The Hacker's Encyclopedia 1998

home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search

/ The Hacker's Encyclopedia 1998 / hackers_encyclopedia.iso / zines / uxu / uxu_s005.txt < prev next >

Wrap

Text File | 2003-06-11 | 21.2 KB | 523 lines

### ### ### ### ### #### ### ### ### #### ### ### ##### ### ### ### ### ### ### ### ### ### ##### ### ### ########## ### ### ########## ### ### ### ### Underground eXperts United Presenterar... Intressant Svenskt Stoff [#005- En Analys Av R da Arm Fraktionens Politiska M l] _____________________________________________________________________ EN ANALYS AV R DA ARM -FRAKTIONENS POLITISKA M L av THE GNN/DualCrew/uXu Specialarbete. Sl ppt genom uXu-S. OBS: Jag tillh r inte den glada skara amat rer som tapetserar sina filer med l jliga copyright meddelanden i tron att de ska respekteras. Vill du anv nda denna text f r egen vinnings skull i skolan, arbetet eller liknande - inga problem. Undantaget r dock: BBS'er och FIDOnet. De som anv nder denna fil i eget namn d r kommer att bestraffas. Utmana mig inte, jag kan alla trick. Ingen kommer undan. ----------------------------------------------------------------- EN ANALYS AV R DA ARM -FRAKTIONENS POLITISKA M L INNEH LLSF RTECKNING. F rord. Inledning. Kort historik ver RAF. Analys av det politiska m let. Slutsats. K llor. Bilder. (n/a) F RORD Jag har l nge intresserat mig f r RAF, Rote Armee-Fraktion, och dess bisarra verksamhet i f d V sttyskland under 70-talet. Men efter studerat tskilliga b cker har jag trots allt saknat n got. Vad VILLE egentligen RAF? Vilket var deras m l och vad skulle deras "kamp" leda till? Det var n gonting som aldrig besvarades. Jag beslutade mig f r att sj lv finna svaret, men det har varit en l ng och m dosam v g. K llor och material ver omr det r i stort sett obefintliga. De flesta behandlar endast historik och gruppens radikala metoder. Vad detta beror p kan man endast spekulera i. Kan det vara s att det inte ens fanns ett "ordentligt" politiskt m l? L s och begrunda. INLEDNING Syfte: Syftet med analysen r att f rs ka ge en objektiv bild av RAF's politiska m l. Med "politisk m l" menar jag det styrelseskick RAF efterstr vade i sin kamp. RAF kallades "v nsterextremister". Innebar detta att de strikt hyllade marxistiska eller kommunistiska ideal? Jag finner mycket som inte st mmer i den uppfattningen. Jag hoppas att jag har kommit fram till en n gorlunda riktig slutsats. Observera att detta r MIN sikt; jag har f rst else f r de som inte h ller med mig. Observera att namnet "R da Arm -fraktionen" antogs en tid efter att verksamheten b rjade. Innan dess kallades gruppen f r "Baader-Meinhof" efter dess grundare, Andreas Baader och Ulrike Meinhof. KORT HISTORIK - RAF/Baader-Meinhof. R da Arm -fraktionen (Rote Armee-Fraktion) f ddes ur Berlins stundentrevolter i slutet av 60-talet. Verksamheten inleddes i och med att Gudrun Ensslin och Andreas Baader anlade en serie br nder i Frankfurt. 1970 f ngslades Andreas Baader men fritogs med hj lp av Ulrike Meinhof, en aktad debatt r p tidningen "Konkret". De flydde till Jordanien d r de genomgick tr ning i ett av PFLP:s (*) gerillal ger. Tr ningen bestod i sk "stadsgerilla", avsett f r attacker i V sttyska st der. * PFLP - Folkfronten f r Palestinas befrielse. Marxist- Leninistisk terrorgrupp. Bl a ansvariga f r spr ngningen av ett Pan-Am plan ver Lockerbie, Scotland - 21 dec 1988. Efter terkomsten till V sttyskland b rjade k rnan av RAF, "Baader-Meinhof", att bygga upp organisationen. Medlemmar v rvades, vapen och spr ng mnen k ptes eller stals. RAF styrdes nu huvudsakligen av Andreas Baader (BILD 1.1), Ulrike Meinhof (BILD 1.2), Gudrun Ensslin, (BILD 1.3) Jan-Carl Raspe (BILD 1.4) samt Holger Meins (BILD 1.5). RAF ville bek mpa den "amerikanska imperalismen" som de ans g genomsyrade hela Europa men tydligast under 70-talet - i Vietnam. RAF angrep under 1972 polisstationer i München och Augsburg, amerikanska milit rf rl ggningar i Frankfurt och Heidelberg samt Axel-Springer f rlaget. Samma r greps m nga medlemmer av RAF och dess fem ledare. Detta innebar en rad nya attentat i syfte att f dem frisl ppta. Bl a ockupperade RAF tillsammans med den palestinska terrorgruppen Svarta September (**) den saudiarabiska ambassaden i Khartoum, Sudan. Tv diplomater d dades. ** Svarta September, eller Fatah al-Tahir al Filastiniya, Palestinska Befrielser relsen. starkt anti-Israelisk terrorgrupp. Bildad redan 1956. 