lysator.
  150.  
  151. ANV─NDARE
  152. En programmerare som tror pσ allt du sΣger till honom.  Nσgon som stΣller
  153. frσgor i stΣllet f÷r att lΣsa innantill i manualerna.
  154.  
  155. ANV─NDS/ANV─NDA
  156. Pinsamt. Man anvΣnder aldrig en dator, man penetrerar den medelst tung
  157. kod.
  158.  
  159. ANY-TANGENTEN
  160. Annat namn pσ den stora av/pσ tangenten. Det Σr den man skall trycka pσ
  161. dσ maskinen sΣger "Press any key". Se Σven BITA AV SLADDEN och H┼RD-BOOT.
  162.  
  163. APL
  164. APe Language.
  165.  
  166. ARMB┼GSTESTET
  167. Se MATHIAS-METODEN
  168.  
  169. ASTRAKAN
  170. Datorf÷rening i Sandviken vid H÷gskolan GΣvle-Sandviken.
  171.  
  172. ATTANS OTUR
  173. Att fint beklaga (nσgon annans) misstag, baserat pσ ren klumpighet, eller
  174. okunnighet. Ex. Attans otur att det inte finns ett systemprogram som
  175. sΣtter privilegiebiten.
  176.  
  177. AVLUSA
  178. Att ta bort fel (L╓SS) i program. Frσn eng: DEBUG.
  179.  
  180. AUTO-KVADD
  181. Ironiskt menad benΣmning pσ AutoCAD. ─ven kΣnt som AutoKladd.
  182.  
  183. AUTO-TR─SK
  184. SkΣmtsam benΣmning pσ AutoDesk. Se Σven TR─SKET.
  185.  
  186. AUTOMAGISKT
  187. Automatiskt, men sσ pass invecklat att jag inte har tid eller lust att
  188. f÷rklara det just nu. Se MAGI.
  189.  
  190. BAGATALJER
  191. En blandning av detaljer och bagateller, ofta i ironisk mening, ofta om
  192. en BUG:
  193. "Om man f÷rs÷ker mσttsΣtta pσ en gammal ritning sσ flimrar skΣrmen till
  194. och maskinen b÷rjar rΣkna minne"
  195. "─sch! Bagataljer!"
  196.  
  197. BABBE
  198. F÷rkortad benΣmning pσ restaurang Babylon i nΣrheten av KTH. Vattenhσl f÷r
  199. Stockholms modemare sedan urminnes tider.
  200.  
  201. BAKBEN
  202. SkΣmtsam ÷versΣttning av engelskans BACKBONE, ryggraden i ett st÷rre
  203. datornΣt.
  204.  
  205. BAR
  206. Meta-uttryck. Se FOO. Har inget med drinkar eller varm korv att g÷ra.
  207.  
  208. BARFA
  209. (baar-fa) Av Eng. krΣkas pσ, d÷ av e.t.c: "Burken barfar pσ den hΣr
  210. ritningen" betyder att programmet inte klarar att ladda den ritningen
  211. e. dyl. ─ven i formen "Barfa ur", t.ex. "KT barfar ur nΣr man smeker
  212. ner en pullie!" (Se dessa uppslagsord)
  213.  
  214. BANAN
  215. 1) Meta-uttryck, typ FOO, men mindre anvΣnt. AnvΣnds som ett godtyckligt
  216. l÷senord.
  217. 2) Banankontakt.
  218.  
  219. BBSANDE
  220. Se MODEMANDE.
  221.  
  222. BIBBLA
  223. Bibliotek, directory, katalog.
  224.  
  225. BIBEL
  226. Uttrycket tolkas olika beroende pσ i vilket sammanhang det anvΣnds. Inom
  227. C-programering avses oftast K&R. Annars Σr bibeln en vanlig benΣmning pσ
  228. manualer av olika slag.  Vanligen f÷r programmering av olika OS.
  229.  
  230. BIN─R
  231. En binΣr Σr ett kompilerat (k÷rbart) program, motsats till kΣllkod, av
  232. engelskans BINARY.
  233.  
  234. BIT
  235. 1) Minsta enhet information
  236. 2) Frσn TOPS-20, privilegium, den som Σr privilegierad har bittar.  
  237.  
  238. BITA AV SLADDEN
  239. Slσ av datorn och slσ pσ den igen. Liktydigt med att beh÷va g÷ra en
  240. H┼RD BOOT.
  241.  
  242. BITHINK
  243. En tΣnkt behσllare f÷r alla f÷rlorade data, av engelskans BIT BUCKET.
  244.  
  245. BITT
  246. Svenskt namn pσ bit.
  247.  
  248. BLARGH
  249. Uttryck f÷r ett obra tillstσnd vad det gΣller en person. Motsatsen Σr
  250. ordet PING (se detta).
  251.  
  252. BODIL
  253. Sun 4/280 med SunOS hos Lysator.
  254.  
  255. BOOTVID
  256. Ericsson Step/one med MS-DOS hos Lysator.
  257.  
  258. BOX
  259. Dialogbox. Se OXE och DIALOG-OXE.
  260.  
  261. BOXA
  262. (Bσxa) Att tillverka dialogboxar till en bef. funktion inf÷r Release 12
  263. av AutoKvadd.
  264.  
  265. BRYGGA
  266. Vanligt f÷rekommande ÷versΣttning av engelskans BRIDGE, en f÷rbindelselΣnk
  267. pσ lσg nivσ i ett datornΣt.
  268.  
  269. BUG
  270. Litet programfel. Pσ svenska kallat BUGG.
  271.  
  272. BUGALOO!
  273. Interjektion h÷rd nΣr maskinen DYKER, ofta strax efterf÷ljd av
  274. "dansa rok-n-rσla".
  275.  
  276. BUGG
  277. Av engelskans BUG. InnebΣr ett (oftast litet) fel i ett program. Kallas
  278. Σven LUS. Se AVLUSA.
  279.  
  280. < Historisk not av Tord Beckman: >
  281.  
  282. F÷r nσgon tid sedan var jag med vid Svenska Matematiker- samfundets
  283. σrsm÷te. DΣr fick vi bland annat veta varf÷r man sΣger bug, avlusa m m.
  284. Bug betydde faktiskt frσn b÷rjan ohyra eller flygfΣ. Det hΣnde att det kom
  285. in nattfjΣrilar och andra insekter i den f÷rsta datorn ENIAC dΣr de
  286. stΣllde till med kortslutningar och f÷rmodligen Σven kremerade sig sjΣlva.
  287. F÷ljaktligen kallades alla st÷rningar f÷r bugs. En bug Σr alltsσ frσn
  288. b÷rjan ett maskinfel!
  289.  
  290. BURK
  291. Dator, terminalburk och maskiner i allmΣnhet kan benΣmnas Burk, Data,
  292. Hink, KΣrra (antagligen flygtekniskt ursprung) eller Pyts (antagligen
  293. radiotekniskt ursprung).
  294.  
  295. C=
  296. En fyndig f÷rkortning av Commodore dσ deras logo ser ut ungefΣr pσ det
  297. viset. Kallas Σven KYCKLINGHUVUD.
  298.  
  299. CABRIOLET
  300. Att k÷ra nercabbat eller att k÷ra datorn som cabriolet Σr dσ man av
  301. ÷verhettningsskΣl eller f÷r fixande av hσrdvaran k÷r datorn utan skal.
  302. AnvΣnds mig veterligen bara f÷r bordsdatorer.
  303.  
  304. CAD:a
  305. Starta om sin dator medelst Ctrl, Alt & Delete. Se TOOT:a.
  306.  
  307. CANCERKNAPP
  308. Knapp f÷r de-gauss som finns pσ vissa monitorer. HΣrstammar frσn okunnig
  309. person som sade att "Den ska man trycka pσ, annars fσr man cancer.".
  310.  
  311. CC
  312. Coca-Cola. (Kallas Σven "HackerWasser").
  313.  
  314. CCCC
  315. Colossal Cave Computing Center, en datorhall som drivs i hobbysyfte av ett
  316. gΣng hackers i anknytning till Stacken. Innehσller ett flertal
  317. veterandatorer, bl.a. KICKI. (se detta ord). Namnet kommer ur CFS-
  318. (Computer Fantasy Simulation) -spelprogrammet ADVENTURE (f.÷. det f÷rsta i
  319. sitt slag), vars scenario Σr i en "Colossal Cave". CCCC Σr en djupt
  320. belΣgen kΣllarlokal.
  321.  
  322. CD
  323. F÷rkortning f÷r
  324. 1) Control Data och Chalmers Dataf÷rening, som utger tidningen CD-Nytt.
  325. 2) Charles Dickens (krog pσ s÷der dΣr MODEMARE hΣngt runt).
  326.  
  327. CCK┼PET
  328. Kylskσp hos Lysator.
  329.  
  330. CDR
  331. (Kudder). Frσn LISP-vΣrlden. Att ta resten av nσgot.  ─ven vanligt utrop
  332. dσ nσgon vill byta samtalsΣmne.
  333.  
  334. CECILIA
  335. Datasaab FCUP D23 hos Lysator.
  336.  
  337. CINDY
  338. En VAX pσ ┼s÷ Gymnasium. F÷rkortning f÷r Computer Instututions Network
  339. Distrubutor Yuck. Namnet skapades av nσgra elever som protest mot det
  340. planerade namnet DINDA (DatorInstutitionens DAtor). Se vidare MINDA.
  341.  
  342. COBOL-FINGRAR
  343. Fingrar som bestσr av smσ korta stumpar, kapade ungefΣr vid f÷rsta leden.
  344. Sjukdom som kommer av att programmera i COBOL, som Σr ett programsprσk dΣr
  345. texten blir oerh÷rt volumin÷s. COBOL-FINGRAR beror pσ att man n÷tt ned
  346. fingrarna pσ tangentbordet.
  347.  
  348. CODER
  349. Uttryck frσn demovΣrlden. En person som programmerar assembler pσ lσg
  350. nivσ. NΣstan alltid Σr det frσgan om DEMOS eller spel.
  351.  
  352. COFFEE-WOOD
  353. Kaffeved. "Det susade nΣstan hela strΣckan, men sen blev det bara
  354. coffee-wood av det!"
  355.  
  356. COMMONIST
  357. AnvΣndare pσ BBS:en Common. Har ingenting med politik att g÷ra.
  358.  
  359. CONSA
  360. (Frσn LISP-vΣrlden). Att sΣtta ihop nσgot. "Om vi consar de hΣr rutinerna
  361. b÷r vi fσ ett fungerande program".
  362.  
  363. COMPUTTER
  364. Dator. F÷rsvenskning av engelskans "Computer".  Kallas Σven K─RRA. "Den
  365. hΣr kΣrran dyker snart!"
  366.  
  367. CORE'a
  368. (Kσra) Maskinen DYKER, slutar fungera, L─GGER EN CORE, d÷r, mular e.t.c.
  369. HΣnder oftast Johan. Utrycket kommer av att UNIX baserade datorer skriver
  370. ner minnesinnehσllet i en fil vid namn "core" dσ ett program CRASHAR. Har
  371. pσ emt fσtt den allmΣnna betydelsen "sΣcka ihop".
  372.  
  373. CRACKA
  374. Att forcera ett inloggningssystem eller kopieringsskydd.  Se CRACKER.
  375.  
  376. CRACKER
  377. 1) En person som Σgnar sig σt att plocka bort kopieringsskydd frσn
  378. kommersiella produkter.
  379. 2) Person som Σgnar sig σt dataintrσng eller forcering av list- eller
  380. kopieringsskydd. Ej att f÷rvΣxlas med HACKER (se nedan). En cracker Σr (av
  381. n÷dvΣndighet) en hacker, dΣremot Σr inte alla hackers crackers.
  382. 3) Som ovan men med skillnaden att personen har destruktion som syfte.
  383. Begreppsf÷rvirrning rσder.
  384.  
  385. CRASHA
  386. Vanlig hΣndelse efter att provk÷rt ett program. Se Σven DYKA, CORE'a m.fl.
  387.  
  388. CTRL-C
  389. Ursprunglingen maskinteknologernas dataf÷rening vid LiTH, ger ut tidningen
  390. Mark÷ren.
  391.  
  392. CUT 'N PASTE PROGRAMMERING
  393. Dσ man inte orkar skriva all kod sjΣlv, utan klipper och klistrar ur andra
  394. S┼Ser f÷r att g÷ra ett nytt program.
  395.  
