ANZUS - Stillehavspagten - blev oprettet i september 1951 i San Francisco i USA af Australien, New Zealand og USA. Formålet var at garantere fred og sikkerhed i og omkring Stillehavet. Landene besluttede at et væbnet overfald mod nogen af medlemmerne også var en sikkerhedsrisiko for de andre medlemmer og at hver eneste af dem skulle tage nogle forholdsregler for at modvirke denne fare. Hvert skridt som et medlem tager skal rapproteres til FN's sikkerhedsråd. Medlemmernes udenrigsministre, eller deres stedfortrædere, træffes hvert år.
\
Ligaen Af Arabiske Stater
7
League of Arab States
Araberforbundet blev grundlagt i Cairo i Egypten, 1945, som en løs sammenslutning af syv arabiske stater som var selvstændige ved tilfældet: Egypten, Iran, Irak, Libanon, Saudiarabien, Syrien, Jordan og Yemen.
Organisationens endelige mål er at udvikle relationerne mellem medlemsstaterne politisk, kulturelt og økonomisk, at erkende Palæstina som et selvstændigt land (PLO er medlem av "Arab League") at arbejde for de almindelige arabiske interesser, samt at motvirke konflikter mellem arabstaterne.
Det er ikke lykkedes for "Arab League" at fuldføre sine mål særligt godt. Specielt på det politiske plan mislykkes organisationen som regel, seneste eksempel er Golfkrigen, hvor medlemmerne ikke kunne enes om en samlet strategi.
Men på det kulturelle og økonomiske plan foreligger et vellykket samarbejde. Flere af de olieeksporterende lande bidrager med megen hjælp til fattige land.
Det højeste besluttende organ er et råd med hovedsæde i Tunis. Rådet består af medlemsstaternes regeringschefer. Derudover findes et økonomisk råd, et forsvarsråd och et permanent politisk råd.
Generalsekretær siden 1991 er egypteren Esmat Abdel Mengui.
Organisationens hovedsæde findes i Kairo.
\
ASEAN
9
Association of Southeast Asean Nations (ASEAN)
ASEAN blev dannet i Bangkok i 1967. Stiftende nationer var Indonesien, Malaysia, Filippinerne, Singapore og Thailand. Brunei kom med i 1984.
Organisationens hovedmål er at fremme samarbejdet mellem sine medlemmer økonomisk, socialt och kulturelt. De økonomiske succeser af samarbejdet har endnu ikke været så betydende, men ASEAN har udviklet sig til en vigtig politisk faktor i Asien, da det er lykkedes medlemmerne at samordne deres udenrigspolitik meget effektivt.
De vigtigste beslutninger tages ved de årlige udenrigsministermøder. Organisationen har et sekretariat i Djakarta.
\
Benelux-landene
16
BENELUX
Benelux blev dannet i London den 5.september 1944 af udenrigsministerierne for Belgien, Luxemborg och Nederlandene (Holland). Målet var en økonomisk integration mellem landene som skulle lede til en økonomisk union. Traktatet blev i 1946 bekræftet af de første efterkrigsregeringer og trådte i kraft den 1.januar i 1948.
Benelux blev baseret på samarbejde mellem medlemslandenes regeringer, beslutninger bliver taget af en ministerkomité. Det højeste organ er den økonomiske unions råd, som forbereder ministerkomitéens beslutninger og siden tager sig af udførelsen.
I Benelux findes et rådgivende interparlamentarisk råd og et råd for økonomiske og sociale spørgsmål. Derudover også en voldgiftsdomstol og en Beneluxdomstol.
I 1950'erne stod Benelux mere eller mindre som model ved skabelsen af det vesteuropæiske samarbejde (EEC). Men når EEC nu forvandledes til EC og deres samarbejde forøgedes og udvides har Benelux i modsvarende grad mistet betydning.
En del af de gamle traktater i Benelux har udspillet sin rolle og nogle strider til og med imod EC's love.
\
Commonwealth
15
Commonwealth of Nations
Commonwealth er en organisation af uafhængige stater og kolonier under den brittiske krone. Det udviklede sig fra det tidligere Brittiske Imperium. Fra starten af var navnet 'The British Commonwealth of Nations', men 'British' blev taget bort efter anden verdenskrig.
Historisk har Commonwealth udviklet sig ved at de ældste brittiske besiddelser har fået deres selvstændighed øget. Specielt havde deres krav om at få lov til at føre deres egen udenrigspolitik under og efter første verdenskrig stor betydelse. Gennem 'The Statute of Westminster' (1931) blev disse første besiddelsers fulde selvstændighed juridisk erkendt.
