Lödöse växte upp kring Göta älvs mynning på 1100-talet och blev Sveriges gräns mot väster. Staden blev tidigt ett viktigt handelscentrum och hade Sveriges enda hamn på västkusten. Man kunde se såväl hanseatiska köpmän som pilgrimer i staden. Den inrymde redan på 1100-talet tre kyrkor och en kungsgård med eget myntverk. Omkring 1300 upplevde staden en blomstrings-period, men tullproblemen och unionspolitiken på 1400-talet försvagade dess ställning. Därför flyttades staden 40 km till den plats där man 1473 grundade Nya Lödöse.
