<!ENTITY % gnome-menus-C SYSTEM "../../libs/gnome-menus-C.ent">
<!-- MENUS --><!-- Please keep entries alphabetical, it makes them much easier to find & use --><!ENTITY about-me "<menuchoice><guimenu>System</guimenu><guimenuitem>Preferences</guimenuitem><guimenuitem>About-me</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY blender3d "<menuchoice><guimenu>Applications</guimenu><guimenuitem>Graphics</guimenuitem><guimenuitem>Blender 3d modeller</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY downloader-x "<menuchoice><guimenu>Applications</guimenu><guimenuitem>Internet</guimenuitem><guimenuitem>Downloader for X</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY firefox "<menuchoice><guimenu>Applications</guimenu><guisubmenu>Internet</guisubmenu><guimenuitem>Firefox Web Browser</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY five-or-more "<menuchoice><guimenuitem>Applications</guimenuitem><guimenuitem>Games</guimenuitem><guimenuitem>Five or More</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY font "<menuchoice><guimenu>System</guimenu><guimenuitem>Preferences</guimenuitem><guimenuitem>Font</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY frozen-bubble "<menuchoice><guimenu>Applications</guimenu><guisubmenu>Games</guisubmenu><guisubmenu>Frozen Bubble</guisubmenu></menuchoice> to play <application>Frozen Bubble</application>">
<!ENTITY hubackup "<menuchoice><guimenu>System</guimenu><guisubmenu>Administration</guisubmenu><guimenuitem>Home User Backup</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY hurestore "<menuchoice><guimenu>System</guimenu><guisubmenu>Administration</guisubmenu><guimenuitem>Home User Restore</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY menu-editor "<menuchoice><guimenu>Applications</guimenu><guisubmenu>Accessories</guisubmenu><guimenuitem>Applications Menu Editor</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY music "<menuchoice><guimenu>Places</guimenu><guimenuitem>Music</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY multimedia-systems-selector "<menuchoice><guimenu>System</guimenu><guimenuitem>Preferences</guimenuitem><guimenuitem>Multimedia Systems Selector</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY openoffice-writer "<menuchoice><guimenu>Applications</guimenu><guimenuitem>Office</guimenuitem><guimenuitem>OpenOffice.org Word Processor</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY pidgin "<menuchoice><guimenu>Applications</guimenu><guimenuitem>Internet</guimenuitem><guimenuitem>Pidgin Internet Messenger</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY time-date "<menuchoice><guimenu>System</guimenu><guimenuitem>Administration</guimenuitem><guimenuitem>Time and Date</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY users "<menuchoice><guimenu>System</guimenu><guimenuitem>Administration</guimenuitem><guimenuitem>Users and Groups</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY users-groups "<menuchoice><guimenu>System</guimenu><guimenuitem>Administration</guimenuitem><guimenuitem>Users and Groups</guimenuitem></menuchoice>">
<!ENTITY windows "<menuchoice><guimenu>System</guimenu><guimenuitem>Preferences</guimenuitem><guimenuitem>Windows</guimenuitem></menuchoice>">
<para>Detta avsnitt tillhandahåller en kortfattad överblick av installationen av Ubuntu 9.04 Server Edition. För mer detaljerade instruktioner, hänvisar vi till <ulink url="https://help.ubuntu.com/9.04/installation-guide/">Ubuntu installationsguide</ulink>.</para>
<sect1 id="preparing-to-install" status="review">
<title>Förbered installationen</title>
<para>Detta avsnitt förklarar olika aspekter att ta hänsyn till innan du påbörjar installationen.</para>
<sect2 id="system-requirements" status="review">
<title>Systemkrav</title>
<para>Ubuntu 9.04 Server Edition stöder två (2) större arkitekturer: Intel x86 och AMD64. I tabellen nedan visas rekommenderade hårdvaruspecifikationer. Beroende på dina behov, kan du klara dig med mindre än detta. Däremot riskerar de flesta användarna att bli frustrerade om de ignorerar de här förslagen.</para>
<para>Server Edition tillhandahåller en allmän bas av alla typer av serverprogram. Det är en minimalistisk modell som tillhandahåller en plattform för önskade tjänster, såsom fil/skriv tjänster, webbvärd, e-postvärd, o.s.v.</para>
