The Hacker's Encyclopedia 1998

home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search

/ The Hacker's Encyclopedia 1998 / hackers_encyclopedia.iso / zines / uxu / uxu_s010.txt < prev next >

Wrap

Text File | 2003-06-11 | 16.7 KB | 359 lines

### ### ### ### ### #### ### ### ### #### ### ### ##### ### ### ### ### ### ### ### ### ### ##### ### ### ########## ### ### ########## ### ### ### ### Underground eXperts United Presenterar... Intressant Svenskt Stoff [#010- Kemi F r Alla ] _____________________________________________________________________ ************************ KEMI F R ALLA ! ************************ Den h r filen inneh ller lite blandade kemiska recept fr mst r rande spr ng mnen. Alla m nskliga aktiviteter inbegriper ett visst riskmoment, vilket ven g ller tillverkning av spr ng mnen och andra pyrotekniska artiklar. Orena kemikalier, smutsig utrustning, oskickligt handhavande, otillr cklig rening av det f rdiga spr ng mnet och del lagringsf rh llanden r olika potentiella orsaker till olyckor och tillbud. Var rlig mot dig sj lv n r du svarar p f ljande fr gor.... 1. r min intelligenskvot minst genomsnittlig ? 2. Kan jag f lja steg-f r-steg beskrivningar ? 3. r jag metodisk och har sinne f r detaljer ? 4. Kan jag bevara lugnet vid en eventuell kris ? Har du svarat nej p n gon av ovanst ende fr gor b r du inte f rs ka oms tta n gon av de h r beskrivna processerna i handling. Dessa recept och beskrivningar r endast avsedd som information varf r f rfattaren avs ger sig allt ansvar avseende konsekvenserna av deras h gst eventuella oms ttning i praktiken. Det skall ocks s gas att tillverkning och innehav av den utrustning som beskrivs inte r f renlig med svensk lagstiftning. *************************************************************************** *************************************************************************** Cyklotrimetylentrinitramin Hexogen r den milit ra beteckningen p detta spr ng mne. I engelska texter refereras det till som RDX. Hexogen anv nds i den amerikanska motsvarigheten till spr ngdeg - C4. Det r ett av de kraftigaste k nda spr ng mnena med en detonationshastighet p sis d r 8100 m/s. Rent hexogen r ganska k nsligt mot yttre p verkan s det r s krast att man g r om det till spr ngdeg genom att blanda det med lite vaselin, vax eller motorolja. Man m ste anv nda en spr ngpatron f r att initiera spr ng mnet. En av ingredienserna r hexametylentetramin. Det kan man g ra sj lv av ammoniak och formalinl sning. Ammoniaken skall vara 5 %-ig och formalinet 37 %-igt. H ll 400 ml ammoniak i en v rmeresistent sk l. Tills tt 54 g formalin. L t vattnet avdunsta tills det enda som r kvar r vita hexametylentetraminkristaller. Stoppa in sk len i ugnen p l gsta m jliga v rme i ca 10 min f r att driva ut kvarvarande vatten. N v l, letïs get going to the hot stuff ! F rst m ste vi fixa i ordning lite apparatur som skall kyla reaktionsblandningen under sj lva processens g ng. Krossa is, minst tv liter, och blanda detta med lite vanligt salt, ca 2 dl. Temperaturen i blandningen sjunker d till - 21 grader. Placera detta i en bunke. I denna trycks en enlitersb gare/burk ned s att den omges av is tminstone till tre fj rdedels h jd. Stoppa i en laboratorietermometer i burken och tills tt 550 g koncentrerad salpetersyra (k p p f rghandeln eller apoteket). Tills tt sedan 50 g hexametylentetramin i s sm portioner att temperaturen stannar under 30 graders strecket. R r om hela tiden under denna del av prodessen f r att j mna ut temperaturskillnader och blanda mnena med varandra. N r alla kristaller tillsatts l ter man temperaturen sjunka till 0 grader under fortsatt omr rning och l ter den ligga kvar d r i 20 minuter. H ll sedan reaktionsblandningen i 1000 ml finkrossad is och vatten, varvid kristaller av hexogen f lls ut och sjunker till botten. Nu f ljer en viktig del, n mligen reningen av sj lva