  396. DAMMSUGARE
  397. Samma som 150-ohmare.
  398.  
  399. DANNY KAYE
  400. Omskrivning av "Hit any key to continue..." till "Hit Danny Kaye to
  401. continue...".
  402.  
  403. DASH
  404. Datorf÷rening vid H÷gskolan i Halmstad.
  405.  
  406. DATA
  407. Synonym f÷r dator.  I Hannes Alvens "Sagan om den stora datamaskinen" dras
  408. detta till sin spets, nΣr ordet b÷js DATA, DATAN, DATOR, DATORNA.
  409.  
  410. DATASAAB
  411. F÷retag i Link÷ping, f÷rst en del av Saab Scania, senare ett
  412. fristσende halvstatligt aktiebolag, senare Ericsson Information
  413. Systems, senare Nokia Data.  Pσ Datasaab myntades mσnga
  414. datatekniska begrepp, bσde pσ svenska och engelska.  De Σr
  415. egentligen inte slang, men tas med hΣr eftersom de inte lΣr tas upp
  416. nσgon annanstans.
  417.   ALGOL GENIUS
  418.   Algol med generellt in- och utmatningssystem, programsprσk
  419.   baserat pσ Algol 60, anvΣndes bσde f÷r teknisk och
  420.   administrativ databehandling
  421.   AU
  422.   Arithmetic Unit, del i FCPU
  423.   BE
  424.   Bandenhet, databandstation
  425.   CE
  426.   Centralenhet, CPU (och minne) i en dator
  427.   CU
  428.   Control Unit, del i FCPU
  429.   CUIU
  430.   Control Unit f÷r in- och utmatning, del av CU i FCPU,
  431.   uttalas kuju
  432.   D21
  433.   Stordator frσn 1962, helt transistorerad, 24 bitars
  434.   ordlΣngd, konstruerad under ledning av Viggo Wentzel
  435.   D22
  436.   Stordator frσn andra hΣlften av 1960-talet, D21-kompatibel
  437.   D23
  438.   FCPU-baserad stordator frσn tidiga 1970-talet,
  439.   D22-kompatibel, ekonomisk flopp
  440.   D5
  441.   Minidator frσn cirka 1970, anvΣndes till in pσ 1980-talet
  442.   i svenska sparbanker
  443.   FCPU
  444.   Flexible CPU, mikroprogrammerad arkitektur bestσende av
  445.   tre sinsemellan asynkrona delar: AU, CU och FU,
  446.   konstruerad under ledning av Harold W Lawson jr
  447.   FU
  448.   Field Unit, del i FCPU, interface mellan FCPU och MSU,
  449.   tillσter adressering av ord med 1 till 8 bytes lΣngd
  450.   KE
  451.   Kraftenhet, kraftaggregat
  452.   MAN╓VERPANEL
  453.   Konsol
  454.   MSU
  455.   Main Storage Unit, minne i en FCPU-baserad dator
  456.   OCP
  457.   Operator's Control Panel, konsol
  458.   RL
  459.   RemslΣsare
  460.   RS
  461.   Remsstans
  462.   SARA
  463.   Saabs rΣkneautomat, elektronr÷rsdator i ett exemplar frσn
  464.   slutet av 1950-talet
  465.   VLS
  466.   Variable Logic Set, pσhΣngsmotor till FCPU
  467.   ─L
  468.   ─ndringslista, detsamma som en field change order
  469.  
  470. DELL
  471. Dell 486TE 33MHz med Linus hos Lysator.
  472.  
  473. DEMO
  474. Ett program vars enda syfte Σr att i grafik, musik och programmering
  475. imponera sσ mycket som m÷jligt. G÷rs vanligen av en grupp under ett
  476. gemensamt namn. Viktigast Σr CODERN som sk÷ter programmeringen.
  477.  
  478. DET BJUDER VI P┼
  479. Mindre fel som man fσr stσ ut med, som man inte orkar rΣtta.
  480.  
  481. DET M╓RKA ST─LLET
  482. Alternativ benΣmning pσ MS-DOS som Σr vΣldigt m÷rkt jΣmf÷rt med t.ex.
  483. Windows. Kommer frσn en barnhistoria i PC Magazine.
  484.  
  485. DIALOG-OXE
  486. Dialog-box. F÷rkortas oftast OXE: "Skulle man inte kunna g÷ra en annorlunda
  487. oxe till mσttsΣttningen?" "Orkar inte."
  488.  
  489. DIDDLA
  490. Pillra lite planl÷st med nσgot, ofta med ovΣntat resultat. Se FIPPLA
  491.  
  492. DIG
  493. Digitizer. ─ven kallat "digitt-ser".
  494.  
  495. DISABLA
  496. Om÷jligg÷ra.
  497.  
  498. DISKETT
  499. Tunn skiva belagd med magnetiskt material, precis som pσ ett magnetband.
  500. AnvvΣnds till massminne pσ mindre datorer. Kallas Σven FLOPPY, av
  501. engelskans FLOPPY DISC. Skall enligt svensk norm heta FLEXSKIVA, men det
  502. Σr sσ svσrt att uttala.
  503.  
  504. DOK
  505. Dokumentation.
  506.  
  507. DOOF
  508. SkrΣp/Fel/Dumt/Skit: "Provade du KT?" "Ja men det blev bara doof".
  509.  
  510. DOOFA
  511. Verbformen av DOOF, men oftast i betydelsen att klanta till det: "Oj,
  512. nu doofade jag bort sσsen till KT" Se Σven SUPA BORT
  513.  
  514. DRET
  515. SkrΣp: "Jag provade KT men det blev bara dret". Se Σven COFFEE-WOOD
  516.  
  517. DRIVARE
  518. Drivrutin
  519.  
  520. DUNDERKLUMP
  521. BenΣmning pσ en Teletype ASR33, urtypen f÷r en pappersterminal. Modellen
  522. Σr sσld i n exemplar, och finns spridd ÷ver hela vΣrlden. Alla (tills helt
  523. nyligen) som sysslat med programmering har nσgon gσng kommit i kontakt med
  524. DUNDERKLUMPEN. Den kΣnnetecknas av sin stora vikt och h÷ga ljudnivσ. Har
  525. gett upphov till beteckningen TTY som avser terminal.
  526.  
  527. DYKA
  528. Totalt systemsammanbrott i en dator. KΣnnetecknas av att systemet inte
  529. lΣngre g÷r nσgonting. InnebΣr f÷r det mesta att mycket arbete gσr
  530. f÷rlorat. "Datorn d÷k i gσr kvΣll". Kallas Σven f÷r att KRASCHA, ST╓RTA,
  531. G┼ NER. NΣr datorn Σr riktigt seg kraxar olycks- korparna "Nu Σr den pσ
  532. vΣg ner.", "Nu dyker den snart.".
  533.  
  534. DYNGSRYTM
  535. Ofta ur fas.
  536.  
  537. D╓
  538. Programmet stannar.
  539.  
  540. D╓D
  541. Om utrustning, ej fungerande.
  542.  
  543. ELAKE F╓RH╓RSLEDAREN
  544. Fantasifull hacker som provar en anvΣndares program med avsikt att hitta
  545. fel och on÷diga begrΣnsningar.  Tex program som inte klarar ppn. eng
  546. 'devils advocate'.
  547.  
  548. ELIN
  549. ELMER:s siamesiska tvillingdator( pσ E-LINjen). Se ELMER.
  550.  
  551. ELINOR
  552. DEC 2020 med TOPS-20 hos LIDAC, senare hos Lysator.  Elinor kallades under
  553. en tid hos LIDAC eLinor petit, eftersom hennes sysslor sk÷ttes av en DEC
  554. 2060 kallad eLinor grande.  Elinor ÷vertogs senare av PΣr "pell"
  555. Emanuellson.
  556.  
  557. ELMER
  558. Elektros VAX/11-780. Efterf÷ljare till ELVIRA, som nu gσtt dit datorer
  559. gσr, nΣr de blivit f÷r gamla. Namnet kommer ur "MER Σn ELvira". Se ELVIRA.
  560.  
  561. ELVIRA
  562. KTH-Elektros PDP-11/45. (En ELVA..) (Numera hΣdangσngen)
  563.  
  564. EMACS
  565. En skΣrmeditor, som ursprungligen skrevs av RMS (Richard M. Stallman pσ
  566. MIT) f÷r ITS och senare TWENEX. Har blivit stilbildande f÷r mσnga andra
  567. editorer, se bl.a. AMIS och EPSILON. En hackers favoriteditor.
  568.  
  569. EMILIA, EUFEMIA
  570. Sun 2/120 med SunOS hos Lysator.
  571.  
  572. EMRM
  573. Kort f÷r enligt min ringa mening, en ÷versΣttning av engelskans IMHO, in
  574. my humble opinion. Se Σven HUMLA.
  575.  
  576. EPSILON
  577. 1) En mycket liten mΣngd av nσgot. Kommer frσn den matematiska vΣrlden.
  578. "Det kostar epsilon att fσ en syltklick pσ glasstruten".
  579. 2) Namn pσ en bra, kommersiellt tillgΣnglig, EMACS-kompatibel editor till
  580. IBM PC).
  581. 3) Datorf÷rening pσ ┼s÷ Gymnasium.
  582.  
  583. ERROR 220
  584. 1) Fel som uppstσr dσ man kopplar in elverket pσ datorbuss.
  585. Brukar ge upphov till en del intressanta ljusfenomen.
  586. 2) Utrustningen fungerar inte, eftersom sladden Σr urdragen.
  587.  
  588. ESOTERISK
  589. Den som vet han vet...
  590.  
  591. FAS
  592. (Hos mΣnniskor) F÷rhσllandet mellan det vanliga 24-timmarsdygnet och
  593. vakencykeln. (Kallas Σven "fysiska" och "logiska" dygn.)
  594.  
  595. FAVORITERNA
  596. Nσgra program i Mechslide som har ett antal negativa kvaliteer ur
  597. programmerarsympunkt (t.ex. KUGGV & KT) bl.a. f÷r:
  598.   * Koden Σr skriven av icke-emt personal, och Σr dΣrf÷r
  599.     ofta buggfylld, svσr att porta, f÷ljer ej emt's rikt-
  600.     linjer, nyttjar ej vσra funktioner m.m. m.m. m.m.
  601.   * Ingen tΣnkande varelse klarar av att testa programmet,
  602.     f÷r mΣngden indata som krΣvs Σr enorm, obegriplig,
  603.     och odokumenterad (KUGGV).
  604.   * Ingen nσgonsin anvΣnder dem.
  605.  
  606. FIPPLA
  607. Fixa och dona lite med nσgot. Se DIDDLA
  608.  
  609. FISKA DISK
  610. Samla oallokerat diskutrymme, ursprungligen i samband med att man tappat
  611. (tagit bort av mistag) sin enda kopia av ett program.
  612.  
  613. FLISORNA YR
  614. AllmΣn illustrativt epitet pσ en dykning: "Den core'ade sσ flisorna yrde -
  615. sen var det bara att bita av sladden!"
  616.  
  617. FORTRAN
  618. FORmal TRAsh Notation. Fult ord. Skrivs ofta "F-N".
  619.  
  620. FISKM┼S
  621. Namn pσ tecknet { eller } (vΣnster respektive h÷ger fiskmσs).  ─ven
  622. kallade mσsvingar.
  623.  
  624. FL─MT
  625. Utrop vid f÷rvσning eller f÷rtjusning, troligen inspirerat av MUD.
  626.  
  627. FOO
  628. Metauttryck som anvΣnds till slaskvariabel, temporΣr- filer, och allt
  629. annat. (Se ODEN::DOC:HACKER.JAR, eller Aida::Info:Jargon.Txt). Andra
  630. liknande uttryck Σr BAR, BAZ, ZOO, FOOBAR, KAKA, ALLAN, HATMAX och HASMAX.
  631. "ALLAN TAR KAKAN", vanlig nonsensmening frσn ELVIRA-milj÷n.  "Antag att vi
  632. har tvσ rutiner, lσt oss kalla dem FOO och BAR. Om nu FOO anropar BAR..."
  633. Kommer ur FUBAR, (Fucked Up Beyond All Recognition, f÷rkortning frσn andra
  634. vΣrldskriget) och Robert Crumb's undergroundserie "FOO" frσn 1958. En annan
  635. kandidat som dσ skulle vara f÷re Crumb Σr Bill Hollmans serie "Smokey
  636. Stover" pσ 40-talet som ocksσ gett upphov till uttrycken "26-nix-nix"
  637. och "Notary Sojac". "He used to put the word foo onto all
  638. improbable places in his panels for 'Smokey Stover'," skriver Harry
  639. Warner jr i All Our Yesterdays (sid 44).
  640.  