<para>Det är ett par skillnader mellan <emphasis>Ubuntu Server Edition</emphasis> och <emphasis>Ubuntu Desktop Edition</emphasis>. Noteras skall att båda versionerna använder samma <application>apt</application>-förråd. Det är lika enkelt att installera ett <emphasis role="italic">server</emphasis>-program på Desktop Edition som på Server Edition.</para>
<para>Skillnaden mellan de två versionerna är att det saknas en fönsterhanterare i Server Edition, installationsprocessen och olika val i kärnan.</para>
<para>
</para>
<sect3 id="intro-kernel-diffs" status="review">
<title>Skillnader i kärnan:</title>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Server Edition använder <emphasis>Deadline</emphasis> I/O schemaläggare istället för <emphasis>CFQ</emphasis> schemaläggaren som används av Desktop Edition.</para>
</listitem>
<listitem>
<para><emphasis>Preemption</emphasis> är avstängd i Server Edition.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Tidstegen är 100 Hz i Server Edition och 250 Hz i Desktop Edition.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<note>
<para>Vid användning av Ubuntu 64-bitars version på 64-bit processorer är du inte begränsad av minnets adresseringsutrymme.</para>
</note>
<para>För att se kärnans alla konfigurationsalternativ kan du läsa <filename>/boot/config-2.6.27-server</filename>. Dessutom är <ulink url="http://www.kroah.com/lkn/">Linux Kernel in a Nutshell</ulink> en bra resurs över tillgängliga alternativ.</para>
</sect3>
</sect2>
<sect2 id="backing-up" status="review">
<title>Säkerhetskopiera</title>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Innan du installerar <application>Ubuntu Server Edition</application> skall du säkerställa att all data på systemet är säkerhetskopierat. För säkerhetskopieringsalternativ, se <xref linkend="backups"/>.</para>
<para>Om det inte är första gången ett operativsystem har installerats på din dator, vill du antagligen ompartitionera din hårddisk för att skapa utrymme för Ubuntu.</para>
<para>Oavsett när du partitionerar din disk, måste du vara beredd på att förlora allt på disken om du gör ett misstag eller om något går fel under partitioneringen. Programmen som används under installationen är ganska tillförlitliga, de flesta har använts i flera år, men de utför också förstörande handlingar.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</sect2>
</sect1>
<sect1 id="installing-from-cd" status="review">
<title>Installera från CD</title>
<para>Grundstegen för att installera Ubuntu Server Edition från CD är samma som att installera andra operativsystem från CD. Till skillnad från <emphasis>Desktop Edition</emphasis> innehåller inte <emphasis>Server Edition</emphasis> något grafiskt installationsprogram. Istället använder Server Edition en konsolbaserad process.</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Börja med att hämta och bränn en lämplig ISO-fil från <ulink url="http://www.ubuntu.com/getubuntu/download">webbplasten för Ubuntu</ulink>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Starta systemet från CDROM-enheten.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Vid uppstartsprompten blir du tillfrågad om att välja språk. Därefter fortsätter installationsprocessen genom att fråga efter din tangentbordslayout.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Installeraren undersöker därefter din maskinvarukonfiguration och konfigurerar nätverksinställningarna med hjälp av DHCP. Om du inte vill använda DHCP väljer du vid nästa fönster att "Gå tillbaka" och du får nu möjlighet att "Konfigurera nätverket manuellt".</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Härnäst frågar installationsprogrammet efter systemets värdnamn och tidszon.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Du kan välja mellan flera alternativ för att konfigurera din hårddisklayout. För avancerade diskalternativ, se <xref linkend="advanced-installation"/>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Ubuntu:s grundsystem är nu installerat.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>En ny användare är konfigurerad, den här användaren kommer att ha <emphasis>root</emphasis>-behörighet genom verktyget <application>sudo</application>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Efter att användaren är konfigurerad, kommer du bli ombedd att kryptera din <filename role="directory">hemmakatalog/filename>.</filename></para>