kristallerna. Om minsta sp r av syra finns kvar kan spr ng mnet detonera spontant och helt ober knerligt. Kristallernas pH-v rde skall ligga mellan 6-7. Testa med pH-papper. Skaka dem f rst med lite rent kallt vatten. Sedan med lite vatten och bikarbonat. Testa pH-v rdet. Om kristallerna fortfarande r sura s koka dem med lite vatten och upprepa detta tills alla rester av syran f rsvunnit. H r r strukurformeln f r en molekyl av spr ng mnet. H^2 | C / \ NO-N-C C-N-NO^2 | | H^2-C C-CH^2 \ / C | N | NO^2 N r spr ng mnet tr ffas av en chockv g fr n en spr ngpatron brister de atom ra bindningarna i spr ng mnet. Kv veoxiderna tj nar som oxidator n r de vriga mnena f rbr nns. ******************************************************************** ******************************************************************** TERMIT Termit best r av en blandning mellan aluminiumpulver och svart j rnoxid. N r blandningen ant nds reducerar aluminiumet j rnoxiden till sm lt j rn som kan anv ndas f r att t ex svetsa igenom tunnare st lpl t eller svetsa samman maskindelar. Kemiskt sett ser reaktionen ut s h r: 8 Al + 3 Fe3O4 -----> 9 Fe + 4 Al203 Blanda 76 viktdelar j rn(III)oxid med 24 delar fint aluminiumpulver. Ta en blomkruka i lera och s tt en pappskiva f r h let i botten. H ll i termitblandningen till en h jd av minst 2/3. Toppa med ett centimetertjockt lager magnesiumsp n. Placera blomkrukan p en bit pl t. St ll den p n gon form av st d s att h let hamnar ca 1-2 cm ovanf r pl ten. Detta f r att str mmen av sm lt j rn fritt skall kunna rinna genom h let. Stick ned ett magnesiumband i magnesiumsp net, t nd och f rflytta dig minst 15 meter fr n platsen. Reaktionen r h ftig och det sm lta j rnet n r en temperatur p ver 2000 grader ! Om inte pl ten varit f r tjock skall det nu har ett fint h l. ******************************************************************** ******************************************************************** R KBOMB M/SVENSKA ARM N Den svenska arm n anv nder sig av en blandning av zinkoxid och ett mne som heter hexakloretan i sina r khandgranater och r kfacklor. R ken som bildas r t t och giftig att inandas i st rre koncentrationer. Aluminiumpulver anv nds f r att underh lla f rbr nningen. Blanda lika delar fint aluminumpulver, hexakloretan och zinkoxd i en beh llare. Blanda dem genom att skaka beh llaren kraftigt under fem minuter. Blanda lika delar kaliumklorat och socker. Detta skall tj na som t ndkomposition f r r kmassan. Placera en matsked i p en kvadratisk aluminiumfoliebit och vik upp h rnen till ett paket runt en vanlig krutstubin. Fyll en beh llare till h lften med r kmassa, placera t ndpaketet i beh llaren och fyll sedan p med resten av massan tills beh llaren r fylld. Anv nd r kbomben utomhus, ALDRIG I ST NGDA UTRYMMEN ! ******************************************************************** ******************************************************************** GRANATKASTARE Det som nu f ljer r en beskrivning p ett riktigt vapen, ingen leksak. Den fungerar p samma s tt som milit ra granatkastare men har kortare r ckvidd pga av den enklare konstruktionen. En granatkastare best r av ett metallr r som lutas mot ett benst d s att vinkeln alltid r st rre n 45 grader. En granat placeras i mynningen, sl pps och glider ner genom eldr ret till botten d r en t ndspets r placerad. En drivladdning i granatens bakre del t nds och granaten slungas iv g i en kastbana mot m let. Pga av eldr rets stora elevation kan t ex en gl ntai skogen anv ndas som avskjutningsplats. Trycket i eldr ret understiger vida det i en hagelgev r som i sin tur understiger det i ett vanligt gev r. Inte desto mindre finns en risk att eldr ret exploderar vid avfyrningen. F rst beskrivs tillverkningen av sj lva granatkastaren och sedan tillvekningen av ammunitionen. Skaffa ett s ml st st lr r med en diameter om ca 6-8 cm, och en l ngd p 90-110 cm. Ena nden p r