1974 kidnappades Peter Lorenz (BILD 2.0), den kristdemokratiske borgm starkandidaten, i V stberlin. RAF kr vde att f ngslade medlemmar skulle sl ppas och regeringen i Bonn gick med p att frige sex f ngar. Samma r dog Holger Meins i f ngelset till f ljd av en hungerstrejk (BILD 2.0) (detta var n gonting regeringen fruktade eftersom det kunde tolkas som en "martyrd d" vilket kunde uppmuntra fler terroraktioner). Den 24:e april 1975 slog RAF till mot V sttyska ambassaden i Stockholm. Syftet var att f de vriga medlemmarna av RAF frigivna, d speciellt Andreas Baader och Ulrike Meinhof. Milit rattach n von Mirbach och ekonomiattach n Hillegaart sk ts. Senare skadades ett 30-tal personer och tv terrorister d dades n r en spr ngladdning utl stes av misstag. Inga eftergifter med kraven gjordes. R tteg ngen mot Ulrike Meinhof, Andreas Baader, Gudrun Ensslin och Jan-Carl Raspe inleddes 21 maj 1975 och p gick i 192 effektiva dagar till 28 spril, 1977. (Bild 3.0 och 3.1) Ulrike Meinhof begick sj lvmord i maj 1976, innan processen var ver. Flera vederg llningsaktioner tog vid, bl.a kidnappades arbetsgivarorganisationens ordf rande Hans Martin Schleyer. Regeringen v grade g med p kravet att Andreas Baader skulle sl ppas och Schleyer m rdades senare. Efter r tteg ngens slut meddelade domstolens ordf rande dr Foth domen: "I folkets namn! De tilltalade Andreas Baader, Gudrun Ensslin och Jan-Carl Raspe r skyldiga till att ha beg tt f ljande g rningar: a) tre brottskonkurrerande mord i brottskonkurrens med sex mordf rs k. b) ytterligare ett mord i brottskonkurrens med ett mordf rs k. (...) De tilltalade r skyldiga till att ha bildat en kriminell sammanslutning. (...) Var och en av de tilltalade d ms till livstids f ngelsestraff". Straffet skulle komma att avtj nas i Stammheimf ngelset (BILD 4.0) som av dess chef, dr Nusser kallades "v rldens s kraste f ngelse". F ngelset hade speciella "terroristavdelningar" vilka hade uppf rts under r tteg ngen mot RAF. Till detta f ngelse f rdes ven andra RAF-medlemmar l ngt in p 80-talet. RAF:s mest aktiva period i historien avslutades 1977. RAF medlemmar kapade ett Lufthansaplan och tvingade det till Somalia. Gisslan fritogs dock av en v sttysk anti-terroriststyrka och direkt efter detta begick Baader, Ensslin och Raspe sj lvmord i f ngelset. Jag f redrar att inte spekulera i den debatt som h vdade att de tre ist llet blivit m rdade av f ngelsepersonalen i syfte att f rhindra ytterligare fritagningsf rs k. Kontentan av 70-talets terror av RAF var 28 mord, 93 skadade och 35 bankr n som inbringade sammanlagt 5.4 miljoner kronor. Under 80-talet var RAF inte lika verksamma som tidigare men mellan december 1984 och januari 1985 spr ngdes sammanlagt 60 bomber mot amerikanska NATO-styrkor i V sttyskland. Uppgifter om antal skadade saknas. 1989 m rdas chefen f r Deutsche Bank Alfred Herrhausen i ett bombattentat. RAF tog p sig skulden till d det men kunde inte presentera n got "tillfredst llande" motiv. RAF har f rklarat krig mot det nu enade Tyskland och den 27 Juli 1990 detonerade en bomb i en bil tillh rande en av V sttysklands fr mste terroristexperter, Hans Neusel. Ingen kom dock till skada. De av RAF:s medlemmar som nu sitter f ngslade i Stammheim har flera g nger startat hungerstrejker men aldrig f tt igenom n gra krav. Flera RAF- medlemmar kommer troligen att f ngslas, d det visat sig att flera g mmer sig i f d isolerade, och f r terrorister - trygga, stberlin. ANALYS AV DET POLITISKA M LET. Denna analys kommer att utg fr n diverse citat och information fr n olika k llor. L t mig upprepa det som sades i inledningen, n mligen att detta r MINA uppfattningar och tolkningar. I analysen har jag begr nsat mig till de mest troliga ideologierna, (i turordning) Marxism, Kommunism (med leninism, kinesisk kommunism och stalinism), Anarkism och Socialdemokrati. I beskrivningarna av de olika ideologierna har jag fattat mig t mligen kort och koncentrerat. Annars hade det blivit allt f r l ngdraget. L t oss b rja med att studera vad ett vanligt uppslagsverk s ger: "Rote-Armee-Fraktion (RAF), v sttysk terrorgrupp." (...) "...syftar till att genom sina aktioner tvinga fram en polisstat mot vilken samh llets medborgare slutligen skall resa sig f r att utifr n ett kaotiskt tillst nd skapa ett nytt samh lle." Detta s ger ingenting om vilket politiskt m l RAF ville uppn . N got som d remot direkt antyder att gruppen r starkt v nster ligger i namnet, "R da...". Vad som r intressant, och meningen med denna analys, r vilket samh lle RAF ville ha efter att "medborgarna" gjort revolution. Om vi nu pr var de olika ideologierna mot RAF:s inst llning kommer vi eventuellt fram till ett svar om vilket politiskt m l RAF s kte. MARXISMEN? RAF kallar sig, p fr gan om politisk st llning, f r marxister. Grundaren Karl Marxs ideologi visar samh llets utveckling fr n ursamh llet till kommunismen. Enligt Marx genomg r m nskligheten en m ngd revolutioner innan den n r fram till "utopin": ett samh lle d r arbetaren ger produktionsmedlen och inga samh llsklasser finns. Marx ger dock ingen f rklaring till varf r revolutionerna skulle stanna vid den fasen. Holger Meins skriver i ett brev till en h ktad i Stammheim: "det enda som r knas r KAMPEN..." (...) "genom kampen F R kampen. av segrarna, men nnu mer av misstagen, av felgreppen, av nederlagen. det r marxismens lag." (...) "i kampen, det r f r mig att tj na folket - RAF." Meins kallar i detta fall varken RAF eller sig sj lv f r marxist. Men han antyder sin/deras "kamp" som marxistisk. Var f r han den uppfattningen ifr n? Marxismen predikar ingen v pnad kamp mot systemet. Ist llet "konstaterar" marxismen det faktum att kampen mellan de olika samh llsklasserna i slutet alltid leder till en ny revolution. Den revolutionen leder senare till ett nytt samh lle och i slutet - socialism/kommunism. Meins har fel n r han konstaterar att "kampen r marxismen lag". En f r ndring i samh llet kan inte, enligt marxismen, ske av att sprida budskap, id er eller ideal. Den grundl ggande f r ndringen sker n mligen av m nniskornas s tt att producera livsmedel, den s k historiematerialismen. Missn je mellan arbetaren och produkten, produktionen eller omgivniningen till produktionen tvingar fram revolutionen. Terrorism inneb r att man tvingar p m nniskor id er eller ideal med hj lp av v ld. Men eftersom spridandet av id er eller budskap inte kan leda till f r ndring i samh llet kan man utg fr n att marxismen INTE r RAF:s POLITISKA m l. Man kan inte leda ett land med hj lp av "marxism", eftersom det r en filosofi och inte politik. KOMMUNISMEN? L t oss nu unders ka huruvida kommunismens vara eller icke vara passar. Kommunismen ligger mycket n ra marxismens tankar. Men skillnaden ligger i att kommunismen inte r en filosofi utan den samh llsform som komma skall efter att marxismens id er slagit igenom. En annan viktig skillnad r att kommunismen uppmanar arbetarna att "omst rta det etablerade samh llet och genomf ra det klassl sa samh llet" (enligt Karl Marx och Fredrich Engels (*) i "Kommunistiska manifestet", 1848). H r finner vi eventuellt den revolution RAF letade efter. * Fredrich Engels, 1820-1895. Tysk socialistisk teoretiker och politiker. Samarbetade mycket med Marx och gav bl a ut andra delen av Das Kapital efter Marx d d. Ordet communis betyder "gemensam" och det k nnetecknar den samh llsform kommunismen