  641. Ordet "Foo" har l{nge varit i bruk inom science fiction-fandom, och
  642. upptogs en gσng i en skΣmtreligion som kallades FooFooism. (Warners bok
  643. Σr en historik ÷ver amerikansk sf-fandom. Utgavs av Advent: Pupblisher,
  644. Chicago 1969.)
  645.  
  646. SlΣktingar till FUBAR Σr ocksσ t.ex. SNAFU (Situation Normal - All Fucked
  647. Up) och TARFU (Things Are Really Fucked Up), FUBB (Fucked Up Beyond
  648. Belief), FUMTTU (Fucked Up More Than Usual), JANFU (Joint Army-Navy Fuck
  649. Up), SAPFU (Surpassin All Previous Fuck Ups) och SUSFU (Situation Unchanged;
  650. Still Fucked Up).
  651.  
  652. Uttrycket BAZ sΣgs komma frσn Pogo vilkas starkaste uttryck var "baz faz".
  653.  
  654. FROBYT
  655. FROM BY TO (WHILE DO OD)-djur. Ett av de tre dator djurenfrobyts, buggar
  656. och gremlins.
  657.  
  658. FUCK ME HARDER
  659. Brukar skrikas om datorn verkligen jΣvlas med en.
  660.  
  661. FURK-BEE
  662. Sσ uttalas FIRQB, en minnesarea pσ en PDP-11, dΣr man lΣgger sina
  663. parametrar nΣr man anropar RISTES.
  664.  
  665. FULT
  666. AnvΣnds om ett program som g÷r nσgot pσ ett (inte n÷dvΣndigtvis
  667. intelligent men) ovΣntat eller kraftfullt sΣtt. Kallas Σven att SMARTKODA,
  668. motsats till att RAKKODA som tar hand om saker pσ enklast sett med hjΣlp
  669. av ren, rσ datorkraft.
  670.  
  671. F┼RTRAN
  672. Annan populΣr beteckning pσ kΣnt programsprσk.
  673. (Fettmassa som utvinnes ur brΣkande lurviga djur.)
  674.  
  675. F╓RST┼
  676. Om program, kunna bearbeta data givna pσ ett visst format, precis som en
  677. mΣnniska f÷rstσr olika sprσk.
  678.  
  679. FZL
  680. (Uttalas "fil" med nΣrkingskt "i"). Namn pσ alla temporΣra filer skapade
  681. av Zap.
  682.  
  683. GAMER
  684. Uttryck frσn demovΣrlden. En LAMER som stΣndigt gσr runt och tigger spel
  685. av folk (gamar spel). Uttrycket Σr en sammanslagning av orden "game",
  686. "gam" och "lamer".
  687.  
  688. GANG BANG
  689. Flera hackers som hackar pσ samma program samtidigt.
  690.  
  691. GARB
  692. Frσn LISP-vΣrlden. Betecknade frσn b÷rjan orefererade data, som dσ och dσ
  693. mσste stΣdas bort ur systemet f÷r att inte ta on÷dig plats. Processen
  694. kallas "Garbage Collect" (f÷rk.  GC). GARB anvΣnds om saker och ting som
  695. ligger och skrΣpar. Att GARBA Σr att stΣda bort GARB.
  696. ─ven namnet pσ LYSATORS klubbtidning.
  697. VΣrma upp GC, FOAuttryck f÷r att generera mycket garbage.
  698.  
  699. GATV─G
  700. SkΣmtsam ÷versΣttning av engelskans GATEWAY, en f÷rbindelselΣnk i ett
  701. datornΣt.
  702.  
  703. GEB
  704. F÷rkortning f÷r "G÷del, Escher, Bach: an eternal golden braid", titeln pσ
  705. en bok av Douglas R. Hofstadter. Boken handlar om en massa olika saker,
  706. centrerat kring G÷dels sats och AI. Den har blivit nσgot av en kultbok
  707. bland hackers. Rekommenderas!
  708.  
  709. GLADMAN
  710. Teckenkombinationen :-) eller liknande, som ser ut som ett leende ansikte
  711. och indikerar ironi eller skΣmtlunne; engelskans SMILEY.
  712.  
  713. GOON SYMBOL
  714. Semikolon pσ ALGOL 68. Uttalas "go on".
  715.  
  716. GREMLIN
  717. 1) Mytologiskt vΣsen, som f÷rorsakade of÷rklarliga st÷rningar i
  718. elektroniken i RAFs radarsystem under andra vΣrldskriget.
  719. 2) En SEMA i ALGOL 68. NΣr man g÷r UP gremlins, kan det b÷rja hΣnda
  720. konstiga saker, sΣrskilt med filer. Men det Σr faktiskt the gremlins som
  721. ser till att programmet fungerar ungefΣr som i RR, trots vΣrddatorns
  722. ogΣstvΣnliga operativsystem.
  723. 3) Person, som har samma effekt pσ operativsystem, som en riktig gremlin.
  724.  
  725. GR╓NA FARAN
  726. Facit 4431-terminal med gr÷n bildskΣrm, f÷rr mycket vanlig vid LiTH.
  727.  
  728. HACK
  729. 1) Ett snabbt jobb som fixar nσgot, men inte mer.
  730. 2) Resultatet av 1).
  731. 3) SNYGG HACK: En listig l÷sning.
  732.  
  733. Not frσn Ahvid Engholm:
  734.  
  735.   NΣmnas kan ocksσ att en sΣmre f÷rfattare lΣnge kallats en "hack" eller
  736. "hackwriter". "He's a real hack!", betyder ungefΣr att han Σr en som
  737. skriver vilket skrΣp som helst f÷r br÷df÷dan. "Hack" var ocksσ pσ
  738. 30-talet New York-slang f÷r en taxi. Enligt Steven Levy var de f÷rsta
  739. hackarna folk pσ MIT som ocksσ hade anknytning till modelljΣrnvΣgsklubben.
  740. Man kunde alltsσ g÷ra ett "hack" med t ex modelljΣrnvΣgens vΣxlar (en smart
  741. vΣxell÷sning t ex). Ett smart sΣtt att ta sig f÷rbi ett orΣttvist lσs
  742. som begrΣnsade studenternas tillgσng till befintliga datorer kunde ocksσ
  743. vara ett "hack".
  744.  
  745. HACKA
  746. Att programmera. "Vad g÷r du?" --"Jag hackar AMIS".
  747.  
  748. HACKA S╓NDER
  749. Att g÷ra en massa of÷rsiktiga Σndringar sσ att resultatet blir
  750. oanvΣndbart. ─ven att modifiera.
  751.  
  752. HACKER
  753. 1) En person som Σr skicklig i programmering och framf÷r allt avlusning av
  754. sina egna och andras program.  Beteckningen kommer frσn att han kan "yxa
  755. till" program vΣldigt snabbt. Ej att f÷rvΣxlas med CRACKER.
  756. 2) En person som tar sig in i datorsystem, se CRACKER. B÷r kallas f÷r
  757. system hacker f÷r att undvika f÷rvΣxling med 1).
  758.  
  759. HACKINTOSH
  760. Apple Macintosh-klon inbyggd i Apple II-lσda.  Hembygge av Johan Ringstr÷m
  761. donerat till Lysator.
  762.  
  763. HACKMATIC
  764. En modifierad terminal av typ Datamedia Elite 1521, sσ att TAPE-tangenten
  765. lΣngst ned t.v. pσ tangentbordet (under CTRL) fungerar som META-tangent.
  766. (D.v.s. den sΣtter 8:e biten i tecken som sΣnds). Denna FEATURE Σr mycket
  767. bra att ha dσ man k÷r bl.a. AMIS, som f.÷. av historiska skΣl har
  768. kommandot "M-X Hackmatic terminal" f÷r att slσ pσ tolkning av
  769. META-kommandon.
  770.  
  771. HACKV─RDE
  772. Anledningen till att g÷ra nσgot till synes meningsl÷st, bara f÷r att
  773. resultatet Σr en snygg hack.
  774. T.ex. Σr kommandot "M-X Phase of the moon" i AMIS inlagt enbart f÷r
  775. sitt h÷ga hackvΣrde.
  776.  
  777. HALL┼!
  778. Vanligt utrop av hackers dσ systemet Σr tr÷gt, dvs. det tar lσng tid innan
  779. man fσr svar.
  780.  
  781. HAT!
  782. Rytande nΣr saker skrynklar sig alldeles ovanligt mycket.  Ryts vid Aida
  783. vid de mest ovΣntade situationer...
  784.  
  785. HB
  786. Flippra ur, gσ i ett obestΣmt s÷mntillstσnd. Tappa intresset f÷r nσgot. Ex
  787. 'Gσ i HB', 'Hibernera'.
  788.  
  789. HISTORISKA SK─L
  790. Vanligt uttryck f÷r att f÷rklara varf÷r t.ex. saker har sσ konstiga namn
  791. (t.ex. CAR och CDR i LISP: Contents of Address Register resp. Contents of
  792. Decrement Register, namn pσ halvord i en gammal IBM-dator), eller varf÷r
  793. saker beter sig sσ kostigt.
  794.  
  795. HJON
  796. Ett nedsΣttande uttryck om vissa personer som f÷rpestar folks tillvaro
  797. inom BBSande och KOM-system. Skrivs av historiska skΣl som "hJon".
  798.  
  799. HJ─RND╓D
  800. Ett uttryck som anvΣnds i negativ betydelse, mestadels om program. "Det
  801. hΣr programmet har ett hjΣrnd÷tt I/O-paket!" AnvΣnds inte om personer.
  802.  
  803. HOPPE
  804. HP 3000 s/37 med MPE hos Lysator.
  805.  
  806. HUMLA, I MIN HUMLAS OPINION
  807. VΣldigt direkt ÷versΣttning av engelskans IN MY HUMBLE OPINION, enligt min
  808. ÷dmjuka σsikt, enligt min ringa mening.
  809.  
  810. HYSTERISKA SK─L
  811. Rolig omskrivning av HISTORISKA SK─L.
  812.  
  813. H┼RD-BOOT
  814. NΣr maskinen har CORE'at sσ grovt att man inte ens kan CAD:a den, dσ Σr
  815. det dags f÷r H┼RD-BOOT. Detta involverar oftast att BITA AV SLADDEN,
  816. eller att trycka pσ ANY tangenten. (Se dessa ord).
  817.  
  818. H┼RIG
  819. On÷digt invecklad, obegriplig. "Kommandona till CHANGE Σr otroligt
  820. hσriga!"
  821.  
  822. H─ND!
  823. AnvΣnds f÷retrΣdesvis vid Aida nΣr det gσr klister i maskinen.  Likartat
  824. med HALL┼!.
  825.  
  826. H─NGA SIG
  827. Rσka in i ett tillstσnd dΣr inget hΣnder, om program och maskiner.
  828.  
  829. ICKE HACKERS
  830. Personer som lΣser manualer, SΣljer IBM PS/x och anvΣnder W*ndows och
  831. MeS-DOS med σsikten att det Σr tvσ mycket kraftfulla operativsystem.
  832. Riktiga Hackers k÷r Unix. Basta.
  833.  
  834. IMPONANS
  835. Egenskapen hos saker att imponera, genom sin tekniska sofistikering,
  836. hi-tech finish, etc. "Din nya CRAY-2 har en otroligt h÷g imponans!"
  837.  
  838. IMPONANSKVOT
  839. F÷rhσllandet mellan imponans och nσgon annan parameter, t.ex. σlder, antal
  840. radior÷r, vikt, storlek, o.dyl.  E-sektionen pσ LTH (Lunds Tekniska
  841. H÷gskola) hade en gσng en lσng, invecklad formel f÷r hur imponanskvoten
  842. f÷r ett elektronikhembygge berΣknas ur antalet lysdioder, transistorer,
  843. integrerade kretsar, r÷r, motorer och ÷vriga r÷rliga delar, motstσnd mm.
  844.  
  845. IMPONATOR
  846. Apparat, vars huvudsakliga syfte verkar vara att imponera.  En imponator
  847. har en h÷g imponans.
  848.  
