home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
/ Cuteskunk BBS / cuteskunk.zip / cuteskunk / Swedish / militara_sprangamnen.txt < prev    next >
Text File  |  2003-06-29  |  10KB  |  164 lines
  1.                 
  2.                    M I L I T ƒ R A   S P R ƒ N G ƒ M N E N
  3.                    ---------------------------------------
  4.                    
  5. Pikrinsyra (Trinitrofenol)
  6.         Det fûrsta praktiskt anvönda spröngömnet som liknar de moderna.
  7.         Man utgick vanligtvis fr┬n fenol som med behandling av svavelsyra
  8.         ûverfûrdes till fenolsulfonsyra. Denna nitrerades i sin tur med
  9.         salpetersyra till trinitrofenol.
  10.                OH
  11.              /    \     Produkten kristalliserade sig vid nitreringen,
  12.          O N       NO   och kristallerna avskiljdes fr┬n syran. Kristallerna
  13.           2 |      | 2  tvöttades neutrala med kallt vatten och torkades.
  14.              \    /
  15.                NO
  16.                  2
  17.         Egenskaper. Ren pikrinsyra ör svagt gulaktiga bladformade kristaller
  18.                     med smöltpunkt 122 grader celcius. I gjuten form ör
  19.                     tötheten 1,65, i pressad kan 1,47 uppn┬s.
  20.                     Den ör okönslig mot rivning och slag, och kan med sin
  21.                     gjutbarhet med fûrdel formas till granatspröngömne.
  22.                     Nackdelen som fick tillverkningen att upphûra var att
  23.                     den med metaller kan bilda stûtkönsliga salter, som i 
  24.                     sin tur kan f┬ spröngömnet att detonera.
  25.                     
  26. Trotyl (TNT, trinitrotoluol)
  27.         Framstöllningen av trotyl delas upp i stegvis nitrering (fûrst mono-
  28.         sedan di- och till sist trinitrotoluol). Syrorna som anvönds vid 
  29.         nitreringen m┬ste vid det sista av dessa steg h┬lla extrem hûg
  30.         renhet (restsyran efter steg tre m┬ste vara helt ren fr┬n vatten)
  31.         Toluolen m┬ste öven den h┬lla hûg renhet, och vara praktiskt taget
  32.         fri fr┬n homologer, s┬som benzol, xylol m.fl. Vidare f┬r den inte
  33.         ineh┬lla paraffinkolvöten eller omöttade kolvöten annat ön i sm┬
  34.         möngder. 
  35.  
  36.         Salpetersyran fûrbrukas i processen enligt formeln:
  37.         CH C H + 3 HNO  = CH C H (NO )  + 3 H O
  38.           3 6 5       3     3 6 2   2 3      2
  39.           
  40.         Tillverkning. Fûr det fûrsta nitreringssteget behûvs en relativt
  41.         svag syra, dvs. syran f┬r ineh┬lla en del vatten. Fûr de fûljande
  42.         stegen krövs allt starkare syror, och fûr att infûra den tredje
  43.         och sista nitrogruppen i toluolmolekylen, m┬ste syran vara
  44.         s┬ koncentrerad att restsyran ör vattenfri (95%-ig Svavelsyra
  45.         och 99%-ig Salpetersyra) Svavelsyran skall vid fabrikationen 
  46.         dels tillfûras som 60% -ig oleum och dels som ren svavelsyra
  47.         (95%). Fûr att uppn┬ helt vattenfri restsyra, s┬ m┬ste nitrersyran
  48.         blandas av koncentrerad salpetersyra och oleum. Svaveltrioxiden
  49.         binder under processen det vatten som uppst┬tt, s┬ nitrersyran m┬ste
  50.         ineh┬lla nog mycket fri svaveltrioxid fûr att allt reaktionsvatten
  51.         skall g┬ bort. Temperaturerna som bûr h┬llas vid nitreringen ör
  52.         fûr mononitreringen 50-60 grader, dinitreringen 60-70 grader och
  53.         vid trinitreringen 95-100 grader celcius. Tillvögag┬ngssöttet   
  54.         vid trinitreringen ör att man fûrst har i dinitrotoluolen och 
  55.         dörefter nitreringssyran, vilket i fûreg┬ende nitreringsprocesser
  56.         ör helt motsatt.
  57.                 Beroende p┬ löget nitrogrupperna tar i toluolmolekylen, s┬
  58.         bildas olika isomerer av trotylen. Fûr militöra öndam┬l anvönds
  59.         den rent symetriska 2,4,6-trinitrotoluol, vanligen kallad rentrotyl.
