home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
/ NetNews Usenet Archive 1992 #27 / NN_1992_27.iso / spool / swnet / politik / 1102 < prev    next >
Encoding:
Internet Message Format  |  1992-11-21  |  5.1 KB
  1. Path: sparky!uunet!mcsun!sunic!seunet!kullmar!pkmab!ske
  2. From: ske@pkmab.se (Kristoffer Eriksson)
  3. Newsgroups: swnet.politik
  4. Subject: Re: Demokrati och makt
  5. Message-ID: <7423@pkmab.se>
  6. Date: 21 Nov 92 15:30:21 GMT
  7. References: <1992Nov18.180559.11653@kth.se>
  8. Distribution: swnet
  9. Organization: Peridot Konsult i Mellansverige AB, Oerebro, Sweden
  10. Lines: 91
  11.  
  12. In article <1992Nov18.180559.11653@kth.se> ulfb@ulfb.nada.kth.se (Ulf Berggren) writes:
  13. >In article <7398@pkmab.se> ske@pkmab.se (Kristoffer Eriksson) writes:
  14. >>Jag tror det vore bra om du f|rs|kte definiera vad du menar med
  15. >>"r{ttighet". Vad {r det som {r speciellt med just r{ttigheter, till
  16. >>skillnad fr}n andra lagar, som g|r att de inte f|r}ldras, menar du?
  17. >>
  18. >>Vad hindrar oss fr}n att utn{mna vilken lag som helst till "r{ttighet",
  19. >>och sen h{vda att den inte l{ngre kan f|r}ldras.
  20. >
  21. >De r{ttigheter som jag talar om {r tv} sorter. ...
  22.  
  23. Jag undrar {nd} fortfarande vad som hindrar oss fr}n att utn{mna vilken
  24. lag som helst till ej {ndringsbar "r{ttighet". _Du_ kanske koncentrerar
  25. dig p} tv} sorter, men det kan ju finnas andra som med tiden f|rs|ker f}
  26. in ytterligare "r{ttigheter" utanf|r dessa. Vad s{ger du till dem? Om det
  27. inte finns n}gra s{rskilda gr{nser f|r detta, s} tror jag inte risken {r
  28. f|rsumbar att vi f|rr eller senare f}r in en "r{ttighet" som visar sig
  29. vara mindre lyckad, som vi sen aldrig kan bli av med igen i ditt system.
  30. Allts}: hur skiljer man p} ett garanterat s{tt mellan de {kta "r{ttigheterna"
  31. som verkligen inte kan bli aktuella att {ndra, och |vriga p}hitt?
  32.  
  33. T{nk om socialdemokraterna i n}got skede av majoritet skriver in bland
  34. r{ttigheterna att alla har r{tt till fullst{ndig omsorg av staten fr}n
  35. vaggan till graven (f|r att ta n}got), och att moderaterna i ett annat
  36. skede skriver in l}ngtg}ende skydd av {gander{tten och emot h|ga skatter.
  37. B}da k{nner starkt f|r "sin" respektive nya r{ttighet, s} de tvivlar inte
  38. om det riktiga i att skriva in dem. Men ingen av dem kan sen ta bort den
  39. r{ttighet som det andra partiet lagt dit, fast{n den {r helt emot respek-
  40. tive partis st}ndpunkt? S} nu har de l}st varandra i ett skruvst{d i
  41. st{llet, som starkt begr{nsar b}de deras och folkets m|jligheter att
  42. v{lja framtida politik.
  43.  
  44. Om r{ttigheterna {r s} of|r{nderliga, borde man v{l f|r resten kunna spika
  45. dem helt slutgiltigt, och varken till}ta till{gg eller avskaffanden.
  46.  