  849. IMPONATORPANEL
  850. Panel med en stor mΣngd lampor och knappar. Lamporna (som helst ska vara i
  851. olika fΣrger) ska blinka i obegripliga m÷nster och pσ nσgot obskyrt sΣtt
  852. avspegla tillstσndet inuti burken.  F÷rekommer ofta pσ gamla sortens
  853. stordatorer, t.ex. IBM 360, DEC-10, UNIVAC 1108 etc.  (Nutida moderna
  854. datorer a la VAX Σr TR┼KIGA i jΣmf÷relse, bara stora stumma skσp.)
  855.  
  856. INF┼
  857. Dataf÷rening vid ┼bo akademi, ger ut tidningen I/O-porten.
  858.  
  859. INGRID
  860. Luxor ABC 1600 med ABCnix hos Lysator.
  861.  
  862. INTERRUPT
  863. Ett avbrott mitt i nσgot annat, varefter man pσb÷rjar nσgot nytt
  864. (tillfΣlligt) f÷r att sedan σtergσ till orginaluppgiften. Kan t.ex. vara
  865. ett tillfΣlligt byte av samtalsΣmne. Se PUSHA och POPPA
  866.  
  867. INTERRUPTA
  868. (TillfΣlligt) pσkalla nσgons uppmΣrksamhet. En request f÷r nσgon att
  869. stacka.
  870.  
  871. INV─NDARE
  872. Den sorts individer som anvΣnder Mechslide m.m. I stort sett synonymt
  873. med LUSER, men oftast har INV─NDARE bitonen av att de har haft mage att
  874. klaga...
  875.  
  876. ION-MAX
  877. NΣr maskinen CRASHAR pσ ett sσdant lajbans sΣtt att programvaran 386MAX
  878. skriver ut sin ÷kΣnda "Privilige violation" text pσ skΣrmen. Av
  879. historiska skΣl kallas detta felmeddelande IONMAX eftersom det i en tidig
  880. och buggig version av 386max faktiskt stod "ionMAX386 privilige violat"
  881. med diverse glada gubbar pσ skΣrmen dσ detta hΣnde.
  882.  
  883. IRC
  884. Uttalas i err se eller irk, Internet Relay Chat, ett program f÷r
  885. skriftliga diskussioner ÷ver ett nΣtverk i realtid.
  886.  
  887. IRQ
  888. (I-Σrr-ku) Stσr f÷r Interrupt Request. Ropas av nσn som vill skjuta in
  889. nσt mitt i ett samtal som inte Σr det aktuella samtalsΣmnet. Se INTERRUPT,
  890. PUSHA och POPPA.
  891.  
  892. ISY
  893. Officiell f÷rkortning f÷r Institutionen f÷r SYstemteknik pσ LiTH.
  894.  
  895. JAG SKA BARA
  896. Vanligt utrop dσ en hacker blir avbruten av ett gΣng andra hackers pσ vΣg
  897. att gσ och Σta. (Det Σr inte sσ lΣtt att bara avbryta mitt i en
  898. jΣttehack).
  899.  
  900. JAN-ERIK KADD
  901. Svensk benΣmning pσ Generic CAD.
  902.  
  903. JOINA
  904. Det hσrda arbete som krΣvs att fixa ihop tvσ S┼SER som tvσ olika
  905. programmerare Σndrat i olika Σndar av den: "Nu har jag kastat upp ny sσs
  906. pσ kt till modemburken. Du fσr kolla om Staffan Σndrat nσt i den sσsen
  907. ni har, och joina dem i sσ fall".
  908.  
  909. JOJO-MOD
  910. Beskriver det tillstσnd hos datorer, dΣr de har en tendens att dyka
  911. alldeles f÷r ofta.
  912.  
  913. JOLT
  914. VarumΣrke. Koffeinrik HackerCola. Viktigt. Riktiga Hackers fσr
  915. programmerarpris av JOLT.
  916.  
  917. JSYS
  918. (Ursprungligen beteckningen pσ ett operativsystemanrop i Twenex, Jump to
  919. SYStem.) "Dra en JSYS": Gσ och handla ut pσ Systembolaget.
  920.  
  921. JULIA
  922. DEC PDP 11/70 hos Lysator, testad men aldrig k÷rd.
  923.  
  924. JUNK
  925. Odefinierbar hσrdvara, vanligtvis oanvΣndbar. FOO med avseende pσ
  926. hσrdvara.
  927.  
  928. JYCKEN─T
  929. En alternativ benΣmning pσ hobbynΣtverket FidoNet.
  930.  
  931. K & R
  932. Brian W Kerninghan & Dennis M Richie "The C Programming Language".
  933.  
  934. KALLE
  935. Kylskσp hos Lysator.
  936.  
  937. KAJSA
  938. Sun 3/280 med SunOS hos Lysator.
  939.  
  940. KALL-KOMPIS
  941. Calcomp digitizers, ofta menande en 2500 dig.
  942.  
  943. KANNA
  944. BenΣmning pσ IC-kapsel. "Det gσr σt cirka 20 kannor f÷r att bygga det dΣr
  945. minneskortet."
  946.  
  947. KANELBULLE
  948. 1) BenΣmning pσ tecknet @ (se TECKENNAMN).
  949. 2) BenΣmning pσ e-mail. Kommer sig av att adresser pσ t.ex. usenet heter
  950. nσgot med jag@min.egna.dator. AnvΣnds i termer som "Skicka en kanelbulle."
  951. eller "Skicka pσ en kanelbulle.".
  952.  
  953. KANONISK
  954. Normaltillstσnd, vanligt beteende, det vanliga sΣttet att g÷ra nσgot. "Det
  955. kanoniska sΣttet att knΣcka ett godtyckligt program Σr att slσ vilt pσ
  956. tangentbordet i tjugo minuter".  (Denna metod Σr Σven kΣnd pσ Stacken som
  957. "Mathias-metoden").
  958.  
  959. KAPSYL
  960. IC-krets, kapsel.
  961.  
  962. KASTA UPP
  963. Skicka upp S┼S eller andra filer till EMT's modemburk.
  964.  
  965. KATIA
  966. Datorf÷reingen Stacken:s stordator, en urσldrig modell av DEC-10 med
  967. KA10-processor. (En KA-TIA). Se Σven NADJA, KICKI.
  968.  
  969. KERWHAM!
  970. Onomatopoetiskt (ljudhΣrmande) ord ofta beskrivande en CRASH. (Se detta)
  971.  
  972. KICKI
  973. En DEC-10 stordator som stσr i CCCC. (Se setta). Har fσtt sitt namn
  974. eftersom den har en KI10-processor.  (jmf.  KATIA).
  975.  
  976. KLINGON
  977. Obehaglig person som tror sig vara hacker men i sjΣlva verket Σr en MOBY
  978. LUSER. Mycket irriterande sak.
  979. Ursprungligen Fienden i TV-serien "Star Trek".
  980.  
  981. KL─GGBOLL
  982. En liten kaka av kokosflarn och kakao, negerboll.
  983.  
  984. KL─GGIG
  985. Om programmering, ormbo. Vidrig kod. VΣrre Σn H┼RIG.
  986.  
  987. KM
  988. Guden ÷ver alla Stockholms modemare. F÷r exaktare info rekomenderas KMs
  989. Goda Bok som b÷r finnas pσ alla baser med klass. Se Σven EZEN. Jag lΣmnar
  990. ÷ver till Jan Mickelin f÷r en historisk och f÷rklarande not:
  991.  
  992. Vσren 1982 tog jag hand om tvσ kolsvarta kattungar. Den ena d÷pte jag
  993. naturligtvis till Sn÷vit och den andra till Reservprovianten.
  994.  
  995. Sn÷vit lΣmnades sσ smσningom bort till en annan familj, varefter jag och
  996. Reservprovianten blev ensamma kvar att ligga i soffan och l÷sa
  997. vΣrldsproblemen. Emellertid var namnet lite i lΣngsta laget, sσ jag och de
  998. flesta andra tilltalade honom bara med "Katten". Efter ett σr var det dags
  999. att σka till veterinΣren. I samband med kastrering och vaccinering ville
  1000. de ha lite uppgifter f÷r att utfΣrda vederb÷rligt certifikat.
  1001.  
  1002. Jag drog mig lite f÷r att lσta dem skriva "Reservprovianten" i papprena,
  1003. sσ jag f÷rklarade att han tilltalades "Katten".
  1004.  
  1005. -Katten??? Vi kan vΣl inte skriva enbart "katten"???
  1006. -Suck... Skriv "Katten Mickelin" dσ...
  1007.  
  1008. Certifikatet blev en prydnad f÷r vΣggen: "K. Mickelin har denna dag
  1009. kastrerats och vaccinerats mot kattpest"...
  1010.  
  1011. Hoppas att jag inte har nσgon morbror Kalle eller sσ i slΣkten...
  1012.  
  1013. Nu hade sσledes katten fσtt papper pσ sin identitet.  Emellertid var det
  1014. lika jobbigt att sΣga "Katten Mickelin" som "Reservprovianten", sσ det
  1015. enda vettiga i situationen var att b÷rja k÷ra med f÷rkortningen "KM".
  1016.  
  1017. Och sσ fick det f÷rbli. Och vΣl Σr vΣl det, f÷r hur skulle det sett ut om
  1018. de KM-trogna satt och mΣssade "Hell Reservprovianten" pσ sina
  1019. sammankomster?
  1020.  
  1021. Sedan gick det raskt undan: KM blev skyddshelgon f÷r en datortidning
  1022. (figurerade i redaktionsrutan i de f÷rsta numrena av Datormagazin), vidare
  1023. utsσg en stor del av Stockholms modemare honom till sin andlige ledare,
  1024. 1985 gav han sig in i politiken och gav ett tecken som tolkades att han
  1025. ville att hans tillbedjare skulle bilda Ezenhemmer Plastpσsar och
  1026. Barnuppfostringsredskapspartiet (starten i valet 1985 var tr÷g, men det
  1027. blev en hel del r÷ster i 1991 σrs riksdagsval) och mycket, mycket annat
  1028. som varje rΣttrogen b÷r kΣnna till.
  1029.  
  1030. I ÷vrigt hΣnvisas till KM's Goda Bok, en sammanstΣllnig av Tobias Hellsten
  1031. ÷ver de ÷den, vittnesmσl och profetior KM-trogna fσtt uppleva under σrens
  1032. lopp. Finns f÷r download i de flesta baser som stσr under KMs beskydd.
  1033.  
  1034. KNATTRA
  1035. Programmera, eller pσ annat sΣtt trycka pσ datorns tangenter. Se SMEKA.
  1036.  
  1037. KOM
  1038. Konferenssystem, ett program f÷r skriftliga diskussioner inte i realtid,
  1039. ursprungligen utvecklat vid FOA och QZ i Stockholm (svenska KOM, senare
  1040. SuperKOM), kopior utvecklade av KOMunity Software AB (KSAB, PortaCOM) och
  1041. Lysator (LysKOM) m.fl. Ordet KOM Σr det svenska verbet komma i imperativ.
  1042. Det Σr inte en sammandragning av konferenssystem.  Mσnga uttryck pσ svenska
  1043. har skapats eller fσtt nya betydelser i KOM, t ex:
  1044.  
  1045.   GEOMETRISKT INL─GG
  1046.   En text som i ett ickeproportionellt teckensnitt och utan
  1047.   on÷diga ordmellanrum antar en geometrisk form, se tegelsten.
  1048.   INL─GG
  1049.   En text skriven med ett visst m÷te som mottagare.
  1050.   INGEJUBILEUM
  1051.   Ett inlΣgg vars nummer Σr delbart med hundra,
  1052.   efter Inge Wallin Lysator.
  1053.   JUBILEUM
  1054.   Ett inlΣgg som rσkar fσ ett jΣmnt inlΣggsnummer.
  1055.   KOMBATANT
  1056.   en debatt÷r i ett KOM.
  1057.   KOMMA
  1058.   att k÷ra programmet KOM.