</listitem>
<listitem>
<para>Nästa steg i installationsprocessen är att bestämma hur du vill uppdatera systemet. Det finns tre alternativ</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para><emphasis>No automatic updates</emphasis>: detta kräver att administratören loggar in på maskinen och installerar uppdateringar.</para>
</listitem>
<listitem>
<para><emphasis>Install security updates Automatically</emphasis>: kommer installera paketet <application>unattended-upgrades</application>, som kommer att installera säkerhetsuppdateringar utan något ingripande av någon administratör. För mer information se <xref linkend="automatic-updates"/>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para><emphasis>Manage the system with Landscape</emphasis>: Landscape är en betaltjänst som tillhandahålls av Canonical för att hjälpa till med hanteringen av dina Ubuntu-maskiner. Se webbplatsen för <ulink url="http://www.canonical.com/projects/landscape">Landscape</ulink> för mer information.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</listitem>
<listitem>
<para>Du har nu valmöjligheten att installera eller inte installera ytterligare paketfunktioner. För detaljer se <xref linkend="install-tasks"/>. Dessutom finns det ett alternativ för att starta <application>aptitude</application> för att välja särskilda paket att installera. För mer information se <xref linkend="aptitude"/>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Det sista steget innan omstart är att ställa in klockan till UTC.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
<note>
<para>Om du vid något tillfälle under installationen inte är nöjd med standardinställningen, använd funktionen "Gå tillbaka" vid någon prompt för att komma till en detaljerad installationsmeny, som tillåter dig att modifiera inställningarna.</para>
</note>
<para>Om du vid något tillfälle under installationen vill läsa hjälptexten som tillhandahålls av installtionssystemet. För att göra detta, tryck på F1.</para>
<para>Än en gång, för detaljerade instruktioner se <ulink url="https://help.ubuntu.com/9.04/installation-guide/"> Ubuntu installationsguide</ulink>.</para>
<sect2 id="install-tasks" status="review">
<title>Paketuppgifter</title>
<para>Under installationen av Server Edition kan du välja att installera ytterligare paket från CDn. Paketen är grupperade efter tjänsten de tillhandahåller.</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>DNS-server: Väljer BIND DNS-server och dess dokumentation.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>LAMP-server: Välj en färdiggjord Linux/Apache/MySQL/PHP-server.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>E-postserver: Det här alternativet har ett urval av paket som är användbara i ett generellt e-postserver system.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>OpenSSH-server: Väljer paket som är nödvändigt för en OpenSSH-server.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Databasen PostgreSQL: Det här alternativet väljer klient och server-paket för databasen PostgreSQL.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Skrivarserver: Det här alternativet sätter upp ditt system till en skrivarserver.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Samba-filserver: Det här alternativet sätter upp ditt system till en Samba filserver, vilket är speciellt användbart i nätverk med både Windows- och Linux-system.</para>
<para>Installationen av paketgrupperna utförs med hjälp av verktyget <application>tasksel</application>. En av de viktiga skillnaderna mellan Ubuntu (eller Debian) och andra GNU/Linux-distributioner är att, när ett paket är installerat är det också konfigurerat med rimliga förval, eventuellt uppmanas du till att ange ytterligare information. Likväl vid installationen av en tjänst, installeras inte enbart paketet utan det konfigureras också till att tillhandahålla en fullt integrerad tjänst.</para>
