De gröna keulenbägarna blev allmänna under senare delen av 1400-talet och var uppskattade glas, som oftast användes till öl. De smala keugelglasen hade vanligen en dekor av glastråd. De äldsta kunde vara nästan en ½ m höga, medan man senare nöjde sig med hälften så höga. De tillverkades i mellersta och norra Tyskland, där de var mycket omtyckta. I Norden användes de främst i Norge och Danmark, där de ofta återgetts på väggmålningar i kyrkor. När passglasen i mitten på 1500-talet blev allmänna, miste keulenglasen sin popularitet, även om man vet att de i Danmark användes ända till slutet av seklet.