  1059.   KOMPIS
  1060.   Person som brukar k÷ra KOM.
  1061.   KOMTROLLET
  1062.   Mytisk varelse som skapar oreda i ett KOM.
  1063.   M╓TE
  1064.   Konferens, samlingsplats f÷r diskussion i ett visst Σmne.
  1065.   N┼GOT ANNAT
  1066.   Undvikande svar pσ frσgan "Vad vill du g÷ra?".
  1067.   OL─ST
  1068.   Egenskap hos en text i KOM.
  1069.   PALINDROM
  1070.   Ett inlΣgg vars nummer ocksσ kan lΣsas baklΣnges.
  1071.   SE TIDEN
  1072.   Tecken pσ att man lΣst samtliga inlΣgg i KOM.
  1073.   SL┼ OM ALLA FLAGGOR
  1074.   ╓nskvΣrt kommando f÷r den som kommit in i ett nytt KOM i
  1075.   Torgny-mod (se nedan).
  1076.   TEGELSTEN
  1077.   Geometriskt inlΣgg med rektangulΣr form.
  1078.   TORGNY-MOD
  1079.   Det betyder att alla flaggor och switchar stσr fel, och
  1080.   dΣrmed g÷r anvΣndarna intresserade av hur man g÷r f÷r att
  1081.   slippa dessa misfeatures och konstiga fenomen som KOM V5
  1082.   och KOM V6 har f÷r sig nΣr de sitter i fel lΣge.
  1083.   Uttrycket "Torgny-mod" Σr uppkallad efter KOM-f÷rfattaren,
  1084.   Torgny Tholerus, och Σr vanligt f÷rekommande uttryck bland
  1085.   hackers.  Flaggorna var satta som KOM-f÷rfattaren tyckte
  1086.   att de skulle vara, nΣmligen.
  1087.  
  1088. KOMPATIBEL
  1089. Ett BBS-program som efterliknar KOM i "look and feel", det Σr KOMpatibelt
  1090. med KOM. Motsatsen Σr ett MENYKL─GG.
  1091.  
  1092. KONRAD
  1093. Sun Sparcstation 1+ med SunOS hos Lysator.
  1094.  
  1095. KRAGG
  1096. Kraftaggregat, eller som de ICKE HACKERS brukar sΣga, nΣtdel. Fσ Riktiga
  1097. Hackers skulle gσ frivilligt till en ┼F f÷r att k÷pa ett nytt KRAGG.
  1098. Riktiga Hackers bygger sina egna, eller lagar sina trasiga KRAGG istΣllet
  1099. f÷r att sl÷sa pengar pσ nσgot sσdant.  Detta Σr en av f÷rklaringarna till
  1100. att det finns sσ fσ Riktiga Hackers idag, eftersom det knappast Σr
  1101. tillrσdigt att mecka KRAGG efter 35 timmars hackande. F÷r att ÷verleva
  1102. krΣvs stora mΣngder JOLT, en del tσlamod och nσgot som Riktiga Hackers
  1103. sΣllan anvΣnder sig av, nΣmligen en stor portion TUR.
  1104.  
  1105. KRASCH
  1106. HΣndelse att program eller utrustning slutar fungera.
  1107.  
  1108. KRASCHA
  1109. 1) ┼stadkomma KRASCH: Jag rσkade krascha ditt program.
  1110. 2) Rσka ut f÷r KRASCH: Programmet kraschade.
  1111.  
  1112. KRYSS-GRAF
  1113. Internbeteckning pσ emt's anvΣndargrΣnssnitt, XGraph:
  1114. "Susar kryssgrafen pσ Solen?" "SjΣlvraderande!" (Se Σven dessa uppslagsord)
  1115.  
  1116. KT
  1117. Ett av FAVORIT programmen i Mechslide. Se FAVORITERNA.
  1118.  
  1119. KUGGV
  1120. KuggvΣxelberΣkningsprogrammet i Mechslide. En av FAVORITERNA (se detta).
  1121.  
  1122. KVADD
  1123. Se AUTO-KVADD
  1124.  
  1125. KYCKLINGHUVUD
  1126. BenΣmning pσ Commodores logotyp som har en viss likhet med ett
  1127. kycklinghuvud. Se Σven "C=".
  1128.  
  1129. LABEL
  1130. Etikett pσ en person, inte sΣllan elak sσdan.
  1131.  
  1132. LAGE, LAILA, LAVE
  1133. Sun 3/50 Med SunOS hos Lysator.
  1134.  
  1135. LAMER
  1136. Uttryck frσn demovΣrlden. En person som tror sig kunna allt och vara bΣst
  1137. pσ allt men som i sjΣlva verket inte klarar av att g÷ra nσgonting. VΣldigt
  1138. ofta anvΣnds ordet av personer som sjΣlva Σr det. JΣmf÷r KLINGON.
  1139.  
  1140. LEPRA
  1141. Sv. "femte hjulet". NΣr nσgon inte fσr plats i gemenskapen t.ex. femte man
  1142. vid 4-mans bordet pσ en resturang.
  1143.  
  1144. LINA
  1145. BenΣmning pσ en telefonledning, jmfr SN╓RE.
  1146.  
  1147. LINNEA
  1148. DEC 2060 med TOPS-20 hos LIDAC, ur drift sommaren 1991.
  1149.  
  1150. LINUS
  1151. DEC 2065 med TOPS-20 hos LIDAC, ur drift sommaren 1990.
  1152.  
  1153. LISP
  1154. Ett populΣrt och trevligt programsprσk.
  1155. F÷rkortning f÷r Lots of Infernal Stupid Parentheses.
  1156.  
  1157. LIV
  1158. IBM PC-klon 486DX/33 med LINUX hos Lars Aronsson, ansluten till RydnΣt.
  1159.  
  1160. LTH:s DATORF╓RENING
  1161. Datorf÷rening vid Lunds tekniska h÷gskola.
  1162.  
  1163. LUDD
  1164. Datorf÷rening vid Luleσ tekniska h÷gskola.
  1165.  
  1166. LURING
  1167. TankefΣlla.
  1168.  
  1169. LUSER
  1170. AnvΣndare. Utallas misstΣnkt likt "loser".
  1171.  
  1172. LYS-16
  1173. Beteckning pσ 16-bit datorbyggsats framtagen av LYSATOR.
  1174. Datorn Σr konstruerad med s.k. "bit-slice" teknik.
  1175.  
  1176. LYSATOR
  1177. Datorf÷rening pσ LiTH. Systerorganisation till STACKEN.  Namnet kommer
  1178. frσn LYS, som tidigare var beteckning f÷r Link÷pings Y-teknologers
  1179. SΣllskap. (Y=sektionen f÷r fysik pσ LiTH). Organisationen uppl÷stes nΣr D-
  1180. sektionen kom till omkr. 1975. (Ett tag fanns "Nya" och "Gamla LYS").
  1181. Sveriges Σldsta amat÷rdatorf÷rening.  ─ven namnet pσ en Sun 4/380 med
  1182. SunOS hos Lysator.
  1183.  
  1184. L─CKA
  1185. Egenskap hos ett program som allokerar resurser (t ex minne) men inte
  1186. σterlΣmnar dem efter anvΣndning.  Detta leder till att resursen sσ
  1187. smσningom tar slut, varvid programmet kraschar.
  1188.  
  1189. MABOV─NDNING
  1190. Att byta σsikt utan att erkΣnna eller ens lσtsas om att man har gjort det.
  1191. Antagligen uppkallat efter Roland Mabo.
  1192.  
  1193. MACKAN
  1194. Annat namn pσ Apple Macintosh. Kallas Σven "Mac:en", "Hackintosh". "En
  1195. Mac", liktydigt med en Macintosh.  Datorer frσn Apple datas aldrig av
  1196. Riktiga Hackers, de ANV─NDS av vanliga d÷dliga.
  1197.  
  1198. MAD
  1199. 1) F÷rkortning f÷r Malm÷ Amat÷r Datorister.
  1200. 2) F÷rkortning f÷r M÷tesADministrat÷r, nσgot som f÷rekommer i vissa
  1201. KOMpatibla system.
  1202.  
  1203. MAGI
  1204. Nσgot komplicerat, svσrf÷rklarat. Vanligt f÷rekommande i hackervΣrlden,
  1205. som Σr starkt beroende av magi.
  1206.  
  1207. MAGISKT
  1208. Nσgot obegripligt eller med en f÷rklaring som tar en timme.
  1209.  
  1210. MAIN LUPE
  1211. Klassisk felstavning av "Main Loop", finns numera i alla h÷gklassiga
  1212. systemprogram pσ bl.a. ELVIRA.
  1213.  
  1214. MAKROUGNEN
  1215. En Philips industriell mikrovσgsugn av tidig modell som fanns i Lysators
  1216. lokal PUL 17, ink÷pt billigt pσ f÷rsvarets ÷verskottslager.  Det krΣvdes
  1217. fyra personer f÷r att lyfta upp den pσ det kylskσp dΣr den stod.  Inuti
  1218. var den lika liten som modernare ugnar.  Det gick inte att ansluta
  1219. makrougnen till samma fas som datorer i PUL 17, f÷r den sΣnkte spΣnningen
  1220. nΣr den gick igσng.
  1221.  
  1222. MANUL
  1223. Annat ord f÷r MANUAL, dvs handbok.
  1224.  
  1225. MAGNUS FRISK
  1226. Ett modemarbegrepp. "En Magnus Frisk" betecknar ett inlΣgg utan vare sig
  1227. text eller Σrende. Ex: "Aj fan, nu skrev jag visst en Magnus Frisk bΣst
  1228. att jag raderar den omedelbart!".
  1229.  
  1230. MASKROS
  1231. Sun 3/60 med SunOS hos Lysator.
  1232.  
  1233. MATHIAS-METODEN
  1234. Effektiv metod f÷r fels÷kning av program. Tillgσr sσ att man lΣgger
  1235. handflatorna pσ tangentbordet och sedan hamrar vilt i 20 minuter. Om
  1236. programmet fortfarade lever, Σr det idiotsΣkert.  (Uppkallat efter Mathias
  1237. Bσge, den enda hacker som kan knappra i bolero-takt pσ ett tangentbord).
  1238. Kallas Σven f÷r ARMB┼GSTESTET, eftersom det kan utf÷ras genom att lΣgga
  1239. armbσgen pσ tangentbordet.
  1240.  
  1241. MAURITZ
  1242. Sun 4/110 med SunOS hos Lysator.
  1243.  
  1244. -MAX
  1245. TillΣgg till utrop f÷r att understryka, t ex HATMAX!
  1246.  
  1247. MEDIO
  1248. Datorf÷rening vid H÷gskolan i ╓stersund.
  1249.  
  1250. MENYKL─GG
  1251. BenΣmning pσ icke-KOMpatibelt BBS-system.
  1252.  
  1253. MESSY-DOS
  1254. Microsofts MS-DOS. ─ven kallat MES-DOS.
  1255.  
  1256. META
  1257. Ett ASCII-tecken med 8:e biten satt. AnvΣnds ofta (i likhet med
  1258. CTRL-tecken) som kommando till olika program, se HACKMATIC.
  1259.  
  1260. MINDA
  1261. En VAX pσ ┼s÷ Gymnasium. F÷rkortning f÷r MΣtInstutitionens DAtor.
  1262.  
  1263. MINUS ETT
  1264. Universal default enligt TOPS-20 terminologi. AnvΣndes som svar pσ frσgor
  1265. av typen: 'Var ska vi Σta i dag dσ?'.  -1 svaret pσ svaret -1 betyder
  1266. 'Nej, inte nu igen!'.  (Vid ett par sΣllsynta tillfΣllen dσ denna
  1267. terminologi drivits till sin spets, har det hΣnt att fΣljande dialog
  1268. utvΣxlats:
  1269. Hacker A: "Minus ett?"
  1270. Hacker B: "Minus ett?"
  1271. Hacker C: "Minus ett!"
  1272. --÷versatt:
  1273. "Var ska vi Σta idag, dσ?"
  1274. "Restaurang China Garden?"
  1275. "Nej, inte nu igen!")
  1276.  
  1277. MIKROPROFESSOR
  1278. Rolig omskrivning av "mikroprocessor".
  1279.  
  1280. MIPS
  1281. F÷rkortning f÷r "Meningsl÷s Information frσn Pσstridiga SΣljare".
  1282.  
  1283. MIS─R
  1284. Beklaga (ev. i ironisk bemΣrkelse) ex. det Σr misΣr nΣr diskpacken
  1285. krashar.
  1286.  
  1287. MIT SCHNELLE
  1288. Utrop f÷r att understryka brσdska. "Jag beh÷ver den nya versionen av
  1289. operativsystemet MIT SCHNELLE!!!"
  1290.  
  1291. MJ─K?
  1292. Metauttryck som anvΣnds frΣmst vid Nadja. Betyder inte.
  1293.  
  1294. MJ─KVARA
  1295. 1) Mikrokod.
  1296. 2) Firmware ("styvvara").
  1297.  