Når flere gamle kolonier blev selvstændige blev de i stedet medlemmer af Commonwealth. De aller fleste medlemmer erkender den brittiske konge (eller dronning) som statsoverhoved, men også de republikker (Indien, Tanzania...), som er medlemmer ser kongen, eller dronningen, som et symbol på denne sammenslutning af selvstændige medlemmer.
I 1947 godkendtes 'Burma Independence Act' hvilken giver hvert medlem ret til at forlade Commonwealth når den selv vil. Nogle lande har også gjort det: Burma først, og siden endda de to apartheidstater Sydafrika (Sydafrika er ikke længere en apartheidstat - Sydafrikas første frie valg har jo som bekendt fundet sted mellem den 26.- 28.april 1994) og Rhodesia (nuværende Zimbabwe).
I første omgang virker Commonwealth gennem konsultationer mellem regeringerne og de regelmæssige møder mellem regeringschefene. Siden 1965 er der kommet en generalsekreterær i London som opmuntrer og forsøger at fremme kontakten mellem medlemslandene. Herfra administreres også Commonwealths fond for teknisk samarbejde som blev dannet i 1971.
\
Samfundet Af Uafhængige Stater (SNG)
14
Community Of Independent States (CIS)
Den 5.september 1991 tog folkekongressen i Sovjetunionen den historiske beslutning at opløse unionen. Nogle bilatereale aftaler blev lavet mellem staterne og den 8.december samme år dannede Rusland, Hviderusland og Ukraine Samfundet Af Uafhængige Stater (SNG). Den 21.december sluttede samtlige af de forhenværende sovjetiske delrepublikker undtagen Georgien og de tre baltiske stater sig til sammenslutningen.
SNG er hverken en stat eller en overstatslig institution, det er et forum for beskyttelse og samarbejde af fælles interesser. Et andet hovedmål er generelt at fuldføre gamle internationale overenskomster, for eksempel gæld til andre lande, foretaget af Sovjetunionen.
Højeste besluttende organ er Statsoverhovedernes råd og Regeringschefernes råd, men for tiden begrænses organisationens muligheder for at samarbejde af konflikten mellem Rusland og Ukraine. En konflikt som handler om hvilket land Krim skal tilfalde, og ligeledes hvordan den store Sortehavsflåde skal deles.
\
Europarådet
5
Council of Europe
Europarådet dannedes i London i 1949 af Belgien, Danmark, Frankrig, Irland, Italien, Luxemborg, Nederlandene, Norge, Sverige og Storbritannien. Nu er der 20 medlemmer og nogle stater i Central- og Østeuropa har haft observatør- eller gæstestatus siden 1989.
De mest betydningsulde institutioner er ministerkomitéen som mødes to gange om året i Strasbourg i Frankrig, og den rådgivende forsamling. Sekretariatet i Strasbourg har cirka 900 ansatte som ledes af generalsekretæren hvilken for tiden er Catherine Lalumière fra Frankrig.
Europarådet virker som et forum for internationale møder og konsultationer. Aller helst arbejder det med at værne det enkelte menneskes rettigheder, støtte af demokrati, for at øge livskvaliteten og før et øget kulturelt udbytte mellem landene. Igennem årene er 140 vigtige internationale konventioner og overenskomster blevet besluttet.
\
Europæiske Union (EU)
3
European Union (EU)
Den Europæiske Union består af flere organisationer: I 1951 dannedes Den Europæiske kul- og stålunion (ECCS) i Paris af Belgien, Frankrig, Tyskland, Italien, Luxemborg og Nederlandene. Deres mål var at skabe et fælles marked for kul, jern, stål og skrotmetaller.
Seks år senere, i 1957, dannedes European Economic Community (EEC) i Rom. Deres mål var at skabe et fælles marked for jordbrugs- og industriprodukter. Samtidigt dannedes den Europæiske atomenergikommission (Euratom) for at støtte en fredelig udvikling af kerneenergi.
Fra starten af arbejdede disse tre organisationer helt separat, men siden 1967 er de blevet en fælles organisation med et fælles navn: The European Community, eller på dansk: Det Europæiske Fællesskab. (Idag: Den Europæiske Union).
