Från mitten av 1200-talet och omkring hundra år framåt tillverkade man fina bägare i Venedig. De målades med emaljfärg, men i övrigt varierade dekoren. Bägarna dekorerades med växt-, djur- och helgonmotiv och längs kärlens övre kant löpte i allmänhet en text med religiöst tema eller bara med mästarens namn. Venetianska bägare har man funnit på slott, i kloster och i de rikaste stadskvarteren över hela Europa, mest i Tyskland. Den största helheten, sammanlagt elva bägare, har man återfunnit i Dorpat (Tartu) i Estland. Skärvor har man även funnit i Stockholm, Lödöse, Åbo och Ribe i Danmark.