  1298. MODEMA
  1299. Tidsspenderande med modem. Vanligen genom att ringa olika KOMpatibla baser
  1300. (BBSer). Verb format av substantivet "modem".
  1301.  
  1302. MODEMARE
  1303. En person som modemar mycket. Se MODEMA.
  1304.  
  1305. MORETEN
  1306. Ericsson Step/One med MS-DOS hos Lysator (av Mσrten).
  1307.  
  1308. MOSA
  1309. Tryck, ÷s, drag, se Σven PUSHA: "─r det nσge mosa i en twin-peaks burk?"
  1310. (Se Σven TWIN PEAKS)
  1311.  
  1312. MUD
  1313. Multi User Dungeon, ett spelprogram f÷r flera samtidiga anvΣndare,
  1314. utspelas ofta i sagomilj÷.  Frσn MUD kommer inspirationen till att sΣga
  1315. suck i stΣllet f÷r att sucka, sΣga flΣmt, st÷n, o s v.  Vissa speciella
  1316. uttryck som uppkommit vid svenskars MUD-spelande:
  1317.   BSX-MUD
  1318.   HollΣndaren Bram Stolk driver pσ Lysators datorer vΣrldens
  1319.   f÷rsta grafiska MUD, det k÷rs via en klient under
  1320.   f÷nstersystemet X
  1321.   IDI
  1322.   Slang f÷r idiot.  Termen uppkom inom Lysators krets av
  1323.   wizards pσ Nanny-MUD ungefΣr vσren 1992.  AnvΣnds ibland
  1324.   synonymt med engelska Luser, se AnvΣndare ovan.
  1325.   NANNY-MUD
  1326.   Det st÷rsta MUD-spel som drivs av Lysator.  Namnet kommer
  1327.   av att det ursprungligen fanns pσ datorn Nanny.
  1328.   OGR─S
  1329.   Det engelska ordet ogre har ingen entydig svensk
  1330.   ÷versΣttning.  Det heter ÷msom stygg trollkarl, jΣtte eller
  1331.   troll.  En mer ljudenlig ÷versΣttning som f÷rekommer vid
  1332.   plural och vid tal om kollektiv Σr ogrΣs.
  1333.   SVENSK-MUD
  1334.   Linus Tolke ÷versatte MUD till svenska och skapade en
  1335.   spelvΣrld efter svenska f÷rutsΣttningar.  Detta var
  1336.   vΣrldens f÷rsta icke-engelska MUD
  1337.   TELELEDNINGSANKA
  1338.   Chalmerskt pσhitt av okΣnt ursprung.  AnvΣnds som namn pσ
  1339.   en obefintlig funktion i CD's nya MUDLIB
  1340.   ╓RMA
  1341.   Kommandot rm (remove) tar bort en fil.  NΣr detta kommando
  1342.   f÷rbj÷ds eller f÷rhindrades, kunde filer fortfarande tas
  1343.   bort genom att sΣtta en bakslask (som motsvarar stora ╓ i
  1344.   svenska ISO 646) f÷re kommandot.  HΣrav verbet ÷rma.
  1345.  
  1346. M┼NE
  1347. En himlakropp som har stor betydelse f÷r hackers.
  1348.  
  1349. M┼NENS FAS
  1350. En slumpmΣssig parameter, som man inte kan utpeka.
  1351. Exempel: "Detta fel uppstσr bara udda torsdagar vid fullmσne". "Om det dΣr
  1352. fungerar, beror det pσ att man har FOO-switchen satt, de senaste tio
  1353. kommandona och pσ mσnens fas."
  1354.  
  1355. M┼SVINGE
  1356. Detsamma som FISKM┼S.
  1357.  
  1358. M╓K-SLIDE
  1359. Ironiskt menad benΣmning pσ Mechslide
  1360.  
  1361. M╓SS-L┼S
  1362. Rolig ÷versΣttning av "Caps Lock".
  1363.  
  1364. N
  1365. Ett godtyckligt (stort) tal. "Det finns n buggar i det dΣr
  1366. BASIC-programmet!" "F÷r n:te och sista gσngen: ..."
  1367.  
  1368. NADA
  1369. Officiell f÷rkortning f÷r institutionen f÷r Numerisk Analys och DAtalogi
  1370. pσ KTH.
  1371.  
  1372. NADJA
  1373. NADAs DEC-2020. (En DEC-10 med KS10-processor).
  1374.  
  1375. NALLE-KLAPPA
  1376. Mycket lσngs÷kt quadrupel-omskrivning av muspekare.
  1377. Muspekare -> Pusmekare -> Puh-Smekare -> Nalle-Klappa
  1378.  
  1379. NAMN P┼ VARIABLER
  1380.   ALLAN       Stacken
  1381.   BAR         Internationellt
  1382.   FOO         Internationellt
  1383.   GAZONK      Tidigare standard f÷r l÷senord vid LiTH
  1384.   GURKA       Lysator
  1385.   GURKMIX     Lysator
  1386.   GURKSALLAD  Lysator
  1387.   KAKA        Stacken
  1388.   PEPSI       Lysator
  1389.   ALLAN och KAKA kan kombineras, som i "Allan tar kaka".
  1390.  
  1391. NANNY
  1392. Sequent Balance 8000 med Dynix hos Lysator.
  1393.  
  1394. NERE
  1395. Stillastσende, ej i drift.
  1396.  
  1397. NIL
  1398. (Frσn LISP-vΣrlden) Nej, inte, tomt, ingenting, falskt.  Motsats: T.
  1399. Vanligt svar pσ frσgor enligt "P"-konventionen. "Jag fattar NIL av den hΣr
  1400. hσriga manulen!"
  1401.  
  1402. NIL LISP
  1403. Martin "NIL" Nilssons Implementation of Lisp (pσ ELVIRA), av elaka tungor
  1404. kallat "a Non-Intelligent Lisp".
  1405.  
  1406. NJUT-OPTIMERAT
  1407. Beskrivning av nσgot (vanligtvis program) som Σr bra.  Uttalas oftast med
  1408. inlevelse: "njiiuuutoptimerat!"
  1409.  
  1410. NJUTH
  1411. Nσt man g÷r nΣr det fungerar.
  1412.  
  1413. NORMALSTIG
  1414. Default path, connected directory.
  1415.  
  1416. NO-OP
  1417. Betecknar nσgot som inte g÷r nσgot. HΣrstammar frσn maskininstruktioner
  1418. som brukar kallas "NOP", och som bara hoppar fram till nΣsta. " vittnesmσl och profela burken Σr en no-op!"
  1419.  
  1420. NUCCC
  1421. Nordic University Computer Clubs' Conference, σrligen σterkommande trΣff i
  1422. mitten av juni.
  1423.  
  1424. N─MEN!
  1425. Vanlig ljudeffekt frσn Johan.
  1426.  
  1427. N─TV─RK
  1428. 1) Illamσende pga illa fungerande datanΣt, av nΣtverk.
  1429. 2) Illa fungerande datanΣt.
  1430.  
  1431. OBELIX
  1432. 1) DEC PDP 11/70 med BSD UNIX hos IDA, senare hos Lysator
  1433. 2) Sun SPARC Server med SunOS hos IDA.
  1434.  
  1435. OD
  1436. Oslostudentenes Dataforening.
  1437.  
  1438. OJ!
  1439. Interjektion, h÷rd dσ nσgot ovΣntat intrΣffar, t.ex. att ett program
  1440. fungerar, eller att det inte fungerar, beroende pσ vem som sΣger det.
  1441.  
  1442. OTADATA
  1443. Dataf÷rening vid Helsingfors Tekniska H÷gskola (i Otaniemi).
  1444.  
  1445. OXE
  1446. Se DIALOG-OXE.
  1447.  
  1448. -P
  1449. "P"-konventionen. Man stΣller en frσga genom att lΣgga till ett "-P"
  1450. efterσt. Besvaras med T (ja) eller NIL (nej). Kommer frσn LISP-vΣrlden.
  1451. Exempel:
  1452. (MATP)          "Ska du med och Σta?"
  1453. (HEMMAP)        "Sitter du och k÷r hemifrσn?"
  1454.  
  1455. PECEMIST
  1456. Persondator kompatibel med IBM PC.
  1457.  
  1458. PEKARE
  1459. Vill man veta var nσgot ligger eller hur man kontaktar dom ber man om
  1460. en pekare dit, t.ex. "Har du en pekare till ett f÷retag som sΣljer
  1461. sibbar?".
  1462. Not f÷r icke-programmerare: En pekare Σr nσgot som innehσller adressen
  1463. till nσgot.
  1464.  
  1465. PERMAFROST
  1466. Elektorstatiska urladdningar. Lustiga fenomen som uppstσr pσ en bildskΣrm
  1467. (speciellt Elite terminaler), vid elektrostatiska urladdningar.
  1468.  
  1469. PERONIST
  1470. AnhΣngare av PERONISM, en vid vissa datorsystem utbredd ideologi som Σr
  1471. hΣmmande f÷r hackers. Kan Σven stavas P─RONISM. Har inget med frukt eller
  1472. Argentina att g÷ra.
  1473. (Uttrycket anvΣnds bara vid Aida).
  1474.  
  1475. PILLA BITTAR
  1476. Syssla med programmering pσ *mycket* lσg nivσ, en aktivitet som brukar
  1477. resultera i att man sitter och rΣknar ut hur varenda bit i programmet
  1478. anvΣnds.
  1479.  
  1480. PING
  1481. 1) Ett program och protokoll som frσgar "─r du dΣr?".
  1482. 2) En person som g÷r samma sak, i betydelsen "h÷ra av sig", "fσ tag pσ",
  1483. t.ex. "Jag pingade dig i onsdags men ingen data kom tillbaka."
  1484. 3) Uttryck f÷r tillstσnd av lycka och/eller vΣlbefinnande. Pσ frσgan
  1485. "Hur Σr lΣget?" kan man alltsσ svara "Ping!". Motsatsen till denna form
  1486. av ping Σr ordet BLARGH. SjΣlvklart kan dessa bσda ord b÷jas efter tycke
  1487. och smak: "Jag kΣnde mig pingad men alla andra satt bara och blarghade,
  1488. sσ jag gick hem.".
  1489.  
  1490. PONG
  1491. Svar pσ frσgan PING (─r du dΣr? - Jag Σr hΣr.).
  1492.  
  1493. POPPA
  1494. Av POP (stackoperation). ┼tergσ till en tidigare aktivitet eller
  1495. samtalsΣmne. Motsats: PUSHA.
  1496.  
  1497. POPPA UPP
  1498. Att visa (ta fram pσ skΣrmen) en dialogbox.
  1499.  
  1500. POOL
  1501. Endloop.
  1502.  
  1503. PR7
  1504. Disable interrupt, stΣnga yttre avbrott, inte lyssna eller reagera pσ
  1505. yttre signaler.
  1506.  
  1507. PROGRAM─TAREN
  1508. Ett litet djur som kryper omkring och avlΣgsnar alla program (speciellt
  1509. kΣllkod), som inte anvΣnds pσ lΣnge eller sparats pσ arkivmedium.
  1510. ProgramΣtarens fΣrg Σr gr÷n.  Den lilla gr÷na programΣtaren har varit
  1511. framme igen.  Under Twenex finns det en "officiell" liten gr÷n program-
  1512. Σtare, som kallar sig Reaper. Den sparar programmen pσ magnetband, som det
  1513. tar dagar att fσ tillbaka frσn.
  1514.  
  1515. PROGRAMR╓TA
  1516. Hypotetisk sjukdom som drabbar program som sΣllan eller aldrig anvΣnds,
  1517. och dΣrf÷r blir inkompatibla med nyare versioner av systemprogramvara.
  1518. Kallas Σven "bits÷nderfall", (bit decay).
  1519.  
  1520. PUL
  1521. Vid LiTH: terminalsal, av programutvecklingslaboratorium.  Vid
  1522. Institutionen f÷r datavetenskap (IDA) och datorcentralen (LIDAC) fanns
  1523. flera numrerade PUL.
  1524. PUL 17 var namnet pσ Lysators ÷kΣnda kΣllarlokal som anvΣndes 1987-1992,
  1525. se Σven Sandfiltret.
  1526.  
  1527. PULLIE
  1528. En rullgardinsmeny: "Man kanske skulle smeka in KT pσ en pullie?"
  1529.  
  1530. PULT
  1531. 1) Enkhram Pult, figur i en Dungeon&Dragons-kampanj i Upsala.
  1532. 2) Pult Guden, lokal gud vid Aida.