ret skall vara g ngat f r att kunna tillslutas med en r r nde. Borra ett h l i r r ndens exakta centrum. Vidga detta och g nga det f r att det skall kunna ta emot en bult i h rdat st l med en diameter p 9- 10 mm och en l ngd p 12 cm. Fila en spets p bulten, men g r inte denna f r l ngsmal eftersom det d finns risk att den g r av under eldgivningen. Skruva i bulten i h let och f st den med en l smutter. Skruva r r nden p r ret. Ordna en blind granat med t ndhatt men utan drivladdning. Sl pp ned den i eldr ret. Justera t ndspetsen l ngd s att t ndhatten precis t nds n r granaten sl pps ned i r ret och r exakt centrerad. Skruva av r r nden. Sm lt ca 1 kg bly inneh llande minst 5 % tenn mha en bl slampa eller p annat s tt. H ll det sm lta blyet i r r nden, runt t ndstiftet, s att detta st ds. Detta kommer att f rl nga livsl ngden och minska risken f r att eldr ret spr ngs. R r bulten under tiden blyet stelnar s att denna r justerbar ven efter denna operation. Anbringa r r nden vid eldr ret. B j en krafig st lpl tsbit ca 35 X 2,5 X 0,6 cm mha en hammare runt eldr ret och platta till ndarna s att pl tbiten griper runt eldr ret. Borra h l genom de tillplattade ndarna. Svetsa fast en stor l sbricka i nden p 75 cm l nga st lt nger t ex armeringsj rn. Dessa kommer att fungera som benst d. L t en halvtumsbult l pa genom f rst den ena l sbrickan, sedan genom de tillplattade ndarna p pl tbiten och sist genom det andra benst dets l sbricka. L s det hela med en mutter ca 30 cm fr n eldr rets fr mre nde. Nu har vi tillverkat en granatkastare med eldr r, bakstycke, t ndstift och benst d. Milit ra granatkastare har en bottenplatta f r att f rhindra att eldr ret sjunker ned i marken efter avfyrning. Om man vill kan man tillverka en s dan men till detta beh vs knappast n gon beskrivning. En st rre sten kan placeras under bakstycket om man inte anv nder sig av bottenplatta. Granaten tillverkas av st lr r och r r ndar. R r ndarna skall ha en diameter som motsvarar eldr rets - 5mm. Detta f r att granaten utan problem skall kunna glida ner genom eldr ret och ha tillr ckligt h g anslagsenergi f r att t ndhatten skall t ndas. Granatkroppen tillverkas av ett 15 cm l ngt r r med g ngade ndar. Detta f rsluts med r r ndar. I den ena r r ndens centrum borras ett h l som g ngas f r att ta emot en 13 cm l ng 3/4 tums r rkoppling. L d eller svetsa fast denna vid r r nden. M t ut och m rk en linje p r rkopplingen 4 cm nedanf r r r nden och borra minst 10 st 8 mm h l mellan denna linje och r r nden. I r rkopplingens ppna nde placeras innan avfyrningen en vanlig hagelpatron som f tt haglen borttagna. Denna kommer att tj na som drivladdning. Montera r r ndarna p granaten och fyll granaten med 700 g sand, singel eller annan ballast. Applicera en drivladdning i d rf r avsett h l och sl pp d refter granaten i eldr ret. Om drivladdningen inte exploderar, v nta fem minuter och v lt sedan granaten ur eldr ret genom att v nda upp-och-ned p detta. Justera t nspetsen genom att skruva den in/ut i bakstycket. F rs k igen tills drivladningen exploderar oxh granaten l mnat eldr ret. Avfyra minst hundra blinda projektiler p detta s tt innan en skarp granat avfyras. Skottvidden ndras genom att f r ndra elevationen. En skottvidd p ca 700 m skall inte vara n gra problem. F r att tillverka en spr nggranat sticks en krutstubin in igenom en 1/4 tumsbricka som limmats fast veren halvtumsbricka. Stubinens nde sk rs upp ca 1,5 cm och fl kes upp och limmas fast p brickan s att krutet exponeras. L t torka helt och limma sedan f rsiktigt ett t ndstickshuvud i den uppfl kta krutstubinen. Se till att limmet inte riskerar att frhindra stubinens funktion. F st en spr ngpatron vid stubinens andra nde. Stubinen b r ha en brinntid p 10 sekunder. F st anordningen i granatkroppen, med superlim eller p annat s tt ca en tum fr n granatkroppens bakre del, med den exponerade krutstubinen riktad