inneb r. gandet av egendom och produktionsmedel skall vara gemensamt i ett samh lle utan klasser. Men det kommunistiska styre som efter oktoberrevolutionen (*) har h rskat I f d Sovjetunionen till nutid attraherar inte RAF. Under en diskussion i Stammheim s gs f ljande; "oktoberrevolutionen best mde strukturen hos den reaktion ra processen i v st, dvs kapitalets utveckling blev bara till en explicit POLITISK process relaterad till det internationella sammanhanget mellan revolutionen och imperalism..." * Oktoberrevolutionen, Bolsjevikernas statskupp under Lenin som st rtade Rysslands regering 25 oktober 1917. Observera att Ryssland vid den tidpunkten fortfarande anv nde den julianska kalendern. Datumet motsvarar 7 november enligt den gregorianska kalendern. RAF s ker en kontrarevolution, som skall leda till n got de kallar "vit kommunism". Denna "vita" kommunism skiljer sig fr n den "r da" genom att inte f respr ka diktatur eller imperalism (vilket alla l nder med kommunistisk styre hade, ans g RAF). Exakt vilket politiskt m l denna "vita" kommunism skall grunda sig p framg r inte. Troligen r det den utopi marxismen predikar, som skall komma efter socalismen/kommunismen. En utopi av klassl shet, gemensamt gande och frihet. LENINISMEN? Leninismen, en filosofi som skapades ur Marx och Engels kommunism, framh ver att ett samh lle skall vara kommunistiskt med ett till gg; En stark "elit" skall leda massorna till revolution och efter det - styra samh llet. Studera vad uppslagsverket s ger igen. r RAF kanske den "starka elit" som skall leda massorna till revolutionen? Eller r RAF den starka elit som efter revolutionen skall styra landet? Ingetdera. RAF anser att varje revolution m ste leda till en kontrarevolution - f r att skapa det perfekta samh llet. Lenin misslyckades med detta genom att inte sl ppa igenom de kontrarevolution ra krafterna i Sovjet. Resultatet blev en diktatur l ngt fr n marxismens id er. "Marxist-Leninister" har de kallats som s ker en "gyllene medelv g" mellan marxismens klassl shet och gemensamma gande, och Lenins env ldigt styrande "elit". RAF r inte "Marxist-Leninister". Tv rtom f rkastar de den tanken. Enligt RAF g mmer sig "Marxist-Leninister" bakom Lenins heroiska revolution och Marx filosofi f r att skapa en kvasi-kommunism som egentligen r en fascistisk diktatur, typ Stalin i Sovjet och Mao Tse-tung i Kina. STALINISM, KINESISK KOMMUNISM (Maoism)? Man kan direkt utesluta att RAF skulle vilja uppn stalinism eller s k kinesisk kommunism. B da r enligt RAF misslyckade, vilket bevisas av historien. Stalinismen var en blodig diktatur l ngt fr n Marx och Lenins tankar medan den Kinesiska kommunismen under Mao (*) verkade, genom sina aktioner i Vietnamkriget, f r imperalismens politik. * Mao Tse-tung, 1893-1976. Grundade Kinas kommunistiska parti 1921. Efter kommunisternas seger i inb rdeskriget (1945-1949) mot h gern (Koumintang, under ledning av Chiang Kai-shek) utropade han sig sj lv till Kinas president. ANARKISMEN? Anarkismen, utvecklad av William Godwin 1756, syftar till ett samh lle utan n gon som helst regering eller styre. Anarkismen r ursprungligen en filosofi utan v ld men 1842 predikade ryssen Michail Bakunin n dv ndigheten av terror och v ld mot "all v rldens regeringar". I och med detta blev anarkismen, fr n att ha varit en filosofisk id , v ldsam och aktivistisk. I b rjan av RAF:s bana kallades de av polisen och allm nheten f r anarkister. Det berodde inte p att RAF s kte anarkism som ett politiskt m l, utan snarare p att ordet "anarkister" r ett allm nt vedertaget begrepp f r "halvterrorister". N r d RAF:s d d senare blev mycket allvarligare och blodigare ersattes "anarkister" med "terrorister". RAF kan inte kallas "anarkister". Deras terrord d liknar f rvisso mycket en "anarkistisk kamp", men som m l s ker inte RAF anarkism. I en intervju i DER SPIEGEL, Januari 1975, finns f ljande som visar detta; "FR GA: hur r det med er sj