  1533. 3) Beteckning pσ person med stor makt ÷ver ett datorsystem.  Se WIZARD.
  1534.  
  1535. PULTA
  1536. 1) Aktivera sina privilegier.
  1537. 2) Av misstag g÷ra nσgot katastrofalt.
  1538. 3) G÷ra nσgot som bara en Pult kan, t.ex. flytta upp filer till nσgon
  1539. systemarea.
  1540.  
  1541. PUSHA
  1542. 1) Av PUSH (Stackoperation). Att avbryta nσgot (t.ex. ett samtalsΣmne) f÷r
  1543. att senare σtergσ till det. "Kan du inte pusha det dΣr och f÷lja med och
  1544. Σta?" Se Σven POPPA.
  1545. 2) Drag, ÷s, MOSA: "─r det nσn pusha i en SOL?"
  1546.  
  1547. PUSMEKARE
  1548. (Puh-smekare). SkΣmtsam omskrivning av Muspekare. Se NALLE-KLAPPA
  1549.  
  1550. PYTTEMJUK
  1551. Svensk benΣmning pσ Microsoft.
  1552.  
  1553. P┼ ROT
  1554. Genast.
  1555.  
  1556. P──-Z──
  1557. HatbenΣmning pσ PC.
  1558.  
  1559. QL
  1560. Kul. (Visst Σr det!)
  1561.  
  1562. QUADD
  1563. Se KVADD och AUTO-KVADD.
  1564.  
  1565. QUETZALCOATL
  1566. Pyramid 90x med UNIX hos Lysator.  Namnet kommer av en mexikansk
  1567. (aztekisk?) gud.
  1568.  
  1569. RAKKODA
  1570. Att programmera pσ enklast m÷jliga sΣtt genom att anvΣnda rσ datorkraft.
  1571. Motsatsen till SMARTKODA, se Σven FULT.
  1572.  
  1573. RANDOM
  1574. SlumpmΣssig.
  1575.  
  1576. RANDOM POKA
  1577. Testa monitorns integritet (testa monitorns MTBF).
  1578.  
  1579. REKURSION
  1580. Se REKURSION.
  1581.  
  1582. REKOMMENDERAS AV FACKMAN
  1583. ┼tgΣrd som rekommenderas av fackman (hacker).
  1584.  
  1585. RIBBA
  1586. Nσt man fσr nΣr programmet fungerar: "Fy sjutton vilken ribba! KT susar!"
  1587.  
  1588. RIPPA
  1589. StjΣla kod eller data ur andra program, se Σven CUT n' PASTE PROGRAMMERING.
  1590.  
  1591. RISTES
  1592. Operativsystem till PDP-11. Heter egentligen RSTS/E, men det Σr sσ svσrt
  1593. att sΣga.
  1594.  
  1595. RKM
  1596. "Amiga ROM Kernal Manual". BIBELN f÷r programmerare av Commodore Amiga.
  1597.  
  1598. ROBERT, ROBIN, RUBEN, RUNE, RUDOLF
  1599. Sun 3/80 med SunOS hos Lysator.
  1600.  
  1601. ROGERF─LLA
  1602. TankefΣlla, som uppkommer vid f÷rs÷k att tΣppa till lucka, och som
  1603. 1) inte tΣpper till denna helt, eller
  1604. 2) ÷ppnar nya m÷jligheter f÷r en CRACKER
  1605. Uppkallat efter en f.d. systemansvarig pσ ELVIRA.
  1606.  
  1607. RR
  1608. Revised Report on the Algorithmic Language ALGOL 68.
  1609.  
  1610. RTFM
  1611. Read The Fucking Manual. AnvΣnds nΣr man berΣttar om hur nσgon klantat
  1612. till det f÷r att han/hon inte visste hur ett program fungerade, eller ens
  1613. brydde sig om att ta reda pσ det.
  1614.  
  1615. RYCKA
  1616. AnvΣnds i samband med SN╓RE. RYCKA I SN╓RET innebΣr att sΣnda logiska
  1617. signaler pσ ledningen, vanligtvis logisk etta.
  1618.  
  1619. RYDNET eller RYDN─T
  1620. Fantasiprojekt om att installera ett datanΣt i studentbostadsomrσdet Ryd
  1621. vid LiTH.  Under h÷sten 1992 b÷rjade projektet f÷rverkligas efter stora
  1622. anstrΣngningar av Magnus Redin och Kjell Enblom.
  1623.  
  1624. RYDVAX
  1625. Se Agaton.
  1626.  
  1627. RYMDKROG
  1628. Mellanslagstangent, av engelskans SPACE BAR.
  1629.  
  1630. R┼
  1631. I format ej avsett f÷r mΣnniskor: Skicka mail med rσ SMTP.
  1632.  
  1633. R┼TTA
  1634. Mus. ─v. R┼DIS: "Smeker man med rσttan sσ susar det men smeker man med
  1635. diggen sσ blir det coffee-wood av alla skrσl-plankor!" (Se dessa ord)
  1636.  
  1637. SANDL┼DAN
  1638. Se SANDFILTRET.
  1639.  
  1640. SANDFILTRET
  1641. Del av Lysators lokal PUL 17 som var byggd ovanpσ ett luftfilter till ett
  1642. skyddsrum.  H÷jden mellan golv och tak var cirka 120 centimeter, men det
  1643. var inte lσgt i tak, utan h÷gt i golv.  Utrymmet var inrett med soffa,
  1644. kylskσp, stolar, bord och terminaler.
  1645.  
  1646. SASYNE
  1647. Mnemo f÷r syntax error pσ RSTS/E, identiskt med "sσ synd!" (se detta).
  1648.  
  1649. SBS
  1650. F÷rkortning f÷r Skit Bakom Spakarna. Avser att ett fel inte beror pσ
  1651. systemet, utan pσ anvΣndaren.
  1652.  
  1653. SENSLESS
  1654. Sansl÷st.
  1655.  
  1656. SEVED, SIGVID
  1657. DEC VAX 11/750 med UNIX hos Lysator.
  1658.  
  1659. SEXIGT
  1660. Ett program som Σr snyggt, vackert, genomarbetat, snabbt, anvΣndarvΣnligt
  1661. eller liknande. GΣrna med extra finesser.
  1662.  
  1663. SH
  1664. Shit Happens. Bra uttryck f÷r of÷rklarliga fenomen. 
  1665.  
  1666. SJ─LVRADERANDE
  1667. Har ingenting med att radera filer att g÷ra. En mycket mycket lσngs÷kt
  1668. omskrivning av "sjΣlvklart" (med omvΣg via engelska sprσket):
  1669. SjΣlvklart -> Self-clear -> SjΣlvraderande
  1670.  
  1671. SKRIKA
  1672. Skriva med enbart stora bokstΣver.
  1673.  
  1674. SKRYNK
  1675. (SKRYNK!, SKRYNKLA (SIG) etc) Gσ s÷nder pσ ett spektakulΣrt sΣtt,
  1676. framf÷rallt mjukvara.
  1677.  
  1678. SKRYNKEL
  1679. HΣndelsen att papper fastnar i en skrivare eller kopiator.
  1680.  
  1681. SKR┼L-BR─DA
  1682. (─v. SKR┼L-PLANKA) Intern benΣmning pσ EMT pσ en scroll-bar (de dΣr smσ
  1683. tingestarna i kanten man rycker i med rσttan).
  1684.  
  1685. SLIPPA
  1686. F÷rlora ett program, inte fσ eller ha m÷jlighet att g÷ra, bli av med nσgot
  1687. vΣrdefullt. t.ex. slippa k÷ra (ev privi- ligierat) program som har fel
  1688. skyddskod.
  1689.  
  1690. SLEM
  1691. (SLEM!, SLEMMIG etc) NedsΣttande benΣmning pσ det mesta.  AnvΣnds vid
  1692. Aida.
  1693.  
  1694. SLURJ
  1695. Uttryck f÷r nσgot rysligt, oordnat, r÷rigt, blandat, entropiskt. Kommer
  1696. frσn den svenska ÷versΣttningen av nσgon Philip K. Dick-bok. "Nej, jag
  1697. orkar inte hacka KOM idag, jag var pσ partaj igσr och kΣnner mig rΣtt
  1698. slurjig."
  1699. "-Jag h÷rde att det finns 17 nya kommandon i JCL."
  1700. "-Slurj!"
  1701.  
  1702. SMAK
  1703. Variant, typ, sort. "kommandona till AMIS kommer i tvσ olika smaker:
  1704. CTRL-kommandon och META-kommandon". Se ocksσ VANILJ.
  1705.  
  1706. SMARTKODA
  1707. Att med hjΣlp av alla fula knep g÷ra sitt program ex.vis litet, kort,
  1708. eller snabbt (tror man!) Se Σven FULT.
  1709.  
  1710. SMEKA
  1711. 1) Trycka pσ nσt med musen: "Smek ner den dΣr rullgardinsmenyn.".
  1712. 2) Jobba med datorn: "Vad g÷r du?" "Jag smeker burk.".
  1713. 3) LΣgga till en Σndring: "HΣr fσr du filen FOOFIX.TXT, smek in den i
  1714. XYZ.C och testa.".
  1715.  
  1716. SMUTTIGT
  1717. Nσgot som Σr tjusigt, trevligt eller allmΣnt tilltalande: "Gud vilken
  1718. smuttig funktion!"
  1719.  
  1720. SN╓RE
  1721. BenΣmning pσ elektrisk f÷rbindning, ledning. (tσt)
  1722.  
  1723. SOCKER
  1724. Nσgot som visserligen Σr on÷digt, men vΣldigt trevligt att ha. Exempel:
  1725. expansion av kommandon i Twenex.
  1726.  
  1727. SYNTAKTISKT SOCKER
  1728. En sprσklig konstruktion som man egentligen inte beh÷ver, men som g÷r
  1729. koden enkel, lΣttlΣst etc.
  1730.  
  1731. SOL
  1732. 1) Dator av fabrikat Sun Microsystems.
  1733. 2) Himlakropp som hackers sΣllan ser.
  1734.  
  1735. SOLACE
  1736. Dator f÷rening vid H÷gskolan i Sundsvall (?).
  1737.  
  1738. SPARK
  1739. Dator av modell Sun SPARCstation eller SUN SPARCserver.
  1740.  
  1741. SPARKST╓TTING
  1742. Se SPARK.
  1743.  
  1744. SPELA MB
  1745. Att spela dum. Kommer frσn den ÷kΣnde Marcel Bos (MB), en KLINGON frσn
  1746. S÷dertΣlje. MB har ocksσ identifierats med Roland Mabo.
  1747.  
  1748. SPEC
  1749. Specifikation, normativ dokumentation, uttalas spes.
  1750.  
  1751. SPRAK
  1752. Sun Sparc station. Se SOL eller SPARK.
  1753.  
  1754. SPRATTLA
  1755. Som RYCKA, men i avseende pσ att ta emot signaler.
  1756. "Nu sprattlar det Σntligen i sn÷ret!"
  1757.  
  1758. SP─KA
  1759. ╓sa, skyffla, t.ex spΣka disk, spΣka control-C.
  1760.  
  1761. STACKA
  1762. TillfΣlligt byta samtalsΣmne, samtalspartner, eller lik- nande, f÷r att
  1763. senare σteruppta detta. Gσr att applicera rekursivt. Se PUSHA och POPPA.
  1764.  
  1765. STACKEN
  1766. Datorf÷rening pσ KTH. Systerorganisation till LYSATOR. Driver ett
  1767. DEC-museum, utger tidningen Stackpointer.
  1768.  
  1769. STARK
  1770. Motsats - svag. En Hacker Σr definitionsmΣssigt stark.  AnvΣnds ofta i
  1771. ironiskt syfte.
  1772.  
  1773. SUSA
  1774. Program som (kanske ovΣntat) fungerar, ofta i samband med portning: "Susar
  1775. editorn?" "Jadσ, allt susar utom KT!" eller: "NΣmen! Nu susar det!"
  1776.  
  1777. SUPA BORT
  1778. Slarva bort, radera av misstag, eller ÷verkopiera med fel version av ett
  1779. program eller en S┼S: "Vem fan Σr det som har supit bort min fix i KT?"
  1780.  
  1781. SVAG
  1782. Motsats - stark. En okunnig, oansvarig anvΣndare Σr definitionsmΣssigt
  1783. svag och har extension ".SVG"
  1784.  