<para>När installationsprocessen är klar kan du se en lista på tillgängliga tjänster genom att ange följande från en terminalprompt:</para>
<screen>
<command>tasksel --list-tasks</command>
</screen>
<note>
<para>Resultatet kommer lista paketfunktioner från andra Ubuntu-baserade distributioner såsom Kubuntu och Xubuntu. Notera också att du själv kan anropa kommandot <command>tasksel</command>, vilket kommer visa en meny med de olika tjänster som är tillgängliga.</para>
</note>
<para>Du kan visa en lista med vilka paket som installeras med varje tjänst genom att använda alternativet <emphasis>--task-packages</emphasis>. Till exempel, för att lista vilka paket som installerats med tjänsten <emphasis>DNS Server</emphasis> skriv följande:</para>
<para>Likaså, om du inte installerade en av tjänsterna under installationsprocessen, men om du till exempel bestämmer dig för att göra din nya LAMP-server också till en DNS-server. Sätt i installationsskivan och från en terminal:</para>
<para>Det finns flera olika sätt att uppgradera en Ubuntu-version till en annan. Detta avsnitt tillhandahåller en översikt av rekommenderade uppgraderingsmetoder.</para>
<sect2 id="do-release-upgrade" status="review">
<title>do-release-upgrade</title>
<para>Det rekommenderade sättet att uppgradera en installation av Server Edition är att använda verktyget <application>do-release-upgrade</application>, som är en del av paketet <emphasis>update-manager-core</emphasis>. Det har inga grafiska beroenden och är installerat som standard.</para>
<para>Debian-baserade system kan också uppgraderas genom att använda <command>apt-get dist-upgrade</command>. Däremot så rekomenderas det att använda <application>do-release-upgrade</application> eftersom det har förmågan att hantera ändringar i systemkonfigurationer som ibland är nödvändiga mellan versioner.</para>
<para>För att uppgradera till en nyare version, skriv från en terminalprompt:</para>
<screen>
<command>do-release-upgrade</command>
</screen>
<para>Det är också möjligt att använda <application>do-release-upgrade</application> för att uppgradera till en utvecklingsversion av Ubuntu. För att åstadkomma detta använd flaggan <emphasis>-d</emphasis>:</para>
<screen>
<command>do-release-upgrade -d</command>
</screen>
<warning>
<para>Uppgradera till en utvecklingsversion är <emphasis>inte</emphasis> att rekommendera för produktionsmiljöer.</para>
<para>RAID är en metod för att konfigurera flera hårddiskar till att fungera som en, vilket minskar sannolikheten för katastrofala förluster av data i händelse av diskfel. RAID implementeras antingen med programvara (där operativsystemet känner till båda enheterna och aktivt underhåller dem) eller hårdvara (där en särskild controller gör att operativsystemet tror att det bara finns en enhet och underhåller enheterna "osynligt").</para>
<para>RAID-mjukvaran som är inkluderad i nuvarande Linux versioner (och Ubuntu) är baserad på drivrutinen <application>'mdadm'</application> som fungerar väldigt bra, bättre än flera så kallade 'hårdvaru' RAID-controllers. Detta avsnitt kommer guida dig genom installationen av Ubuntu Server Edition gnom att använda två RAID1-partitioner på två fysiska hårddiskar, en för <emphasis>/</emphasis> och en annan för <emphasis>swap</emphasis>.</para>
<sect3 id="raid-partitioning" status="review">
<title>Partitionering</title>
<para>Följ installationsstegen fram till du kommer till steget <emphasis>Partitionera hårddiskar</emphasis>, därefter:</para>
<para>Välj den första hårddisken och sammtyck med att <emphasis>"Skapa en ny och tom partitionstabell på den här enheten?"</emphasis>.</para>
<para>Upprepa det här steget för varje enhet som du vill ha med i RAID-kedjan.</para>
</step>
<step>
<para>Välj <emphasis>"LEDIGT UTRYMME"</emphasis> på den första enheten och välj därefter <emphasis>"Skapa en ny partition"</emphasis>.</para>
</step>
<step>
<para>Nästa steg, välj partitionens <emphasis>storlek</emphasis>. Denna partition kommer bli <emphasis>swap</emphasis>-partitionen och en generell regel för swap-storleken är att dess storlek är dubbelt mot RAM. Ange partitionens storlek, Välj därefter <emphasis>Primär</emphasis>, därefter <emphasis>Början</emphasis>.</para>
</step>
<step>
