home
***
CD-ROM
|
disk
|
FTP
|
other
***
search
/
Cuteskunk BBS
/
cuteskunk.zip
/
cuteskunk
/
Swedish
/
svenska_bensinpumpar.txt
< prev
next >
Wrap
Text File
|
2003-06-29
|
6KB
|
271 lines
Lite info om Svenska bensinpumpar...
HN> Funderar på hur det kan gå så snabbt när man tankar med
HN> kort. Det är ju ett modem i kortautomaten som ringer upp en
HN> dator för att kolla upp om kortnumret stämmer osv...
Nej, det är inte ett vanligt modem. De använder Televerkets Datex-nät, som är
ett från telenätet fristående datanät med snabba uppkopplingstider och
debitering per uppkoppling och uppringd tid.
När du stoppar i ditt kort, och det står "var god vänta" på displayen "ringer"
automaten upp huvuddatorn, skickar över ditt kortnummer och får tillbaka din
personliga kod och att det är ok. Därefter kopplar den ner förbindelsen igen.
Sedan frågar automaten om din personliga kod, som den nu alltså redan har i
minnet och själv kan kolla mot vad den fått för kod från huvuddatorn. Och
låter dig tanka.
För att spara pengar låter sedan många automater bli att skicka upp
informationen om hur mycket du tankat et.c. förrän nästa kund kommer och
stoppar i kortet och automaten ändå skall koppla upp sig.
----------
HN> Funderar på hur det kan gå så snabbt när man tankar med kort. Det är
HN> ju ett
HN> modem i kortautomaten som ringer upp en dator för att kolla upp om
HN> kortnumret
HN> stämmer osv... Trots att den ska göra alla dessa moment så går det ju
HN> väldigt
HN> snabbt. För den har väl inte en uppkopplad linje hela tiden? Är det
HN> något
HN> specialmodem som klarar av detta så snabbt, bara connecten tar ju ett
HN> tag då man ringer BBSer?
Det är inte en vanlig uppringd förbindelse, utan en datexförbindelse, eller
alternativt någon paketförmedlad tjänst som används. I fallet paketförmedlad
tjänst så kan man ligga on-line mot en mux av något slag och sedan debiteras
man vid varje dataöverföring. (i princip).
Att det tar tid vid uppringda modem på vanliga telenätet beror på att modemen
måste komma överens om vilket trafiksätt som är det högsta gemensamma. De har
ett helt gäng att välja på.
More (Y/n/c) ? Yes
Vad jag förstått så är en normal sekvens ungefär såhär:
V22B V22 V32(B) V21 (V23)
Vissa modem har även V32(B) som första alternativ också, men det är inte
CCITT-specat.
Nästa steg är att modemen skall förhandla om MNP eller V42, och det tar
ytterligare några sekunder.
Om du provar med ett par 300-modem som du kopplar manuellt, så kan du få se at
det går fortare.
----------
HN> Funderar p} hur det kan g} s} snabbt n{r man tankar med kort. Det
HN> {r ju ett modem i kortautomaten som ringer upp en dator f|r att
HN> kolla upp om kortnumret st{mmer osv... Trots att den ska g|ra alla
HN> dessa moment s} g}r det ju v{ldigt snabbt. F|r den har v{l inte en
HN> uppkopplad linje hela tiden? [r det n}got specialmodem som klarar
HN> av detta s} snabbt, bara connecten tar ju ett tag d} man ringer
HN> BBSer?
Fr}n kortautomaten g}r det ledningar till en centralenhet inne p} macken, dit
kassan {r kopplad bl.a. Centralenheten kopplar upp sig via ett datexmodem mot
Stockholm eller vart nu bensinbolagets datakontor h}ller till. Datexmodemet
kopplar upp sig med X.21 mot ett f|rutbest{mt nummer, och uppkopplingen tar <
0,3 sekunder. Det hela g}r allts} inte via det uppringbara telefonn{tet utan
via det digitala datexn{tet (ett av flera olika s}na n{t). Just datexn{tet {r
s} begr{nsat att modemen i b}da {ndar m}ste ha samma hastighet, som dessutom
{r fast strappat i modemet.
Kundmodemet har en fast uppkopplad ledning mot n{rmsta
datexv{xel/koncentrator, s} n{r modemet vill koppla upp beh|ver det bara
beg{ra anslutning mot valfritt nummer, eller som i fallet med
kontokortsautomaten mot ett f|rutbest{mt nummer.
Datex {r ett gammalt n{t som har funnits i ca 10 }r, och finns i Norden och
Tys....... ..
----------
Glöm inte att automaten har batteribackup och sparar således informationen
ända tills uppkoppling kan ske igen. Dessutom står det på den interna
kvittoremsan vem som tankat etc så det går alltid att kolla i efterhand.
----------
TJ> Lycka till. Sådana kretsar brukar vara både batteribackupade och
TJ> larmade.
Strömförsörjningen brukar sällan vara larmad (bl.a. eftersom det då skulle bli
falsklarm vid vartenda strömavbrott.)
Däremot är larmning av telelinjer normalt.
Givetvis är det rimligt att det finns batteribackup på räkneverken.
----------
Larmningen går snarare till så att det skickas meddelande om strömavbrott till
centralen. Larm av denna typen brukar vara direktanslutna till larmcentral och
larmning kan vara av typ inbrott, brand, strömavbrott, mängdmätning (slut på
bensin eller överfylld tank etc). Larmkretsen är sådan att om tråden klipps av
så går larmet direkt.
Batteribackupen brukar bestå av blyackar. Jag har en del sådana som man bytt
ut regelmässigt på sådana automater bara för att inte riskera att kapaciteten
på acken blir för dålig. Dessa funkar dock alldeles utmärkt för andra ändamål,
även om de är något slitna.
Den finns inte ute vid pumparna, utan inne i själva centralenheten inne i
stationen. Är inte säker på om alla nya centraldatorer har skrivare, men de
äldre har i allafall det. Brukar t.ex ha antika Datapoint-datorer modell
70-tal...
----------
HN> Du vet inte hur snabbt modemet är? Bps?
300, 600 och 1200 bps finns det. Ofta synkron kommunikation. Båda sidor måste
ha samma hastighet för att kunna prata med varandra; de är alltså inte som
vanliga modem på telefonlinjer (Datel) som ju anpassar sig efter den
uppringdes hastighet.
TJ> För att spara pengar låter sedan många automater bli att skicka upp
TJ> informationen om hur mycket du tankat et.c. förrän nästa kund kommer
HN> Smart! Det borde då väl gå lite långsammare för nästa kunden..?
Det går väl ungefär lika långsamt för alla skulle jag tro, eftersom det ju
alltid (utom den allra första efter t.ex. ett systembyte) är någon som tankat
före dig.