  1785. SWAPPER
  1786. Uttryck frσn demovΣrlden. En person som sysslar med att kopiera och skicka
  1787. disketter till andra swappers. Kallas ibland f÷r mail swapper f÷r
  1788. tydlighetens skull. Iom den ÷kande anvΣndningen av modem har swappern i
  1789. princip blivit utkonkurrerad av TRADERN.
  1790.  
  1791. SVART H┼L
  1792. Ett svart hσl Σr en terminallinje som inte Σr kopplad nσgonstans.
  1793. UpptrΣder vanligtvis i terminalvΣxlar, genom att man begΣr kontakt med en
  1794. viss dator, och fσr en icke-existerande linje.
  1795.  
  1796. SVEN
  1797. Hewlett Packard 9000/300 med HP-UX hos Lysator.
  1798.  
  1799. S┼ SYND
  1800. Ironiskt beklaga, t.ex: Sσ synd, du slipper (σterfσ ditt program). Se
  1801. SASYNE.
  1802.  
  1803. S┼S
  1804. F÷rsvenskad benΣmning pσ kΣllkod, s.k. source. Kallas Σven sσskod och
  1805. liknande.
  1806.  
  1807. S─NKA MASKINEN
  1808. En person som k÷r nσgot ovanligt resurskrΣvande program kan fσ h÷ra det
  1809. ovΣnliga tillropet: "Mσste du sΣnka maskinen?" AnvΣnds Σven dσ maskinen
  1810. dyker (se DYKA) pga av nσgon operativsystembugg. "Jag sΣnkte maskinen nΣr
  1811. jag gjorde remove pσ disken i stΣllet f÷r dismount."
  1812.  
  1813. T
  1814. (Frσn LISP-vΣrlden) Ja, sant, rΣtt. Motsats till NIL.
  1815.  
  1816. TDM
  1817. (Ska egentligen skrivas "tdm".) F÷rkortning f÷r total depravaton of money.
  1818. Legendarisk hackerf÷rening frσn NynΣshamn. Drev Σven en legendarisk BBS
  1819. ett flertal σr med samma namn.  
  1820.  
  1821. TECKENNAMN
  1822. Mσnga specialtecken har speciella namn pσ hackiska.
  1823. Mσnga anvΣnds i humoristiskt syfte, andra f÷r att
  1824. de Σr praktiska.
  1825.   " -Dubbelblipp, flarp, fnutt-fnutt, hartass, flerp, duppel-
  1826.      blipp, dubbel-snott, dubbelfnutt
  1827.   # -BrΣdh÷g, brΣdgσrd, skrΣp, galler, octothorp
  1828.   & -Ampersand (ursprungligt namn pσ tecknet)
  1829.   ' -Blipp, enkelblipp, quote, enkelkvot (NILssons pσfund)
  1830.      snott, enkelsnott, blipp, knott, klutt, fnutt, enkelfnutt,
  1831.      framσtfnutt
  1832.   @ -Kanelbulle, ÷ra, alfa-slang, alfa-bulle, snabel-a (f÷reslagen
  1833.      officiell benΣmning), apsvans, kommersiellt at-tecken (officiell
  1834.      benΣmning)
  1835.   []-Hakparenteser, brackor, ─ och ┼ (i tal)
  1836.   {}-Krulliga parenteser, fiskmσsar, Σ och σ (i tal)
  1837.   \ -Backslash (ursprunglig benΣmning innan SIS kom..)
  1838.   <>-Serganter, pilar, brackor
  1839.   ^ -Pil-upp, tak
  1840.   _ -Underscore (ursprungligt namn pσ tecknet)
  1841.   / -Slash, slask
  1842.  
  1843. TEKLA
  1844. IBM PC-klon 486DX/33 hos Kjell Enblom, ansluten till RydnΣt.
  1845.  
  1846. TEKNOLOGS─KER
  1847. Sak som tσl k÷ttyxa. FunktionssΣker burk, om÷jlig att lura. Klarar t.o.m.
  1848. MATHIAS-METODEN. (Det gσr att g÷ra saker 1) IdiotsΣkra, 2) BarnsΣkra, men
  1849. det gσr INTE att g÷ra dem teknologsΣkra.)
  1850.  
  1851. TELEKR─KNINGEN
  1852. Lustig omskrivning av "telerΣkningen" som tydligt visar vilka kΣnslor en
  1853. ivrig MODEMARE fσr nΣr han/hon fσr densamma.
  1854.  
  1855. TERMINERA
  1856. Avsluta, kan gΣlla teckenstrΣngar som avslutas med nolltecken, kablar som
  1857. avslutas med ett motstσnd eller aktiviteter.
  1858.  
  1859. TIETOKILTA
  1860. Dataf÷rening i Tammerfors (?), ordet betyder Datagillet.
  1861.  
  1862. TILT
  1863. AnvΣnds f÷r att beskriva nσgot som har stoppat eller eljest Σr dσligt.
  1864. Ordet har sitt ursprung frσn s.k. flipperspel, dΣr slag eller st÷tar pσ
  1865. maskinen avbryter pσgσende spel och tΣnder en skylt "TILT" pσ panelen. Fσr
  1866. man Σven nΣr man slσr och bankar pσ terminalburken f÷r att fσ datorn att
  1867. gσ fortare.
  1868.  
  1869. TILT ERROR
  1870. Helt ovΣntat och/eller obegripligt fel, gΣrna med ett felmeddelande som
  1871. inte sΣger nσgonting om vad som egentligen Σr orsaken. Ofta orsakat av att
  1872. anvΣndaren har gjort nσgot som fσr helt andra effekter Σn han tΣnkt sig.
  1873. Se TILT.
  1874.  
  1875. TIME OUT
  1876. Ingen reaktion vid interrupt (m÷jligen p.g.a PR).
  1877.  
  1878. TISTEL
  1879. Sun 3/60 med SunOS hos Lysator.
  1880.  
  1881. TITT SOM D┼
  1882. Titt och tΣtt blandat med dσ och dσ.
  1883.  
  1884. TOOT:a
  1885. Att starta om sin dator, barn-uttal av BOOT:a.
  1886.  
  1887. TRADER
  1888. Uttryck frσn demovΣrlden. Kallas Σven "modem trader" f÷r tydlighetens
  1889. skull. En person som sysslar med att ringa olika baser och tanka
  1890. (huvudsakligen) piratkopior, kallade WARES.
  1891.  
  1892. TRAPPA
  1893. Fσnga.
  1894.  
  1895. TRENDRIKTIGT
  1896. Nσt som Σr hemskt bra, eller ev. hemskt dσligt, t.ex. "Kt Σr ett
  1897. trendriktigt program!".
  1898.  
  1899. TR─SKET
  1900. Namn pσ AutoDesk. Ursprungl. form: "Auto-TrΣsk".
  1901.  
  1902. TR╓SKA
  1903. 1) Av engelskans THRASH, nΣr en maskin Σr sσ belastad att den bara swappar
  1904. i stΣllet f÷r att arbeta.
  1905. 2) Bearbeta (stora mΣngder) data.
  1906.  
  1907. TR╓SKVERK
  1908. Gammal, seg dator, t.ex. Apollo eller en 286 burk.
  1909.  
  1910. TUGGPEKARE
  1911. F÷rsvenskning av engelskans Bytepointer.
  1912.  
  1913. TUR
  1914. Fenomen som ICKE HACKERS ofta f÷rlitar sig pσ. Riktiga Hackers beh÷ver
  1915. ingen tur, eftersom deras program tvekl÷st gσr igenom samtliga
  1916. kompileringar.
  1917.  
  1918. TV─TTMASKINSPROCESSOR
  1919. AllmΣn beteckning pσ en 8-bitars mikroprofessor, en sσn dΣr som man bruka
  1920. sΣtta i tvΣttmaskiner, br÷drostar, JAS o. dyl.
  1921.  
  1922. TWEAKA
  1923. Vricka till nσt sσ det fungerar med en ny version av nσt annat: "Jag har
  1924. Σndrat foo-funktionen i KT, du fσr tweaka om all sσs som kallar den!".
  1925.  
  1926. TWENEX
  1927. (TWENty EXecutive) benΣmning pσ DEC-operativsystemet TOPS-20. Efter TENEX
  1928. (TEN EXecutive), f÷regσngare till TOPS-20 pσ ombyggda DEC-10 system.
  1929.  
  1930. TWENIX
  1931. En 1:a-Aprilhack av PULTARNA pσ pσ AIDA i Uppsala (ett Twenex-system) som
  1932. fick operativsystemet att se ut som och i viss mσn bete sig som UNIX (ett
  1933. helt annat operativsystem).
  1934.  
  1935. TWIN PEAKS
  1936. Twinhead dator, oftast med hatbetoning: "Den hΣr &%&/%& Twin Peaks burken
  1937. core'ar ju titt som dσ!".
  1938.  
  1939. T╓RSTEN
  1940. Kylskσp hos Lysator.
  1941.  
  1942. UPDATE
  1943. Uppsala Universitets datorf÷rening.
  1944.  
  1945. UPPE
  1946. I drift, i r÷relse.
  1947.  
  1948. V
  1949. F÷rkortning av "version". T.ex. "Jag h÷rde att det har kommit en 8-bitars
  1950. V av AMIS".
  1951.  
  1952. VANILJ
  1953. Nσgot som Σr standard. Ej f÷rbΣttrat av nσgon hacker. Se SMAK.
  1954.  
  1955. VARG
  1956. Sun 3/280 med SunOS hos Lysator.
  1957.  
  1958. VFSH
  1959. Vad eller Vem Fan Som Helst, kan anvΣndas som variabelnamn.
  1960.  
  1961. VR┼L
  1962. Mycket (f÷rstΣrkningsuttryck) t.ex. VRAAL.DAT = stor slaskfil. speciellt i
  1963. samband med att man fiskar disk (se detta)
  1964.  
  1965. VOIDA
  1966. Kasta bort ett utrΣknat vΣrde, coersa det till variabeltypen void.
  1967.  
  1968. WARES
  1969. Uttryck frσn demovΣrlden. Betyder (oftast) piratkopierade spel.
  1970.  
  1971. WIZARD
  1972. Se ╓VERSTEPR─ST.
  1973.  
  1974. WHEEL
  1975. ╓versteprΣst pσ TWENEX-system (se dessa ord).  Efter "WHEEL CAPABILITY" en
  1976. bit i TWENEX-anvΣndares capability word som ger en m÷jlighet att g÷ra
  1977. allt.
  1978.  
  1979. X-MASSAGE
  1980. Att ge invΣndaren en "x massage" innebΣr inte att gnugga honom med x-mΣrkt
  1981. linement, utan att man poppar upp en box med kryss-graf funktionen xmessage.
  1982.  
  1983. YANKA
  1984. Plocka in nσt i nσgot annat, ofta menande S┼S: "Yanka in den dΣr raden
  1985. mellan rad 125 och 126", ofta nΣr man skall JOINA tvσ sσser. Men det
  1986. har Σven en ganska allmΣn betydelse: "Yanka in den dΣr boken i hyllan".
  1987.  
  1988. YODA
  1989. TerminalvΣxel hos ISY, senare hos Lysator.
  1990.  
  1991. ┼
  1992. Sσ kan h÷ger hakparentes eller fiskmσs uttalas
  1993.  
  1994. ┼AS
  1995. F÷rkortning f÷r "σ andra sidan".
  1996.  
  1997. ┼F
  1998. ┼terf÷rsΣljare. Fult ord. Riktiga hackers bes÷ker sΣllan en sσdan, utan
  1999. bygger eget eller direktimporterar frσn Japan eller USA.
  2000.  
  2001. ─
  2002. Sσ kan vΣnster hakparentes eller fiskmσs uttalas.
  2003.  
  2004. ─LG
  2005. En Sun Sparcstation ELC. ELC har Σven uttytts som Extra Low Cost eller
  2006. Extremely Low Cost p.g.a. den klena processorn.
  2007.  
  2008. ─PPLET
  2009. Annan beteckning pσ APPLE-II.
  2010.  
  2011. ╓
  2012. Sσ kan bakσtlutande snedstreck eller vertikalt streck uttalas.
  2013.  
  2014. ╓VERSTEPR─ST
  2015. (WIZARD) En hacker som Σr systemprogrammerare och har makt ÷ver ett st÷rre
  2016. datorsystem.
  2017.  
  2018.  
  2019.  ______________________________________________________________________________
  2020.  uXu                             Av Ralph 124C41+                           uXu
  2021.  ______________________________________________________________________________
  2022.