<para>Välj raden <emphasis>"Använd som:"</emphasis> längst upp. Normalt är detta <emphasis role="italic">"Journalförande filsystemet Ext3"</emphasis>, ändra detta till <emphasis>"fysisk RAID-volym"</emphasis> därefter <emphasis>"Klar med partitionen"</emphasis>.</para>
</step>
<step>
<para>För <emphasis>/</emphasis>-partitionen, välj åter igen <emphasis>"Ledigt utrymme"</emphasis> på den första enheten, därefter <emphasis>"Skapa en ny partition"</emphasis>.</para>
<para>På samma sätt som för SWAP-partitionen, välj raden <emphasis>"Använd som:"</emphasis> längst upp, ändra det till <emphasis>"fysisk RAID-volym"</emphasis> välj därefter <emphasis>"Klar med partitionen"</emphasis>.</para>
</step>
<step>
<para>Repetera stegen tre till åtta för de andra enheterna och partitionerna.</para>
</step>
</procedure>
</sect3>
<sect3 id="raid-configuration" status="review">
<title>RAID konfiguration</title>
<para>Med partitionerna uppsatta är kedjan färdig för att konfigureras:</para>
<para>För detta exempel, välj <emphasis>"RAID1"</emphasis>, men om du använder en annan konfiguration välj den typ som passar (RAID0 RAID1 RAID5).</para>
<note>
<para>För att kunna använda <emphasis>RAID5</emphasis> behöver du minst <emphasis>tre</emphasis> enheter. Vid användning av RAID0 eller RAID1 krävs det endast <emphasis>två</emphasis> enheter.</para>
</note>
</step>
<step>
<para>Ange antalet aktiva enheter <emphasis>"2"</emphasis>, eller mängden hårddiskar som du har till kedjan. Välj därefter <emphasis>"Fortsätt"</emphasis>.</para>
<para>Välj vilka partitioner du skall använda. Vanligtvis är det sda1, sdb1, sdc1, etc. Siffrorna kommer normalt matcha varandra och de olika bokstäverna motsvarar de olika hårddiskarna.</para>
<para>För <emphasis>swap</emphasis>-partitionen välj <emphasis>sda1</emphasis> och <emphasis>sdb1</emphasis>. välj <emphasis>"Fortsätt"</emphasis> för att fortsätta till nästa steg.</para>
</step>
<step>
<para>Upprepa stegen <emphasis>tre</emphasis> till och med <emphasis>sju</emphasis> för partitionen <emphasis>/</emphasis> välj <emphasis>sda2</emphasis> och <emphasis>sdb2</emphasis>.</para>
</step>
<step>
<para>När det är klart välj <emphasis>"Slutför"</emphasis>.</para>
</step>
</procedure>
</sect3>
<sect3 id="raid-formatting" status="review">
<title>Formatera</title>
<para>Det skall nu finnas en lista över hårddiskar och RAID-enheter. Nästa steg är att formatera och ange monteringspunkten för RAID-enheterna. Behandla RAID-enheten som en lokal hårddisk, formatera och montera därefter.</para>
<para>Välj därefter<emphasis>"Monteringspunkt"</emphasis> och välj <emphasis>"/ - rotfilsystemet"</emphasis>. Ändra de andra alternativ efter dina behov, välj därefter <emphasis>"Klar med partition"</emphasis>.</para>
</step>
<step>
<para>Slutligen, välj <emphasis>"Slutför partitioneringen och skriv ändringarna till hårddisken"</emphasis>.</para>
</step>
</procedure>
<para>Om du väljer att placera root-partitionen på en RAID-kedja, kommer installeraren att fråga om du vill starta i ett <emphasis>degraderat</emphasis> läge. Se <xref linkend="raid-degraded"/> för ytterligare detaljer.</para>
<para>Installationsprocessen fortsätter därefter som vanligt.</para>
</sect3>
<sect3 id="raid-degraded" status="review">
<title>Degraderad RAID</title>
<para>Någon gång under datorns livstid kommer ett diskfel att inträffa. När det händer och du använder program-RAID, kommer operativsystemet att placera kedjan i ett vad som kallas för <emphasis>degraderat</emphasis> läge.</para>
<para>Om kedjan har blivit degraderad på grund av risken för skadad data, kommer Ubuntu Server Edition att som standard efter trettio sekunder starta upp till <emphasis>initramfs</emphasis>. Så snart initramfs har startat syns det en prompt under femton sekunder som ger dig möjligheten att fortsätta starta systemet, eller att försöka med manuell återställning. Starta till initramfs-prompten kanske eller kanske inte är det önskade beteendet, särskilt om maskinen är på en avlägsen plats. Uppstart till en degraderad kedja kan konfigureras på flera sätt:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>Verktyget <application>dpkg-reconfigure</application> kan användas till att konfigurera standardbeteendet och under processen kommer du att bli tillfrågad om ytterligare inställningar som är relaterade till kedjan. Så som övervakning, e-postmeddelanden, etc. För att omkonfigurera <application>mdadm</application> ange följande:</para>
