PC Welt 2006 September

home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search

/ PC Welt 2006 September / PCWELT_9_2006.ISO / pcwsoft / Freeciv-2.0.8-win32-gtk2-setup.exe / doc / sv / HOWTOPLAY.sv < prev next >

Wrap

Text File | 2005-10-13 | 11.1 KB | 257 lines

Hur man spelar Freeciv Ursprungligen av Michael Hohensee (aka Zarchon) F├╢r upplysningar om hur man installerar Freeciv, se INSTALL.sv F├╢r upplysningar om hur man k├╢r Freeciv, se README.sv Om man aldrig har spelat civilisationsspel ├ñr det enklast om man b├╢rjar med att l├ñsa Freecivs handbok som ├ñr tillg├ñnglig vid: http://www.freeciv.org/manual/manual.html F├╢r upplysningar om hur man spelar Freeciv, forts├ñtt l├ñsa! N├ñr man har f├Ñtt i g├Ñng Freeciv vill man antagligen spela sina f├╢rsta spel. Man r├Ñds att spela ensam n├Ñgra g├Ñnger f├╢r att f├Ñ en k├ñnsla f├╢r hur saker fungerar, men det ├ñr inte n├╢dv├ñndigt. Man kan l├ñra sig genom att spela mot andra m├ñnniskor eller mot datorn. Fr├Ñga: Vilken ├ñr den grundl├ñggande strategin? F├╢r det f├╢rsta ├ñr detta inte en *perfekt* strategi; det ├ñr inte ens en mycket bra strategi. Men l├Ñt oss f├╢rst s├ñtta i g├Ñng med att spela Freeciv. En del av lockelsen hos Freeciv ├ñr att utveckla nya strategier. Strategin ├ñr indelat i flera steg: Det inledande utvidgningsskedet Teknologiskt underskede Det andra utvidgningsskedet Uppbyggnadsskedet Den slutgiltiga f├╢rintelsen av dina fiender-skedet Det inledande utvidgningsskedet: Detta skede ├ñr viktigast. Det f├╢rsta man b├╢r g├╢ra ├ñr att grunda st├ñder och utforska sin ├╢. Man b├╢r ha m├Ñnga st├ñder, mist 7 eller 8. Spelets m├Ñl ├ñr att beh├ñrska s├Ñ m├Ñnga landrutor som m├╢jligt. N├ñr man grundar en stad b├╢r man se till att att dess omr├Ñde inte kommer att ├╢verlappa f├╢r mycket med andra st├ñders omr├Ñden. Man kan se vilka rutor som anv├ñnds av en stad genom att klicka p├Ñ den. Kartan ├╢ver staden och dess omgivning visar stadens omr├Ñde. Ta h├ñnsyn till detta och f├╢rs├╢k samtidigt att h├Ñlla dina st├ñder n├ñra varandra. Ju l├ñngre fr├Ñn varandra de ├ñr, desto sv├Ñrare ├ñr det att f├╢rsvara och f├╢rvalta dem i detta skede. (H├ñnvisning: F├╢rs├╢k att grunda st├ñder p├Ñ h├ñstar eller n├ñra fisk.) N├ñr man har 1 eller 2 st├ñder b├╢r man s├ñtta forskningssatsen s├Ñ h├╢gt som regeringsformen till├Ñter. Man ska strunta i skattesatsen eftersom man inte kommer att f├ñrdigst├ñlla n├Ñgra stadsf├╢rb├ñttringar som kostar underh├Ñll regelbundet. Man bygger i st├ñllet bos├ñttare. Varje stad b├╢r bygga bos├ñttare. Ju fler bos├ñttare man f├ñrdigst├ñller, desto fler st├ñder kan man grunda; ju fler st├ñder man har, desto fortare kan man forska; ju fortare man kan forska, desto fortare kan man vinna. N├ñr man har fyllt det tillg├ñngliga utrymmet med st├ñder befaller man sina bos├ñttare att bygga bevattningsanl├ñggningar och v├ñgar. (Anm├ñrkning: Om mat├╢verskottet i en stad sjunker