home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
/ Cuteskunk BBS / cuteskunk.zip / cuteskunk / Swedish / vallmovaxter.txt < prev    next >
Text File  |  2003-06-29  |  5KB  |  116 lines
  1.                   . VALLMOVƒXTER . (papaveraceae)
  2.  
  3.  
  4. Vallmovöxten ör benemningen p┬ en stor grupp av ûrter. Vöxten andvönds
  5. som prydnadsvöxt, men ock┬ i vissa fall som brûdkrydda. 
  6. Det finns som nyss nömnt en hel del arter, 850 stycken. De flesta vöxer
  7. i de temporerade omr┬dena, medelhavsomr┬det ûstra Asien. 
  8. Av alla dessa arter finns det 5stycken som vöxter fritt i Sverige;
  9. Kornvallmo (papaver rhoe`as), R┬gvallmo, ëlervallmo (papaver du`bium)
  10. Opievallmo (papaver somni`ferum).
  11. Vallmovöxternas frûn ör oljerika och en del av vöxterna inneh┬ller
  12. mjûlksafter. Denna mjûlksaft kann inneh┬lla tex. en rad olika alkaloider
  13. döribland morfin (se nörmre p┬ alkoider).
  14.  
  15.  
  16. Vallmos drog vörkan
  17. -------------------
  18.  
  19. De vallmo vöxter man kan andvönda till att framstölla droger ör frömst
  20. ; Opievallmo och Skeûrt. Det ör mest fûr deras starka koncentration av 
  21. alkoider som dessa ör att fûredra. 
  22. Det ör mjûlksaften fr┬n kapslarna som inneh┬ller det mesta av
  23. drogerna.
  24.  
  25. OPIEVALLMO - S┬völ  de  torra kapslarna som  r┬opium  inneh┬ller ett starkt
  26.              koncentrat av de giftiga alkoiderna. 
  27.              Opiumet  man  utvinner  fr┬n  kapslarna,  vörkar  sûvande  och
  28.              smörtlindrande  nör  det  inneh┬ller morfin.  Kodein finns och 
  29.              vörkar ocksp tillviss del, men inte i samma grad som morfinet. 
  30.              Pavarinet,  en  annan  alkoid i opiumet,  har en kramp lûsande 
  31.              effekt p┬ de glatta musklerna.  
  32.              Opium  inneh┬ller  omkring  12%  morfin,  de  torra  kapslarna 
  33.              betydligt mindre (0.3-1.2%). 
  34.              De viktigaste alkoiderna i vallmo ör morfin,  kodein,  thebain
  35.              papaverin, narkotin och narcein. 
  36.  
  37. SKE≈RT     - B┬de ûrtst┬nd och rûtter har medecinsk andvöndning. 
  38.              ≈rtst┬ndet  bûr görna  skûrdas Mars-Maj dvs.  fûre  blommning. 
  39.              Rotstockarna  skûrdas  döremot under hûsten.  Torkning bûr ske 
  40.              omedelbart  efter skûrd vid en  temperatur  av upp  till 80âC.
  41.              Drogen  inneh┬ller  alkoider som st┬r opiemvallmo mycket nöra.
  42.          Det  innebör  att den har en lugnande effect  p┬ det  centrala 
  43.              nervsystemet samt att den öger smörtstillande och kramplûsande 
  44.              effekter. 
  45.              Man  finner i  drogen  0.5%  alkoider,  av  vilka  chelidonin, 
  46.              chelerythrin  och  sanguinarin  ör  de  viktigaste;   dessutom 
  47.              fûrekommer  organiska  syror,  sp┬r  av  en  icke nörmare könd 
  48.              etrisk  olja samt  proteolystiska  enzymer i den förska mjûlk-
  49.              saften.
  50.              Mycket giftig vöxt.
  51.  
  52.  
  53. Alkoider
  54. --------
  55.  
  56. Alkoiden fick sin betecking av den tyska forskaren Meissner (1792-1853).
  57. Han  upptöckte  att de  ömnen  som fanns  kvar i opium,  efter det att man 
  58. isolerat de gifitiga ömnena, inte gick att lûsa i vatten. Döremot gick det
  59. att lûsa ömnena i en del organiska lûsningar typ alkohol och eter. 