  47. Sen finns det en annan sak som ocks} oroar mig, och det {r den att m{nniskan,
  48. och d{ribland {ven lagf|rfattare, inte {r ofelbar. [ven om man t{nkt ut en
  49. "riktig" r{ttighet, s} kan en lag som ska f|rs|ka definiera den r{ttigheten
  50. l{tt f} i sig konstiga oavsedda gr{nsfall, f|rbiseenden och andra konstigheter,
  51. som vi allts} inte heller kan g|ra n}got }t om r{ttigheterna aldrig f}r {ndras.
  52.  
  53. Lustigt nog s} uppdateras den svenska grundlagen d} coh d} ocks}, f|r att
  54. anpassa den till nya omst{ndigheter och nya id`er om hur styret av Sverige
  55. ska organiseras. Det l{r v{l inte ens du mena att man kan undvika, s} d}
  56. skulle vi v{l f} dels en of|r{nderlig r{ttighetskatalog, en grundlag som
  57. beskriver sj{lva styret och kan f|r{ndras med viss anstr{ngning, och sist
  58. de vanliga lagarna. Men d{r kan jag ana ett gr{nsdragningsproblem mellan
  59. r{ttighetskatalogen och den |vriga grundlagen. F|r {ven om kanske ett
  60. demokratiskt styre tas upp som en r{ttighet, s} kan ju den r{ttigheten
  61. med viss anstr{ngning f|rvanskas om grundlagen som beskriver hur detta
  62. styre ska g} till i detalj kan {ndras.
  63.  
  64. >>Om man med demokrati menar att det {r majoriteten som best{mmer, s} {r
  65. >>det en uppenbar sj{lvmots{gelse, att h{vda att demokratin blir b{ttre
  66. >>av att man f|rbjuder majoriteten att besluta vissa saker. S} l{nge du
  67. >>inte l|ser den knuten, ger du bara intryck av att inte begripa vad fr}gan
  68. >>handlar om |ver huvud taget.
  69. >
  70. >Det {r ditt intryck, ja.
  71.  
  72. Jag menar att det {r ett motiverat intryck, s} l{nge du inte l|ser knuten.
  73.  
  74. >Men demokrati {r na-s majoritetsstyre som bredast m|jliga definition.
  75. >Redan de gamla grekerna (Platon) konstaterade dock att majoritetsstyre
  76. >i varenda liten fr}ga {r detsamma som diktatur.
  77.  
  78. [nd} s} har vi av n}gon anledning inte en majoritet som l{gger sig i
  79. varenda liten fr}ga ({ven om de l{gger sig i m}nga), trots att det inte
  80. finns n}got som f|rbjuder det. Vad kan det bero p}?
  81.  
  82. F|r |vrigt kan en demokrati inte f|rtrycka en majoritet av folket, hur
  83. petig den {n {r. Det kan d{remot en {kta diktatur, och g|r det vanligen
  84. ocks}. Om man dessutom har hoppande majoriteter som var f|r sig b|rjar
  85. f|rtrycka m}nga olika minoriteter, s} att de drabbade minoriteterna
  86. tillsammans blir en majoritet, borde det finnas goda m|jligheter till
  87. sanering {ven av en s}nsituation, om de kommer |verens om attsluta
  88. f|rtrycka varandra.
  89.  
  90. >N}gonstans g}r allts} gr{nsen ...
  91. >Dock h}ller inte alla med, s{kert inte heller i detta m|te.
  92.  
  93. Borde inte existensen av dessa meningskiljaktigheter, st{mma till
  94. eftertanke innan man inf|r bruket av irreversibel lagstiftning
  95. ("r{ttigheter") ?
  96.  
  97. (Du kommenterade inte mina }sikter om hur man borde g|ra i st{llet.)
  98.  
  99. -- 
  100. Kristoffer Eriksson, Peridot Konsult AB, Stallgatan 2, S-702 26 Oerebro, Sweden
  101. Phone: +46 19-33 13 00  !  e-mail: ske@pkmab.se
  102. Fax:   +46 19-33 13 30  !  or ...!{uunet,mcsun}!mail.swip.net!kullmar!pkmab!ske
  103.