till +1 p├Ñ grund av underst├╢d av f├╢r m├Ñnga bos├ñttare och man inte kan flytta om arbetare s├Ñ att ├╢verskottet blir st├╢rre l├Ñter man staden bygga ett tempel i st├ñllet f├╢r bos├ñttare. Om man inte har k├ñnner sig hotad av n├Ñgon annan spelare ├ñn kan man strunta i att bygga krigsenheter ett tag till.) Under denna tid l├ñr man sig teknologier s├Ñ fort som m├╢jligt. Det man b├╢r sikta p├Ñ f├╢rst ├ñr "republik", sedan "folkstyre", sedan "j├ñrnv├ñg", sedan "industrialisering". (Vissa siktar p├Ñ "monarki" f├╢re "republik".) S├Ñ snart som man forskat fram en regeringsform som man vill anv├ñnda s├ñtter man i g├Ñng en revolution och byter till den nya regeringsformen n├ñr revolutionen ├ñr ├╢ver. Sedan ser man till att satserna ├ñr som man vill ha dem, ty den h├╢gsta till├Ñtna satsen skiljer sig mellan olika regeringsformer (forskningssatsen s├ñtts s├Ñ h├╢gt som m├╢jligt av sig sj├ñlv). N├ñr man har f├Ñtt kunskap om folkstyre ├ñr man rustad att g├Ñ in i det andra utvidgningsskedet. Det g├╢r man genom att ├ñndra regeringsform till folkstyre, befalla alla st├ñder att bygga tempel och s├ñtta ├╢verfl├╢dssatsen till 100%. N├ñr man g├╢r detta b├╢rjar alla st├ñder genast att fira och v├ñxer 1 steg varje omg├Ñng s├Ñ l├ñnge det finns mat├╢verskott. N├ñr de har blivit tillr├ñckligt stora s├ñtt ├╢verfl├╢dssatsen till rimliga 20-40%. Detta f├╢rs├ñtter dig i det andra utvidgningsskedet. Nackdelen med att s├ñtta ├╢verfl├╢dssatsen till 100% ├ñr att forskningen avstannar fullst├ñndigt. Efter att st├ñderna har vuxit och forskningssatsen har h├╢jts till ungef├ñr 50% f├Ñr man ├Ñter nya teknologier, men n├Ñgot saktare. Om man har utforskat ganska mycket utan att ha hittat n├Ñgon hotfull motspelare kan det vara bra att forska s├Ñ mycket som m├╢jligt tills teknologierna tar f├╢r l├Ñng tid att forska fram. Det andra utvidgningsskedet: N├ñr st├ñderna har f├Ñtt en l├ñmplig storlek avv├ñnjer man dem med ├╢verfl├╢d och ├╢kar skattesatsen. N├ñr de ├ñr nere p├Ñ ungef├ñr 30% ├╢verfl├╢d ├╢kar man forskningssatsen s├Ñ mycket man kan utan att skatteinkomsten blir l├ñgre ├ñn utgifterna. N├ñr man f├Ñr j├ñrnv├ñg bygger man om alla v├ñgar till j├ñrnv├ñgar, ├Ñtminstone alla som ├ñr p├Ñ rutor som anv├ñnds av n├Ñgon stads arbetare eller ing├Ñr i fj├ñrrv├ñgn├ñtet. (H├ñnvisning: Utrusta varje ruta som anv├ñnds av en stad med v├ñg/j├ñrnv├ñg. D├Ñ g├╢r staden mer nytta. Det finns ingen anledning att uppgradera mittrutan, den med staden p├Ñ. Det g├╢rs av sig sj├ñlv.) Nu ├ñr det dags att utveckla industrialisering och krigsteknologier. Man b├╢r b├╢rja grunda st├ñder p├Ñ andra ├╢ar och utforska ordentligt om man inte redan har gjort det. Man b├╢r ta reda p├Ñ var fienderna ├ñr. Sikta p├Ñ teknologier som ├ñr bra f├╢r b├Ñtar och f├╢rs├╢k f├ñrdigst├ñlla Magellans V├ñrldsomsegling. N├ñr man k├ñnner dig beredd g├Ñr man in i: Uppbyggnadsskedet: Nu bygger man fabriker och kraftverk i