Gräsanden är den talrikaste och mest utbredda av våra andfåglar. Största delen av våra gräsänder lever ännu vilda. Gräsanden har tidigare också kallats åkerand.
Gräsanden hör till de s.k. simänderna, som söker sin föda vid grunda vatten. Gräsanden doppar då endast huvudpartiet under vattenytan och stjärten pekar rakt uppåt. Hanens parningsdräkt är färgrik från hösten till vårvintern. Honan är brunspräcklig. Gräsänderna "förlovar" sig på hösten, en del först på vårvintern, och paren håller ihop tills honan börjar ruva. Honan lägger 6-12 ägg och sköter ensam sina ungar.
EGENDOMLIGA HÄCKNINGSPLATSER
Vanligen bygger gräsandhonan sitt bo på marken. Boet är en låg grop, runt vilken honan plockar dun av sig själv. Med dessa täcker hon sina ägg då hon avbryter ruvandet för att söka föda.
Gräsandhonor som lever i städer och bosättningscentra väljer ibland att häcka på gårdsplaner, i byggnaders skrymslen, i blomlådorna på balkonger och på andra egendomliga ställen. Därifrån är det ofta långt till vattnet, dit andhonan sedan leder sina nykläckta dunungar över gatorna, trotsande trafikens faror.
GRÄSANDEN I STADEN
Under detta århundrades första decennier började gräsänder flytta in i en del städer. Av dessa änder övervintrade en del på ställen som inte frös igen - vid avloppsutfall och vid rinnande lugnvatten. Redan på 1930-talet var änderna mycket talrika i Helsingfors och Tammerfors. I Helsingfors uppskattades deras antal till 4000-5000.
De vilda gräsänderna är ytterst skygga fåglar. Stadsänderna däremot rör sig helt sorglöst bland mänskorna i parker och på torg. Här skaffar de sin föda mycket lättare än de vilda gräsänderna i naturen, som tvingas flytta söderut för att hitta näring. Man har fastställt att gräsändernas tamhet är ortsbunden. Många stadsänder söker sig speciellt under hösten till åkrarna utanför städerna och är där lika skygga som vilda gräsänder. Gräsändernas benägenhet att bli tama märks också genom att de vilt levande gräsändernas kullar ofta söker sin mat vid sommarstugor och uppför sig där lika tamt som stadsänderna.
GRÄSANDENS FÖRLOVNING
I slutet av september eller senast i oktober samlar sig gräsandhanarna i flockar och börjar kutterspelet med bugningar, sträckningar, visslingar m.m. Honorna omkring följer med när hanarna presenterar sig. Så småningom väljer den ena efter den andra sin utvalda och simmar lågt till den. Detta upprepas och så småningom börjar paret fortsättningsvis röra sig tillsammans. Förlovningen har skett. Förlovningsparet är tillsammans hela vintern och på våren står bröllopet. När ruvningen börjar bryts parförhållandet.
KÄNNETECKEN
I alla dräkter blå vingspegel med vit fram- och bakkant och en vitkantad, i mitten mörk, stjärt. I praktdräkt har hanen grönskimrande svart huvud, mörkt rödbrunt bröst och en smal vit halsring. Honan är brunspräcklig, buken en aning ljusare.
L√§ngd 57 cm,
vikt 900-1300 g.
LIVSMILJÖ OCH FÖDA
H√§ckar i hela landet vid alla slags vatten.
Vattenv√§xter, insekter, skaldjur mm.
UTBREDNING OCH TALRIKHET
I Finland uppskattningsvis 400.000-500.000 par, kanske flera.
LEVNADSVANOR
Simmar som alla simänder högt med stjärten pekande snett uppåt och lyfter direkt från vattnet. Går på marken med kroppen vågrätt, vankande från den ena sidan till den andra. Tidigt på våren parvis, annars i flock.
FORTPLANTNING
Boet ofta en låg grop fodrad med dun bland tuvor, löv, eller under en buske, ofta nära stranden.
Lägger i april-maj 7-12 grönaktiga ägg. Honan ruvar 26-27 dygn, ungarna flyger vid 7-8 veckors ålder.