home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
/ Discovering Nature in the City / LUONTOCD.iso / pc / files / birdswe.cxt / 00426_pic118.txt < prev    next >
Encoding:
Text File  |  1996-12-16  |  2.9 KB  |  53 lines
  1. KAJA
  2. Corvus monedula
  3.  
  4. Kajan √§r den mest s√§llskapliga av v√•ra kr√•kf√•glar. Den h√§ckar i koloni. Redan f√∂r √•rhundraden sen ins√•g kajorna, att stora byggnader erbjuder utomordentliga boplatser.
  5.  
  6. Ursprungligen h√§ckade kajorna i h√•ligheter i stora tr√§d, men det g√∂r endast en liten del av v√•ra kajor i dag. D√§remot hittar vi "kulturkajor" i gamla stenkyrkor, som √§r kajornas mest k√§nda boplatser. N√•gonting v√§sentligt skulle saknas, om inte en kajkoloni skulle h√•lla till  t.ex. i √Öbo domkyrka. Kajorna blir, liksom andra kr√•kf√•glar, k√∂nsmogna f√∂rst vid 2-√•rs √•lder. De unga kajparen m√•ste till en b√∂rjan n√∂ja sig med de s√§msta boplatserna i kolonin, men med √•ren f√∂rb√§ttras deras st√§llning.
  7.  
  8. KAJORNAS KOLONI
  9.  
  10. Kajkolonierna √§r bel√§gna i byggnader eller i h√•ligheter i stora tr√§d, ibland ocks√• i holkar. Bona √§r ibland mycket n√§ra intill varandra s√§rskilt i byggnader. Vissa boplatser favoriseras framom andra. De gamla kajparen, som st√•r h√∂gt i kolonihierarkin,  besitter de mest efterstr√§vansv√§rda "l√§genheterna".
  11.  
  12. F√ñRLOVNING OCH √ÑKTENSKAP
  13.  
  14. Kajan h√§ckar f√∂rsta g√•ngen f√∂rst som2-√•ring. Under sitt f√∂rsta levnads√•r l√§r den unga kajan k√§nna sina flockkumpaner och finner med tiden sin k√§resta. Om likadana k√§nslor v√§ckts hos denna f√∂rlovar sig paret och lever tillsammans √§nda till v√•ren, d√• man f√∂rs√∂ker skaffa en boplats. Om detta lyckas √§r √§ktenskapet ing√•nget och bobyggandet kan b√∂rja. √Ñggen v√§rps, ruvas till ungar och paret sk√∂ter ungarna tillsammans.
  15.  
  16. UNGARNA I LIVETS SKOLA
  17.  
  18. D√• kajungen l√§mnat boet kan den √§nnu inte s√∂ka sig f√∂da. Mamman matar den tills den l√§r sig vad som √§r √§tbart och var det st√•r att finna. De fullvuxna kajornas exempel √§r h√§r till stor hj√§lp. Kajungen begriper till en b√∂rjan ingenting om faror. Sorgl√∂st l√•ter den en katt eller en r√§v n√§rma sig. Medf√∂tt k√§nner ungen √§nd√• de fullvuxna kajornas varningsl√§te och flyr, utan att veta varf√∂r. Med √∂kad sj√§lvst√§ndighet l√§r den sig s√• sm√•ningom att kombinera farans orsak och flykten.
  19.  
  20. KÄNNETECKEN
  21.  
  22. Kajan √§r av duvas storlek, en mattsvart kr√•kf√•gel med gr√• nacke.
  23.  
  24. L√§ngd 36 cm,
  25. vikt 220 g
  26.  
  27. LIVSMILJ√ñ OCH F√ñDA
  28.  
  29. H√§ckar i jordbruksbygder och i bos√§ttningscentra.
  30.  
  31. M√•ngsidig f√∂da av sm√•djur, v√§xter m.m.
  32.  
  33. UTBREDNING OCH TALRIKHET
  34.  
  35. I Finland uppskattningsvis 70.000-90.000 par.
  36.  
  37. LEVNADSVANOR
  38.  
  39. Den mest s√§llskapliga kr√•kf√•geln, lever i t√§ta flockar √•ret om. Flaxar kraftigt och duvlikt snabbt med sina spetsiga vingar. √Ñter p√• odlingar, torg, gator och soptippar. √ñvernattar i ljudliga flockar i parker och skogsdungar. I bl√•sigt v√§der flyglekar. Mera tillitsfull √§n kr√•kan.
  40.  
  41. FORTPLANTNING
  42.  
  43. Boet i h√•ligheter i byggnader, t.ex. i stenkyrkor, vindskrymslen, skorstenar, ih√•liga tr√§d eller holkar. L√§gger 4-7 bl√•gr√∂na, m√∂rkfl√§ckiga √§gg i april-maj. Honan ruvar 17-20 dygn, ungarna i boet ca 30 dygn. K√∂nsmogen vid 2 √•rs √•lder.
  44.  
  45. KLASSIFICERING
  46.  
  47. Ordning:
  48. Sparvfåglar
  49. Passeriformes
  50.  
  51. Familj:
  52. Kråkor
  53. Corvidae