  60. ALKoiden fick sitt namn utav att dom er basiska (alka=bas).
  61. I vöxterna ör alkoiderna  nöstan alltid bundna till olika organiska syror.
  62. Typ;  oxalsyra,  öttiksyra,  vinsyra osv.  Ifall man tillreder ett vatten- 
  63. extrakt av vöxten och tillsötter en bas, s┬ fölls alkioden ut. 
  64. Den l┬ter sig ocksp utföllas av garvsyra.  Men  ett  ûverskott av garvsyra
  65. kan leda till att tex. morfin och atropin ┬ter g┬r i lûsningen.
  66. Vid alkoid  fûrgiftning ska man inta aktivt kol utblandat i vatten.  Detta 
  67. binder noch neutraliserar nömligen de giftiga ömnena.
  68. Vid kramper och medvetslûshet ska lökare kontaktas. 
  69. En  vöxt som  opievallmo  inneh┬ller 45  olika akloider,  mer eller mindre 
  70. giftiga.  En del vallmo vöxter typ. kornvallmo inneh┬ller s┬ lite alkoider
  71. att de kan anses som ofarliga.   
  72.  
  73.  
  74. Olika vallmovöxter
  75. ------------------
  76.  
  77. Skelûrt (chelidonium majus)
  78.  3-5dm.  Vöxer frömst vid  vögar,  stenrûs,  trödg┬rdar.  Blommar Maj-Aug.
  79.  Bladen ör tunna, ljusgrûna,  parbladiga. Blommorna gula. Blommar i flock.
  80.  Kronan ör 4-talig. St┬nadre talrika. Frukten blomman bör ör en l┬ng skida
  81.  som ör svagt gulrûd. Skarp mjûlksaft. 
  82.  (se nörmre: vallmos drog vörkan)
  83.  
  84. Fjöllvallmo (papaver radicatum)
  85.  1-2dm. Vöxer frömst i  grusmark. Vöxer i tex.  Lappland. Blommar Juli-Aug.
  86.  Sjölken ör bladlûs men har bald i rosett.
  87.  
  88. Kornvallmo (papaver rhoe`as)
  89.  2-6dm.  Vöxer frömst vid  ┬krar och vöglanter.  Blommar Juli-Aug och ör en 
  90.  1-┬rig vöxt.  H┬rig sjölk.  Blommorna ör  blodrûda.  Kronbalden breda, med 
  91.  mûrk flöck vid basen. Frukten ör en kapsel som ör rundad och glatt.
  92.  Sölsynt.
  93.  
  94. Spikvallmo (papaver argemone)
  95.  1-4dm.  Vöxer frömst vid  ┬kraar och trivs i grusmark.  Blommar Juni-Juli.
  96.  ƒr en 1-┬rig vöxt.  Sjölken ör hoptryckt och h┬rig. Blommorna ör blodrûda.
  97.  Kronbladen  smala,  med stor, mûrk flöck  vid basen.  Frukten ör en avl┬ng
  98.  kapsel med styva tilltryckta borst. 
  99.  
  100. R┬gvallmo (papaver dubium)
  101.  2-5dm.  Vöxer  frömst i ┬krar och  vögkanter.  Blommar Juni-Juli.  1-┬rig.
  102.  Nedtill utst┬ende, uptill tilltryckta h┬r. Blommorna ör tegelrûda. 
  103.  Frukten ör en avl┬ng glatt kapsel.
  104.  
  105. Opievallmo (papaver somni`ferum)
  106.  Upp till 1m. Blommar Juni-Aug.  1-┬rig vöxt.  Sjölken ör h┬rig. Vöxten har 
  107.  vita, rûda eller violett förgade blommor.  
  108.  (se nörmre: vallmos drog vörkan)
  109.  
  110.  
  111.  
  112.  Fakta sammlade av Aramis - Februari 11, med andledning av den fina 
  113.  trödg┬rd jag ska skaffa.  
  114.  
  115.  köllsortering: Lökevöxter, Focus(a-û), Giftigavöxter, Föltflora
  116.