Et efter et har flere lande tilsluttet sig. Danmark, Irland og Storbritannien i 1973, Grækenland i 1981, Spanien og Portugal i 1986. Tyrkiet, Malta og Cypern er associacerede medlemmer. Flere af EFTA-landene (se EFTA), har ansøgt om medlemskab og ligeledes bliver Østrig, Sverige, Finland og Norge muligvist medlemmer af EU i 1995.
Målet og de fremtidige planer for EU er en smule svage: Naturligtvis sigter organisationen mod at forbedre det økonomiske, sociale og kulturelle samarbejde medlemslandene imellem, men der hersker delte meninger om samarbejdets bredde: Nogle medlemslande sigter mod et "Europas Forenede Stater", andre synes at samarbejdet er gået for langt med det helt åbne og fælles økonomiske marked, som åbnedes i 1993. Nogle politikere vil skabe en fælles valuta, men for tiden er der ikke flertal for det.
EU's højeste besluttende organ er ministerrådet, som i princip består af landenes udenrigsministere. Kommissionen består af 17 højt stillede embedsmænd, som udvælges for fire år og hver har ansvar for hver sit område, såsom industri, jordbrug, kultur, o.s.v.
Kommissionen har sit sæde i Brüselles, hvor hele EU's administration findes. Europaparlamentet, et siden 1979 direktevalgt parlament, sammentræder i Strasbourg i Frankrig, har kun en rådgivende funktion. EU-domstolen findes i Luxemborg, har 13 ledermøder og er helt uberørede af EU's øvrige institutioner. Den afgører uenigheder mellem medlemslandene og tolker alle regler.
Franskmanden Jaques Delors er for tiden EU-kommissionens ordfører.
Alle beslutninger i ministerrådet skal tages i enighed, eftersom alle repræsentanter har vetoret.
\
Den Europæiske Frihandelssammenslutning (EFTA)
4
European Free Trade Association (EFTA)
EFTA blev dannet på britisk initiativ i 1958, straks efter at EU blev dannet. De syv dannende nationer var Østrig, Danmark, Norge, Portugal, Sverige, Schweiz og Storbritannien. Finland blev associeret medlem i 1961, og Island blev fuldgyldigt medlem i 1970.
Storbritannien og Danmark forlod EFTA i 1973 da de i stedet blev medlemmer af EU (dengang: EF).
Huvudsyftet var att öka tillväxten och levnadsstandarden i medlemsländerna, huvudsakligen genom att slopa alla tullar länderna emellan. De första tullsänkningarna genomfördes 1960 och full tullfrihet för industrivaror råder sedan 1970.
Numera samarbetar EFTA och EG nära med varandra. Ett avtal om rörelsefrihet över gränserna för varor och människor har slutits mellan organisationerna. Meningen är att detta avtal skall träda i kraft medio 1993, men sannolikt blir detta något fördröjt på
grund av att varje enskilt lands parlament måste godkänna avtalet.
EFTA:s högsta beslutande organ är EFTA-rådet som sammanträder en eller två gånger om året. Organisationen har sitt säte i Geneve i SChweiz. generalsekreterare är för närvarande Georg Reisch från Österrike.
\
Forenede Nationer (FN)
1
United Nations Organization (UN)
Den 26 juni 1945 skrev 50 stater under "Charta of the United Nations". Nu är så gott samtliga jordens länder, förutom Schweiz, Taiwan och några små stater, medlemmar av organisationen.
Liksom sin föregångare Nationernas Förbund (NF) har FN som sitt främsta mål att verka för goda relationer mellan alla nationer och inte minst fred i hela världen. Därför griper FN ofta in när internationella kriser uppstår. FN:s fredsbevarande trupper, de
blå baskrarna, övervakar vapenvilor på många platser i världen, som exempelvis Kambodja, Israel, Libanon och så vidare, och så vidare. Det så kallade Gulfkriget mot Irak var det första direkta krig som FN genomförde, fram tills dess hade organisationen f
örsökt lösa alla konflikter på fredlig väg.
I New York finns FN:s högsta organ samlade i det berömda FN-huset. Där finns säkerhetsrådet (UNSC), där Folkrepubliken Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA är ständiga medlemmar och har vetorätt. På grund av denna vetorätt måste alla beslut f
attas i samförstånd med dessa fem länders regeringar. Där sammanträder även generalförsmalingen, med representanter från alla medlemsländerna.
Generalsekreterare är sedan 1992 egyptiern Bhutros Bhutros Ghali.
FN har flera underorganisationer, som exempelvis en miljöorganisation, UNEP, med kontor i Nairobi i Kenya och FN:s barnfond UNICEF vars främsta uppgift är att stödja barn i utvecklingsländerna.