ned t, mot h let, och spr ngpatronen upp t. Fyll granatkroppen med spr ng mne t ex spr ngdeg och skruva sedan p den ej h lf rsedda r r nden. F st en drivladdning i bakre nden av granaten och sl pp den i eldr ret. Om man nu gjort allting r tt kommer f ljande att h nda. T ndstiftet t nder hagelpatronen som exploderar och bildar krutgaser som str mmar ut genom h len i r rkopplingen, ut i eldr ret, bakom granaten och skjuter denna upp t i eldr ret. Samtidigt t nder de heta gaserna t ndstickan och stubinen som efter 10 sekunder d granaten ter n tt marken initierar spr ngdegen som splittrar granatkroppen och slungar dessa splitter med d dlig hastighet vida omkring. Var alltid 200 m fr n en granat n r den exploderar, ven om den sk verkansradien dvs den radie inom vilken 50 % av n rvarande m nniskor d r kanske bara r 10m. Om man s vill kan en r kgranat tillverkas p f ljande s tt. Borra 20-30 st 7 mm h l i granatkroppen. Fodra granatkroppen inv ndigt med en plastp se son fylls med 46 volymdelar socker, 46 delar kaliumklorat och 8 delar tr kol. Ist llet f r en spr ngpatron, limmas ett t ndstickshuvud i nden p krutstubinen. N r stubinen brunnit ned ant nder t ndstickshuvudet r kblandningen som producerar stora m ngder r k som sipprar ut genom h len i granatkroppen. IRA anv nder sig av improviserade drivladdningar till sina granatkastare. Socker och natriumklorat i ett viktf rh llande av 40:60 l ses upp i vatten. I denna l sning doppas ett tygstycke som sedan rullas ihop till en stav, och anv nds som drivladdning. En .22-kalibrig patron svarar f r t ndningen. ******************************************************************** ******************************************************************** KNALL OCH PANGFLASKA Det h r r en ganska festlig historia varmed man kan skr mma r ven av de modigaste. Hela principen bygger p aluminiumets f rm ga att driva ut v te ur syror. Blandas aluminiumpulver eller pl t med saltsyra drivs v tet i saltsyran ut och en tjock r k bildas. Stoppar man tv s nderklippta l skedycksburkar i en 1,5-liters l skedrycksflaska i plast och sedan h ller i ca 2,5 dl saltsyra i denna och st nger korken bildas gas som till sist f r flaskan att spr ngas. Eftersom det tar ca 45 sekunder innan mnena reagerar med varandra och 3-4 minuter tills flaskan brister med en ronbed vande knall har man gott om tid p sig f r att s tta sig i s kerhet. ******************************************************************** ******************************************************************** HEMMAGJORD SM LLARE N gra sm detaljer som kan liva upp en annars h ndelsel s tillst llning r hemmagjorda sm llare. Ett smidigt s tt att tillverka s dana r att anv nda vanlig vattenslang som inneslutning f r spr ng mnet som t ex kan best av vanligt svartkrut dvs kaliumnitrat, kol och svavel i vikt- proportionerna 75:15:10. Blanda mnena med verktyg av tr eller plast f r att undvika st tar eller on dig friktion. Fukta sedan blandningen med n gra droppar vatten. Detta g r att kaliumnitratet l ser upp sig och sugs upp av kolet och svavlet och kommer p s s tt i n rmare kontakt med varandra, vilket i sin tur g r att krutet brinner snabbare. Krama samman det fuktiga krutet till en klump och granulera det till sm bitar genom att gnida det mot ett finmaskigt n t av textil. Sk r slangen i decimeterstora delar och tillslut ena nden med en bit rundstav som f sts med superlim. Om rundstaven r f r smal kan man vira den med remsor av tidningspapper f r att f det helt t tt. Borra ett h l i den andra korken och tryck i en stormt ndsticka. Fyll slangen med krut och tryck i korken med t ndsticken. L t limmet torka. N r man sedan vill anv nda sm llaren drar man bara t ndstickan mot pl net, kastar och PANG! ________________________________________________________________________ uXu Av Brainiac uXu ________________________________________________________________________