<screen>
<command>sudo dpkg-reconfigure mdadm</command>
</screen>
</listitem>
<listitem>
<para>processen <command>dpkg-reconfigure mdadm</command> kommer ändra konfigurationsfilen <filename>/etc/initramfs-tools/conf.d/mdadm</filename>. Filen har fördelen att kunna förkonfigurera systemets beteende, och den kan också redigeras manuellt:</para>
<programlisting>
BOOT_DEGRADED=true
</programlisting>
<note>
<para>Konfigurationsfilen kan bli överskriven av ett kärnargument.</para>
</note>
</listitem>
<listitem>
<para>Genom att använda ett kärnargument blir det möjligt för systemet att starta upp till en degraderad kedja:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>När servern startar tryck <emphasis>ESC</emphasis> för att öppna <application>Grub</application>-menyn.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Tryck <emphasis>"e"</emphasis> för att redigera kärnans kommandoalternativ.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Tryck på <emphasis>NER</emphasis> pilen för att markera kärnans rad.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Tryck på <emphasis>"e"</emphasis> tangenten igen för att redigera kärnans rad.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Lägg till <emphasis>"bootdegraded=true"</emphasis> (utan citationstecken) i slutet av raden.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Tryck <emphasis>"ENTER"</emphasis>.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Till sist, tryck <emphasis>"b"</emphasis> för att starta om systemet.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</listitem>
</itemizedlist>
<para>När systemet har startat kan du antingen reparera kedjan, för detaljer se <xref linkend="raid-maintenance"/>, eller kopiera viktig data till en annan maskin på grund av stora hårdvarufel.</para>
</sect3>
<sect3 id="raid-maintenance">
<title>RAID underhåll</title>
<para>Verktyget <application>mdadm</application> kan användas till att se en kedjas status, lägga till en hårddisk i kedjan, ta bort hårddiskar, etc:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para>För att se kedjestatusen, skriv från en terminalprompt:</para>
<screen>
<command>sudo mdadm -D /dev/md0</command>
</screen>
<para><emphasis>-D</emphasis> talar om för <application>mdadm</application> att visa <emphasis>detaljerad</emphasis> information om enheten <filename>/dev/md0</filename>. Ersätt <filename>/dev/md0</filename> med lämplig RAID-enhet.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>För att visa statusen för en hårddisk i en kedja:</para>
<screen>
<command>sudo mdadm -E /dev/sda1</command>
</screen>
<para>Utdatan är mycket likt kommandot <command>mdadm -D</command>, justera <filename>/dev/sda1</filename> för varje hårddisk.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>Om en hårddisk fallerar och behöver tas bort från en kedja, skriv:</para>
<para>Ibland kan en hårddisk slå om till <emphasis>felaktigt</emphasis> läge även om det inte är något fysiskt fel på enheten. Det är oftast värt besväret att ta bort hårddisken från kedjan för att sedan återansluta den. Detta medför att hårddisken måste återsynkronisera med kedjan. Om hårddisken inte synkroniserar med kedjan är det en god indikation på ett hårdvarufel.</para>
<para>Filen <filename>/proc/mdstat</filename> innehåller också användbar information om systemets RAID-enheter:</para>
<para>Följande kommando är bra för att se statusen över en synkroniserande hårddisk:</para>
<screen>
<command>watch -n1 cat /proc/mdstat</command>
</screen>
<para>Tryck <emphasis>Ctrl+c</emphasis> för att stoppa kommandot <application>watch</application>.</para>
<para>Om du behöver ersätta en felaktig hårddisk, efter att hårddisken är ersatt och synkroniserad måste <application>grub</application> installeras. För att installera <application>grub</application> på den nya hårddisken, skriv följande:</para>
<screen>
<command>sudo grub-install /dev/md0</command>
</screen>
<para>Ersätt <filename>/dev/md0</filename> med lämpligt namn på kedje-enheten.</para>