st├ñderna. Man f├╢rs├╢ker f├Ñ s├Ñ h├╢g tillverkningsf├╢rm├Ñga som m├╢jligt. F├╢rorening blir ett problem. S├Ñ snart man kan f├╢rs├╢ker man forska fram masstillverkning f├╢r kollektivtrafik och ├Ñtervinning f├╢r ├Ñtervinningsanl├ñggning. N├ñr man har gjort alla sina st├ñder till goda tillverkningsanl├ñggningar bygger man krigsenheter. (Anm├ñrkning: Om man f├Ñr f├╢rbindelse med n├Ñgon annan spelare ska man genast bygga n├Ñgra angreppsenheter och minst 1 f├╢rsvarsenhet f├╢r varje stad.) N├ñr man vill b├╢rja angripa n├Ñgon s├ñtter man forskningssatsen till 0% och h├╢jer skattesatsen s├Ñ mycket man kan utan att f├Ñ upplopp. Kom ih├Ñg att enheter kan k├╢pas f├╢r guld! Den slutgiltiga f├╢rintelsen av dina fiender-skedet: Detta kan ske n├ñr som helst men det ├ñr skojigare med de framskridna vapnen. V├ñlj en f├╢rh├Ñllandevis svag fiende och skicka ├╢ver n├Ñgra b├Ñtlaster trupper. Ta ├╢ver fiendens st├ñder och l├Ñt dem bygga fler enheter f├╢r att utpl├Ñna resten av fienden. Visa ingen medk├ñnsla! Intill d├╢den! Upprepa s├Ñ ofta som det beh├╢vs! ;-) [Anm├ñrkning f├╢r fredliga: Freeciv l├Ñter ├ñven en spelare vinna genom att f├ñrdigst├ñlla och s├ñnda iv├ñg ett rymdskepp som anl├ñnder till Alfa Kentauri f├╢re alla andra spelares eventuella rymdskepp.] Ytterligare fr├Ñgor: Fr├Ñga: Vilka andra strategier finns det? Det finns ett antal handledningar och strategianvisningar tillg├ñngliga vid Freecivs webplats vid: http://www.freeciv.org/tutorials/ Dessutom beskriver Freecivs inbyggda hj├ñlp en annan strategi. Fr├Ñga: Vilken tidsgr├ñns skall man s├ñtta i flerspelarspel? Det beror p├Ñ antalet spelare. Om man bara ├ñr 2 som spelar klarar man sig vanligtvis med tidsgr├ñnsen 0. Om man ├ñr > 2 eller en av de 2 kommer att vara borta fr├Ñn spelet under slumpm├ñssliga tillf├ñllen och den andre inte vill v├ñnta kan en tidsgr├ñns p├Ñ 1 minut (n├ñr man s├ñtter tidsgr├ñnsen anger man dock tiden i sekunder) vara tillr├ñckligt. Senare i spelet n├ñr det ├ñr mer att g├╢ra vill man antagligen ├╢ka tidsgr├ñnsen till 4 minuter. I allm├ñnhet beh├╢vs det l├ñngre tid ju fler spelare man ├ñr. S├ñtt den tidsgr├ñns som passar men kom i h├Ñg att det brukar st├╢ra folk om man g├Ñr ├╢ver 5 minuter. Fr├Ñga: Vilken kartstorlek ska man anv├ñnda? Kartstorleken beror p├Ñ hur m├Ñnga spelare man ├ñr och hur snart man vill att spelet ska ta slut. Standardkartstorleken (80x50) ├ñr tillr├ñckligt stor f├╢r ett ganska snabbt 2-spelarspel men ger ett *mycket* snabbt spel om > 3 spelare deltar. Snabba spel brukar vara otillfredst├ñllande f├╢r alla utom vinnaren eftersom ingen har haft tid att utveckla n├Ñgot f├╢rsvar. Om man har > 3 spelare b├╢r man anv├ñnda en 80x80-karta. Om man ├ñr > 5 spelare b├╢r man ha en 100x100-karta. Fr├Ñga: Vad inneb├ñr servervalm├╢jligheten "generator"? Den p├Ñverkar det s├ñtt p├Ñ vilket kartan skapas. Om man spelat Freeciv n├Ñgra g├Ñnger utan att ├ñndra p├Ñ denna