Dessutom finns en rad fristående organisationer som är nära förbundna med FN. De viktigaste är:
- FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, med säte i Rom
- General Agreement on Tariffs and Trade, GATT i Geneve
- Internationella atomenergikommissionen, IAEA i Wien
- Internationella utvecklingsbanken, IBRD, Washington
- Internationella valutafonden, IMF, Washington
- FN:s organisation för undervisning, vetenskap och kultur, UNESCO i Paris
- Världshälsoorganisationen, WHO i Geneve
\
'7-Gruppen' (G7)
12
World Economic Summit (WES / G7-Countries)
G7-mötet är egentligen inte en organisation, utan ett sätt för världens sju främsta industriländer att informera varandra om sina ståndpunkter främst i ekonomiska frågor.
Det började 1975 med att statsöverhuvudena i dessa länder träffades, och har sedan fortsatt med ett möte varje år.
Under senare år har förbindelserna med Ryssland/CIS lämnat kalla krigets skyttegravar och blivit alltmer öppna och 1992 deltog för första gången Rysslands president Boris Jeltzin som gäst.
\
Nordisk Råd
18
Nordic Counsil
Samarbetsorgan mellan Nordens parlament och regeringar i frågor av gemensamt intresse.
Det bildades på danskt initiativ 1952 och började sin verksamhet 1953. Fyra länder var med från början: Danmark, Island, Norge och Sverige, 1956 blev Finland medlem och 1970 Färöarna och Åland.
Vid självständigheten 1991 fick de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen observatörsstatus vid Nordiska Rådet.
Nordiska rådet tar initiativ till samarbete mellan medlemsländerna, ger råd, samt kontrollerar i vissa fall medlemsländerna. Nordiska Rådet består av medlemmar från medlemsländernas parlament och sammanträder vanligen en eller två gånger varje år. Sedan 1971 finns Nordiska Ministerrådet som svarar för samarbetet mellan Nordiska rådet och de nordiska regeringarna.
För medborgarna i de anslutna länderna gäller passfrihet för resor mellan länderna. Medborgarna har också rätt att bosätta sig och arbeta i vilket medlemsland som helst och då genast ha samma rätt- och skyldigheter som det landets medborgare.
\
Atlantpagten (NATO)
6
North Atlantic Treaty Organization (NATO)
NATO bildades 1949 av USA, Kanada och tio europeiska stater som en försvarsorganisation gentemot Sovjetunionen. Följaktligen är det främsta syftet att garantera medlemsstaternas säkerhet genom samarbete på det politiska, ekonomiska och militära planet.
När nu Sovjetunionen upplösts söker NATO en ny identitet: För närvarande genomför NATO-medlemmarna för första gången ett uppdrag utanför sitt egentliga område: de övervakar luftrummet över Bosnien-Hercegovina. Det verkar alltså som om NATO skulle kunna bl
i någon slags "världspolis" under FN:s befäl. Dessutom försöker NATO engagera sig på sådana områden som nedrustning och samarbete med de forna sovjetiska republikerna.
NATO är organiserat som en allians av likvärdiga medlemmar och alla viktiga beslut måste tas enhälligt.
NATO:s högsta organ är Atlantrådet (NAC) där utrikes- och försvarsministrarna träffas när det anses befogat. Organisationens högste ämbetsman är generalsekreteraren, för närvarande tysken Manfred Wörner. Han är ordförande i Atlantrådet, liksom i Försvarsp
laneringskommittén (DPC) och Militärkommittén (NPG).
Medlemsländerna Frankrike, Island och Spanien är inte militärt integrerade i NATO, vilket betyder att deras trupper inte står under NATO:s direkta befäl.
\
Organisationen for økonomisk samarbejde og udvikling (OECD)
2
Organization for Economic Cooperation and Development (OECD)
OECD bildades 1960 som efterträdare till den organisation, OEEC, som efter andra världskriget bildades av mottagarländerna för att koordinera och fördela den amerikanska Marshallhjälpen för återuppbygganden av Europa.
Sedan återuppbyggnaden av Europa genomförts framgångsrikt ombildades alltså OEEC till OECD, en organisation med huvudsyfte att samordna och öka det ekonomiska samarbetet länderna emellan. Sedan dess har också organisationen fått fler medlemmar, först USA
och Kanada, senare även Japan, Australien och övriga industriländer utanför det gamla Östblocket. Förutom huvudsyftet att underlätta samarbetet medlemsstaterna emellan, fördelar OECD även en del bistånd till utvecklingsländerna.
