home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
/ NetNews Usenet Archive 1992 #27 / NN_1992_27.iso / spool / swnet / politik / 1085 < prev    next >
Encoding:
Text File  |  1992-11-18  |  4.3 KB  |  92 lines
  1. Newsgroups: swnet.politik
  2. Path: sparky!uunet!mcsun!sunic!kth.se!ulfb.nada.kth.se!ulfb
  3. From: ulfb@ulfb.nada.kth.se (Ulf Berggren)
  4. Subject: Re: Demokrati och makt
  5. Message-ID: <1992Nov18.180559.11653@kth.se>
  6. Sender: usenet@kth.se (Usenet)
  7. Nntp-Posting-Host: ulfb.nada.kth.se
  8. Organization: Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden
  9. Distribution: swnet
  10. Date: Wed, 18 Nov 1992 18:05:59 GMT
  11. Lines: 79
  12.  
  13. In article <7398@pkmab.se> ske@pkmab.se (Kristoffer Eriksson) writes:
  14. >In article <1992Nov11.171343.25174@kth.se> ulfb@ulfb.nada.kth.se (Ulf Berggren) writes:
  15. >>N{r det g{ller grundlagsskyddade r{ttigheter kan jag inte inse
  16. >>att det d{rvidlag {r n}gon skillnad p} att ens r}ttighet att r|sta, 
  17. >>yttra sig o dyl skulle skilja sig fr}n r}ttigheten att v{lja h}rf{rg 
  18. >>eller fru.
  19. >
  20. >Jag tvivlar p} att r{ttigheten att v{lja h}rf{rg och fru st}r inskriven
  21. >i grundlagen. Det {r m}h{nda lite oroande, n{r man t{nker p} det. Kanske
  22. >vi borde f|rs|ka se till att det kommer med i grundlagen?
  23. >
  24. >>Lagar f|r}ldras i allm{nhet, men r{ttigheter till skillnad
  25. >>fr}n skatteexemplet torde inte f|r}ldras. Utom t ex den
  26. >>amerikanska konstitutionens r{tt till vapen om t ex vapen inte
  27. >>l{ngre beh|vs.
  28. >
  29. >Jag tror det vore bra om du f|rs|kte definiera vad du menar med
  30. >"r{ttighet". Vad {r det som {r speciellt med just r{ttigheter, till
  31. >skillnad fr}n andra lagar, som g|r att de inte f|r}ldras, menar du?
  32. >
  33. >Vad hindrar oss fr}n att utn{mna vilken lag som helst till "r{ttighet",
  34. >och sen h{vda att den inte l{ngre kan f|r}ldras. Exempelvis familje-
  35. >lagstiftningen, som ju har gjorts om och gjorts om i det o{ndliga.
  36. >Varf|r inte sl} fast allt det som just den nuvarande lagen ger till de
  37. >olika parterna som of|r{nderliga r{ttigheter, typ vem som ska f}
  38. >v}rdnaden om barnen vid skilsm{ssa osv?
  39.  
  40. De r{ttigheter som jag talar om {r tv} sorter. Dels de som g{ller din
  41. egen person och n{ra relationer mellan personer, dvs typ kroppsliga 
  42. saker samt n{r tv} personer v{ljer att umg}s etc.
  43. Den andra sorten {r tankefriheten, som g|r att du har yttrandefrihet,
  44. r|str{tt etc.
  45. Det enda f|r{nderliga h{r torde vara att det kan dyka upp nya medier
  46. d{r en ny sorts uttrycksfrihet uppst}r. Hittills har v{l knappast
  47. n}got ist{llet f|rsvunnit och {r v{l inte troligt.
  48.  
  49. >
  50. >F|r min del tror jag det {r b{ttre att skydda det mesta av den h{r
  51. >sortens fr}gor genom att majoriteten f}r fatta principbeslut om
  52. >vilka r{ttigheter och annat som ska g{lla, och att de inte ska lag-
  53. >stifta n}gra undantag f|r n}gra minoritetsgrupper eller dylikt, och
  54. >att man best{mmer att detta principbeslut inte kan {ndras alltf|r
  55. >snabbt. Om det senare kommer f|rs|k att bryta mot dessa principer,
  56. >s} kan man vara s{ker p} att det kommer att uppm{rksammas just som
  57. >ett principbrott som kan vara v{rt att mots{tta sig f|r principens
  58. >egen skull, och man f}r ett skydd mot kortvariga opinionsfluktuationer.
  59. >Men om det visar sig att principen var ol{mplig, eller mindre v{rd i
  60. >dagsl{get, s} g}r den s} sm}ningom att {ndra, utan att det kr{vs en
  61. >statskupp.
  62. >
  63. >>>Att majoriteten {r f|rhindrad att {ndra p} en lag {r allts} inte
  64. >>>en inskr{nkning av demokratin?
  65. >>
  66. >>Nej just det, utan tv{rtom som jag sa ovan, f|r dessa lagar.
  67. >
  68. >[ven "demokrati" borde du nog ocks} f|rs|ka definiera vad du menar med.
  69. >
  70. >Om man med demokrati menar att det {r majoriteten som best{mmer, s} {r
  71. >det en uppenbar sj{lvmots{gelse, att h{vda att demokratin blir b{ttre
  72. >av att man f|rbjuder majoriteten att besluta vissa saker. S} l{nge du
  73. >inte l|ser den knuten, ger du bara intryck av att inte begripa vad fr}gan
  74. >handlar om |ver huvud taget.
  75.  
  76. Det {r ditt intryck, ja.
  77. Men demokrati {r na-s majoritetsstyre som bredast m|jliga definition.
  78. Redan de gamla grekerna (Platon) konstaterade dock att majoritetsstyre
  79. i varenda liten fr}ga {r detsamma som diktatur.
  80. N}gonstans g}r allts} gr{nsen f|r var demokratin |verg}r till
  81. diktatur. Jag vet inte om Platon sa n}got om var gr{nsen g}r, men f|r
  82. de flesta verkar det }tminstone g{lla personliga r{ttigheterna ovan.
  83. Dock h}ller inte alla med, s{kert inte heller i detta m|te.
  84. Kanske finns det d{rmed redan fr}gor i Sverige d{r demokratin g}tt
  85. f|r l}ngt, }tminstone ligger {r en omsv{ngning p} g}ng i och med
  86. senaste valet om hur mycket som ska beslutas genom demokratiska
  87. f|rsamlingar.
  88. Personligen anser jag allts} ocks} att tankefrihetssakerna {r lika
  89. personliga s} att de ocks} b|r vara p} r{tt sida gr{nsen.
  90.  
  91.  
  92.