</sect3>
<sect3 id="raid-resources" status="review">
<title>Resurser</title>
<para>Ämnet RAID-kedjor är komplext på grund av de många sätt som RAID kan konfigureras. Klicka på länkarna nedan för mer information:</para>
<para>Logisk volymhantering eller <emphasis>LVM</emphasis>, möjliggör för administratörer att skapa <emphasis>logiska</emphasis> volymer från en eller flera fysiska hårddiskar. LVM-volymer kan skapas på både en program-RAID partition och standard partitioner som finns på en disk. Volymer kan också utökas, vilket ger större flexibilitet till system allt eftersom kraven förändras.</para>
<sect3 id="lvm-overview" status="review">
<title>Översikt</title>
<para>En sidoeffekt av kraften och flexibiliteten av LVM:er är en högre grad av komplikationer. innan vi dyker ner i installationsprocessen av LVM, är det bäst att bekanta sig med vissa termer.</para>
<itemizedlist>
<listitem>
<para><emphasis>Volym grupp (VG):</emphasis> innehåller en eller flera logiska volymer (LV).</para>
</listitem>
<listitem>
<para><emphasis>Logisk volym (LV):</emphasis> liknar en partition i ett icke-LVM system. Multipla fysiska volymer (FV) kan utgöra en LV, ovanpå det verkliga EXT3, XFS, JFS, etc filsystemet.</para>
</listitem>
<listitem>
<para><emphasis>Fysisk volym (FV):</emphasis> fysisk hårddisk eller program-RAID partition. Volymgruppen kan utökas genom att lägga tillfler FV:s.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
</sect3>
<sect3 id="lvm-installation" status="review">
<title>Installation</title>
<para>Som ett exempel innehåller det här avsnittet installationenen av Ubuntu Server Edition med <filename role="directory">/srv</filename> monterad på en fysisk volym. Under den inledande installationen kommer endast en fysisk volym (FV) vara en del av volymgruppen (VG). En annan FV kommer läggas till efter installationen för att demonstrera hur en VG kan utökas.</para>
<para>Det finns flera installationsalternativ för LVM, <emphasis>"Guidad - använd hela disken med LVM"</emphasis>,
som också kommer att ge dig möjlighet att överlåta en del av det tillgängliga utrymmet till LVM, <emphasis>"Guidad - använd hela disken med krypterad LVM"</emphasis>, eller <emphasis>Manuell</emphasis> konfiguration av partitioner och LVM. Att använda den manuella metoden är vid denna tidpunkt det enda sättet att under installationen konfigurera ett system till att använda både LVM och standardpartitioner.</para>
<procedure>
<step>
<para>Följ installationsstegen fram till du kommer till steget <emphasis>Partitionera hårddiskar</emphasis>, därefter:</para>
<para>Välj hårddisk och i nästa fönster välj "Ja" för att <emphasis>"Skapa en ny och tom partitionstabell på den här enheten"</emphasis>.</para>
</step>
<step>
<para>Nästa steg, skapa standardpartitionerna <emphasis>/boot</emphasis>, <emphasis>swap</emphasis>, och <emphasis>/</emphasis> med det filsystem som du föredrar.</para>
</step>
<step>
<para>För att skapa LVM <emphasis>/srv</emphasis>, skapa en ny <emphasis>Logisk</emphasis> partition. Ändra sedan <emphasis>"Används som"</emphasis> till <emphasis>"fysisk volym för LVM"</emphasis> därefter <emphasis>"Klar med partitionen"</emphasis>.</para>
</step>
<step>
<para>Välj nu <emphasis>"Konfigurera den logiska volymhanteraren"</emphasis> högst upp, och välj <emphasis>"Ja"</emphasis> för att skriva ändringarna till disken.</para>
</step>
<step>
<para>För <emphasis>"Åtgärd på LVM-konfiguration"</emphasis> i nästa fönster, välj <emphasis>"Skapa volymgrupp"</emphasis>. Ange ett namn för VG såsom <emphasis>vg01</emphasis>, eller ågot mer beskrivande. Efter att du skrivit namnet, välj partitionen som är konfigurerad för LVM, och välj <emphasis>"Fortsätt"</emphasis>.</para>
</step>
<step>
<para>Tillbaka i fönstret för <emphasis>"Åtgärd på LVM-konfiguration"</emphasis>, välj <emphasis>"Skapa logisk volym"</emphasis>. Välj den nyss skapade volymgruppen, och ange ett namn för den nya LV:n, till exempel <emphasis>srv</emphasis> eftersom det är den tänkta monteringspunkten. Välj därefter storlek, vilket kan vara hela partitionen eftersom den alltid går att utöka efteråt. Välj <emphasis>"Slutför"</emphasis> och du kommer tillbaka till huvudfönstret för <emphasis>"Partitionera hårddiskar"</emphasis>.</para>