servervalm├╢jlighet har man s├ñkerligen h├╢rt talas om (och/eller upplevt) problemen med en alldeles f├╢r liten ├╢. Att beh├╢va b├╢rja p├Ñ en alldeles f├╢r liten ├╢ kan g├╢ra folk vansinniga. F├╢r att ├Ñtg├ñrda detta har v├Ñra godhj├ñrtade hj├ñltar till programmerare byggt in servervalm├╢jligheten "generator". N├ñr det ├ñr satt till 1 ger det en vanlig karta med ├╢ar av olika (or├ñttvisa) storlekar. N├ñr den ├ñr satt till 2, 3 eller 4 ger den ├╢ar med lika storlek (ibland ├ñven n├Ñgra ytterligare sm├Ñ├╢ar). Genom att spela med likv├ñrdiga ├╢ar kan man se till att ingen kan beklaga sig ├╢ver att f├╢rlora p├Ñ grund av "den d├ñr f├╢rbannade lilla ├╢n". Fr├Ñga: Ska man f├╢renkla spelet genom att ├╢ka m├ñngden guld som spelarna f├Ñr att b├╢rja med? Om en oerfaren spelare som spelar mot erfarna spelare f├╢resl├Ñr en ├╢kning av guldm├ñngden kommer antagligen ingen att beklaga sig. Detta ├ñr dock inget bra s├ñtt att l├ñra sig att spela. Att b├╢rja med massor av guld g├╢r spelet mycket enklare och g├╢r det sv├Ñrare att l├ñra sig att hanskas med standardguldm├ñngden. De flesta erfarna spelare ├╢kar inte m├ñngden, och de vet hur de ska f├Ñ mest nytta av en ├╢kning. Det vet inte oerfarna spelare. D├ñrf├╢r g├Ñr de i s├Ñ fall samma ├╢de till m├╢tes som Atlantis. Anm├ñrkning: Samma sak g├ñller inst├ñllningarna "techlevel" och "researchspeed" Fr├Ñga: Hur ├ñr det med de andra inst├ñllningarna? Resten av dem har mest att g├╢ra med vilken sorts karta som kommer att skapas inf├╢r spelet. Att ├╢ka "specials" ger st├╢rre sannolikhet att f├Ñ m├Ñnga tillg├Ñngar/ruta och "huts" avg├╢r hur m├Ñnga mindre stambyar det ska finnas. Att ├╢ka antalet bos├ñttare och utforskare g├╢r att spelet g├Ñr fortare och ├╢kar sannolikheten att spelare ├╢verlever barbarstammarna som i bland finns i de mindre stambyarna. Inst├ñllningarna som har med j├ñrnv├ñg att g├╢ra avg├╢r hur mycket en ruta ger i form av mat/sk├╢ldar/handel med j├ñrnv├ñg och "foodbox" best├ñmmer hur mycket mat varje medborgare i en stad m├Ñste ha innan en ny person kan l├ñggas till. F├╢r ├╢vrigt ger h├╢gre "mountains" mer berg, h├╢gre "deserts" ger mer ├╢ken och s├Ñ vidare. Fr├Ñga: Hur f├Ñr man en viss teknologi? Titta i den inbyggda hj├ñlpen. Den visar vilka teknologier man m├Ñste ha f├╢rst. Det g├Ñr ├ñven att se detta i David Pfitzners "techtree"-karta som kan laddas ned fr├Ñn <http://msowww.anu.edu.au/~dwp/freeciv/>. Om det inte g├Ñr man kan l├ñsa i "data/default/techs.ruleset". D├ñr st├Ñr vilka teknologier som man m├Ñste ha innan man kan f├Ñ en given teknologi. Fr├Ñga: Vilka krigsenheter ├ñr b├ñst? F├╢r angrepp: pansar, helikopter, kryssningsmissil, slagskepp, fraktskepp, k├ñrnvapen, haubits, bombflygplan. F├╢r f├╢rsvar: pansar, mekaniserat infanteri, haubits, slagskepp, kryssningsmissil, k├ñrnvapen. Kom i h├Ñg att det b├ñsta f├╢rsvaret ├ñr ett kraftfullt angrepp. Till├ñgg till detta dokument ├ñr v├ñlkomna!