Den fullvuxna silltruten är lätt att skilja från den lika stora gråtruten. Silltrutens ryggsida är svart, gråtrutens grå.
Silltruten och gråtruten har båda lärt sig att utnyttja städernas avfall. Men silltrutstammen har inte ökat i samma takt som gråtrutens, tvärtom har den lokalt minskat. Det beror på att silltruten inte kan tävla jämbördigt med gråtruten om häckningsplatserna på skären. Silltruten får istället nöja sig med platser vid vattenbrynet, där det alltid finns risk för att vattnet stiger och förstör äggen.
LÅNGVÄGA FLYTTFÅGEL
Under milda vintrar övervintrar en del av gråtrutarna här, men inte ens de som flyttar söker sig längre än till Östersjöns sydligare delar eller till Nordsjön. Silltruten flyttar däremot ända till Medelhavsområdet, en del individer ända till västra Afrika. Silltrutarna återvänder först då gråtrutarna redan hunnit till häckningsskären, där också silltrutarna strävar att bosätta sig. På de tätt bosatta skären återstår för dem endast områden vid vattenbrynet, där högvatten och stormar ofta förstör äggen. Detta förklarar till en del att stammen minskat. Härtill kommer, att silltruten är en aning mindre än gråtruten och därför ofta får ge sig i kampen om häckningsplatserna.
KÄNNETECKEN
En aning mindre än gråtruten, svartvingad, med orangefärgade ben, vingspetsarna svarta ända ut, med en liten vit fläck på översidan. Hos ungfåglarna är vingarnas översida mörkare än hos gråtruten och havstruten.
L√§ngd 58 cm,
vikt 855 g
honan 715 g.
LIVSMILJÖ OCH FÖDA
Häckar i ytterskärgården vid öppna vatten, en del i kolonier.
Fiskar, blötdjur, maskar, insekter och avfall.
UTBREDNING OCH TALRIKHET
I Finland uppskattningsvis 10.000-15.000 par.
LEVNADSVANOR
Följer gärna färjor och skaffar sig föda på vida områden. Ej skygg.
FORTPLANTNING
Häckar på berg, i stenrösen, växtlighet och enbuskar. Lägger 3 grönbruna, mörkfläckiga ägg i maj. Båda föräldrarna ruvar 25-28 dygn, ungarna flygfärdiga efter 5-6 veckor. Könsmogen vid 3-4 års ålder.