</step>
<step>
<para>Lägg nu till ett filsystem för den nya LVM:en. Välj partitionen under <emphasis>"LVM VG vg01, LV srv"</emphasis>, eller vilket namn som du valt, välj sedan <emphasis>Använd som</emphasis>. Sätt upp ett filsystem som vanligt och välj <emphasis>/srv</emphasis> som monteringspunkt. När det är klart, välj <emphasis>"Klar med partitionen"</emphasis>.</para>
</step>
<step>
<para>Till sist, välj <emphasis>"Slutför partitioneringen och skriv ändringarna till hårddisken"</emphasis>. Bekräfta sedan ändringarna och fortsätt med resten av installationen.</para>
</step>
</procedure>
<para>Det finns några användbara verktyg för att visa information om LVM:</para>
<itemizedlist>
<listitem><para><emphasis>vgdisplay:</emphasis> visar information om volymgrupper.</para></listitem>
<listitem><para><emphasis>lvdisplay:</emphasis> har information om logiska volymer.</para></listitem>
<listitem><para><emphasis>pvdisplay:</emphasis> visar på liknande sätt information om fysiska volymer.</para></listitem>
</itemizedlist>
</sect3>
<sect3 id="lvm-extending" status="review">
<title>Utöka volymgrupper</title>
<para>Som fortsättning av exemplet med <emphasis>srv</emphasis> som en LVM-volym, avser detta avsnitt att lägga till en andra hårddisk, skapa en fysisk volym (FV), lägga till den i en volym grupp (VG), utöka den logiska volymen <filename role="directory">srv</filename> och slutligen utöka filsystemet. Detta exempel förutsätter att en andra hårddisk har lagts till i systemet. Denna hårddisk kommer i vårat exempel få namnet <filename>/dev/sdb</filename>. Se upp: säkerställ att du inte redan har en <filename>/dev/sdb</filename> innan du utfärdar nedanstående kommandon. Du kan förlora data om du utför kommandona på en disk som inte är tom. I vårt exempel kommer vi använda hela disken som en fysisk volym (du kan välja att skapa partitioner och använda dem som olika fysiska volymer)</para>
<procedure>
<step>
<para>Skapa först den fysiska volymen, i en terminal kör:</para>
<screen>
<command>sudo pvcreate /dev/sdb</command>
</screen>
</step>
<step>
<para>Utöka nu volymgruppen (VG):</para>
<screen>
<command>sudo vgextend vg01 /dev/sdb</command>
</screen>
</step>
<step>
<para>Använd <application>vgdisplay</application> för att ta reda på det fria fysiska omfånget - Fritt PE / storlek (storleken du kan allokera). Vi förutsätter en fri storlek på 511 PE (motsvarar 2GB med en PE-storlek på 4MB) och vi kommer använda hela det tillgängliga fria utrymmet. Använd din egna PE och/eller fria utrymme.</para>
<para>Den logiska volymen kan nu utökas genomolika metoder, vi kommer endast visa hur PE används för att utöka LV:</para>
<para>Flaggan <emphasis>-I</emphasis> tillåter att LV utökas genom att använda PE. Flaggan <emphasis>-L</emphasis> tillåter att LV utökas genom att använda Meg, Gig, Tera, etc byte.</para>
</step>
<step>
<para>Även om du skall kunna <emphasis>expandera</emphasis> ett ext3 eller ext4 filsystem utan att först avmontera det, kan det vara en god praxis att ändå avmontera det och kontrollera filsystemet, så att du inte förstör något den dag du vill minska en logisk volym (i detta fall är det obligatoriskt att först avmontera).</para>
<para>Följande kommandon är för filsystemen <emphasis>EXT3</emphasis> eller <emphasis>EXT4</emphasis>. Om du använder ett annat filsystem så kan det finnas andra verktyg tillgängliga.</para>
<screen>
<command>sudo umount /srv</command>
<command>sudo e2fsck -f /dev/vg01/srv</command>
</screen>
<para>Flaggan <emphasis>-f</emphasis> för <application>e2fsck</application> tvingar kontroller även om systemet verkar vara rent.</para>
<para>Se <ulink url="http://tldp.org/HOWTO/LVM-HOWTO/index.html">LVM HOWTO</ulink> för mer information.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>En annan bra artikel är <ulink url="http://www.linuxdevcenter.com/pub/a/linux/2006/04/27/managing-disk-space-with-lvm.html">Managing Disk Space with LVM</ulink> på webbplatsen O'Reilly's linuxdevcenter.com.</para>
</listitem>
<listitem>
<para>För mer information om <application>fdisk</application> se man-sidorna för <ulink url="http://manpages.ubuntu.com/manpages/jaunty/en/man8/fdisk.8.html">fdisk</ulink>.</para>