Efter oljekrisen 1974 upprättades International Energy Association (IEA) inom OECD med syfte att vid eventuella energikriser fördela tillgänglig energi mellan medlemsländerna på ett rättvist sätt.
De viktigaste organen inom OECD är Rådet av delegater eller ministrar, exekutivkommittén, några expertkommittéer, samt generalsekreterarens kontor. Organisationen har sitt säte i Paris och generalsekreterare är för närvarande fransmannen Jean-Claude Paye.
\
Organisationen for Afrikas Enhed (OAU)
8
Organization of African Unity (OAU)
Bildades 1930 av 30 afrikanska stater. Förutom Marocko, på grund av ockupationen av Västsahara, och Sydafrika, på grund av apartheidpolitiken, är numera samtliga afrikanska stater med i OAU.
Målet är att stödja enhet och solidaritet mellan Afrikas stater. Organisationen kämpar mot apartheidpolitik och nykolonialistiska strukturer. Ett annat mål är att upprätthålla nuvarande gränser mellan länderna i Afrika. Dessutom stödjer organisationen kul
turellt och akademiskt utbyte mellan länderna.
Organisationens högsta organ är en församling av stats- eller regeringschefer som samlas varje år, men betydelsen är begränsad eftersom man vill undvika all inblandning i staternas inre angelägenheter. Generalsekreterare, med säte i Addis Abeba i Etiopie
n, är sedan 1989 Salim Ahmed Salim.
\
Organisationen Af Amerikanske Stater (OAS)
10
Organization of American States (OAS)
OAS bildades i Colombias huvudstad Bogota 1948, som en vidareutveckling av den 1890 bildade Panamerikanska unionen. Numera är samtliga självständiga länder i Nord-, Syd, och Centralamerika medlemmar i organisationen, förutom Belize, Kuba och Guyana. Inte
heller Kanada och Bahamasöarna är medlemmar då de ingår i det brittiska samväldet.
OAS syfte är att skydda de amerikanska staterna säkerhet och självständighet. Det skall agera skiljedomstol när aggression sker mot en medlemsstat och det har fullmakt att utfärda sanktioner. Senast detta skedde var då Argentina inte godkände en skiljedom
under Falklandskriget 1982.
Organisationen har sitt säte i Washington D.C. Högsta organ är interamerikanska konferensen vart femte år, samt en generalförsamling som sammanträder varje år. Dessutom finns en rad expertkommittéer. Generalsekreteraren utses för fem år. Den posten inneha
s för närvarande av Joao Clemente Baena Soares från Brasilien.
\
Organisationen Af Olieeksporterende Lande (OPEC)
11
Organization of Petroleum Exporting Countries (OPEC)
OPEC bildades 1960 av Iran, Irak, Kuwait, Saudiarabien och Venezuela.
Syftet med organisationen är att samordna oljepolitiken mellan de för närvarande 13 medlemsstaterna, till exempel genom att enbart sälja olja till av organisationen fastställda priser, och genom att producera så lite olja att dessa priser kan hållas.
Fram till och med 70-talet producerade medlemsländerna mer än hälften av världens råolja och de lyckades höja priserna kraftigt, vilket bland annat resulterade i två oljekriser, 1973 och 1979. Men vanligen har medlemsstaterna dels svårt för att enas om pr
oduktionskvoter och priser, dels har andra icke medlemsländer ökat sin oljeproduktion, varför OPEC:s inflytande minskat markant.
De viktigaste besluten fattas av den årliga konferensen mellan medlemsstaternas olje- och finansministrar. Andra myndigheter är guvernörsrådet och ekonomiska kommissionen. OPEC har kontor i Wien i Österrike.
\
Den Vesteuropæiske Union (WEU)
13
Western European Union (WEU)
Västeuropeiska unionen bildades 1954 som en försvarspakt mellan några västeuropeiska länder. I motsats till NATO har organisationen ingen egen militär organisation och har därför inte haft särskilt stor praktiskt betydelse. På senare tid har dock tanken f
ötts på att göra WEA till EG:s militära gren, och dessutom har förslag framförts att i WEU:s namn ingripa i den jugoslaviska konflikten. Dess betydelse kan alltså komma att öka betydligt inom en ganska snar framtid.
WEU:s högsta organ är ministerrådet som sammanträder två gånger per år, dess generalsekretariat finns i London och dessutom finns kontor i Paris.
Generalsekreterare sedan 1989 är holländaren Willem van Eekelen.