lvf rst else? r knar ni er till marxisterna eller anarkisterna? SVAR: marxisterna." (...) anarkism (...) r inriktat p den reaktion ra fascistiska folkmobiliseringen; p att manipulativt frambringa en identifiering med statens v ldsapparat." I RAF ZEITUNG s gs; "att avf rda den anti-auktorit ra r relsen (RAF) som anarkistisk (...) r inget annat n systemets f rtalskampanj..." SOCIALDEMOKRATIN? I V sttyskland under 70-talet var det ledande politiska partiet det socialdemokratiska. RAF ser socialdemokration som en misslyckad ideologi som (enligt Andreas Baader under r tteg ngen) efter andra v rldskriget "...snabbt k ptes upp av det Amerikanska kapitalet". Baader forts tter f rklara varf r socialdemokratin egentligen r en sl ja f r ren kapitalism; "Socialdemokrations strategiska funktion r att i KRISEN s kra initiativet t kapitalet." Man kan d ven utesluta socialdemokratin som ett samh lle RAF efterstr var. Ett enklare s tt r ju naturligtvis att konstatera det faktum att RAF bek mpade det samh lle som existerade i V sttyskland, vilket under denna tid var - som tidigare sagts - socialdemokratisk. Vilken terrorgrupp k mpar mot ett samh lle de sj lva efterstr var? SLUTSATS. Den slutsats jag kommit fram till kan te sig n got m rklig. Men jag finner att den "kamp" RAF f rde, inte hade n got politiskt m l. Den v ldsamma protesten mot det d existerande samh llet verkade inte ha n gra visioner f r hur ett "idealsamh lle" skulle se ut. Det verkade snarare som om RAF f rde ett totalit rt krig (en "klasskamp") mot det som enligt dem var "nyfascismen i samh llet" samt mot kapitalets makt. "klassens politik r kamp mot kapitalets politik" Jag vill p st att detta inte beh ver inneb ra en protest fr n "v nsterextremister". V nsterextremister s ker ett samh lle styrt av v nsterideal, t.ex kommunism. Kommunism r enbart en politisk term och RAF har inte uttryckt n gon f rk rlek till just kommunismen som styrelseskick. RAF kan kalla sig marxister, men kom ih g att marxism inte r politik utan en filosofi. Vad RAF letade efter i sitt m rker var snarare den "livsstil" ett "v nsterinfluerat marxistisk samh lle" medf r. En livsstil som f rbannar k rleken till kapital och enskilda prestationer som alltid missgynnar tredje person. RAF str vade efter kollektivism och till viss del - "godartad anarki". Samh llet skall inte styras av m nniskor, m nniskorna skall styra samh llet. En utopi. Som alla politiska ideologier. Vad man dock l r sig av historien r att det alltid kommer att finnas m nniskor som r villiga att g i d den f r det som de anser r r tt. Vad som dock alltid gl ms bort r att det som r "r tt" alltid har sina fel... (anm: Dock skadar det aldrig att ruska om i v rt inpyrda system. ndam let helgar medlen!) K LLF RTECKNING. B cker: "BAADER-MEINHOF", Stefan Aust. Symposion f rlag 1990. "RAF; TEXTER", Bo Cavefors f rlag (*) 1977. "NORDISK KRIMINALKR NIKA", 1974, 1975, 1976 och 1977. "THE ANARCHIST COOKBOOK", William Powell. Delta f rlag 1971. * Bo Cavefors F rlag lades ner en kort tid efter utgivningen av boken "RAF; texter" p beg ran av svenska regeringen. Anledningen var att "h gt uppsatta" i V sttyskland ans g den vara samh llsfarlig. Bilder: Bilderna 1.0, 1.1, 1.2, 1.3, 1.4 och 3.1 - "Baader-Meinhof". Bild 1.5 - "RAF; texter". Bilderna 2.0, 3.0, och 4.0 - "Nordisk Kriminalkr nika 1975". BILDER. (n/a) 1.1 Andreas Baader 1.2 Ulrike Meinhof 1.3 Gudrun Ensslin 1.4 Jan-Carl Raspe 1.5 Holger Meins 2.0 Peter Lorenz 3.0 Bild fr n r tteg ngen. 3.1 Interi r fr n r tteg ngslokalen. 4.0 Stammenheim. /////////////////////////////////////////////////////////////// Kvasi-intellektuell? Drabbad av mundiarre? Ring FIDOnet! vriga, kontakta Underground eXperts United. \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ Alarm! ______________________________________________________________________________ uXu Av The GNN uXu ______________________________________________________________________________