  60.         De andra mûjliga kombinationer som kan bildas vid nitreringen ör
  61.         t.ex. 2,3,4- och 3,4,6-trinitrotoluol m.fl. Ca 95% av den trotyl
  62.         som bildas ör av den symetriska produkten de ûvriga 5% ör av
  63.         -de andra sorterna. Genom omkristalliserning i ett lûsningsmedel typ
  64.         alkohol, benzol, toluol, mononitrotoluol m.fl. kan man skilja
  65.         rentrotylen fr┬n resten. Fûr att minska eldfaran har en del fabriker
  66.         med samma resultat anvönt syror som omkristalliseringsmedel.
  67.  
  68. Egenskaper:
  69.         Trotylen ör ett spröngömne som st┬tt sig i ûver 40 ┬r, och kan fort-
  70.         farande vara konkurennskraftig, anledingen ör dess hûga stabilitet,
  71.         goda prestanda med mera. Trotyl kan med fûrdel bearbetas till de 
  72.         former man ûnskar, den smölter vid +80 grader celsius, och kan gjutas
  73.         vid denna relativt l┬ga temperatur. Den ör mycket okönslig fûr stûtar
  74.         och slag, och kan utan risk borras och svarvas i, alla egenskaper
  75.         som hitills inte ûvertröffats. Den ör inte giftig att ta i, men
  76.         förgar s┬ sm┬ningom huden rûdbrun. Den ör gul och neutral, men bildar 
  77.         med alkali explosiva fûreningar med djuprûd förg. Den ör kemiskt
  78.         sett synnerligen stabil, och har oöndlig lagringstid i s┬völ torr
  79.         som fuktig luft. Den kan vörmas till 130-140 grader celsius utan att
  80.         n┬got sker, men ûver den grönsen sûnderfaller den, och vid 200 grader
  81.         ganska snabbt.
  82.  
  83. Tetryl (tetranitrometylanilin) 
  84.         Utg┬ngsmaterial vid tillverkning av tetryl ör dimetylaninlin. Av 
  85.         denna framstölles genom behandling av koncentrerad svavelsyra di-
  86.         metylanilinsvavelsyra, som sedan genom nitrering med salpetersyra
  87.         ûverfûres till tetryl enligt reaktionsformeln:
  88.                   CH                      CH
  89.                  /  3                    /  3
  90.                 N -CH                   N -CH
  91.                / \   3              O N/ \   3
  92.              2|   |     + 14HNO = 2  2|   |
  93.                \_/             3       \_/
  94.                                         NO
  95.                                           2
  96.         Nör denna process ör klar, f┬r man produkten i form av sm┬ 
  97.         kristaller. Dessa tvöttas neutrala genom upprepade uppslamningar
  98.         i vatten, och omkristalliseras dörefter i aceton eller annat 
  99.         lömpligt lûsningsmedel, och torkas vid 50 grader celsius.
  100. Egenskaper:
  101.         Den fördiga tetrylen utgûres av sm┬ ljusgula kristaller med en 
  102.         smöltpunkt p┬ ungeför 129 grader celsius och en specific vikt p┬ 
  103.         1,72. Den ör i princip olûslig i vatten och mycket sv┬rlûslig i
  104.         alkohol. I benzol och aceton lûser den sig lött.
  105.         Tetrylen förgar huden starkt rûdbrun, och den anses vara n┬got 
  106.         giftigare ön trotyl.
  107.         Den ör betydligt stûtkönsligare ön trotyl, och anvönds dörfûr söllan
  108.         i ren form mer ön i initieringssammanhang. Detta spröngömne har
  109.         mer och mer blivit utkonkurrerat av pentyl.
  110.  
  111. Pentyl (pentaerytrittetranitrat)                                               
  112.         Av formaldehydlûsning och acetaldehyd erh┬lles i nörvaro av kalk
  113.         pentaerytrit (perit), en fyrvördig alkohol. Nör reaktionen ör 
  114.         fördig utfölles kalken med hjölp av svavelsyra. Föllningen 
  115.         avfiltreras och lûsningen indunstas i vakuum, varvid pentaerytriten
  116.         kristalliseras. Kristallerna avskiljes fr┬n moderluten, tvöttas och
  117.         torkas. Periten nitreras hörefter till pentaerytrittetranitrat:
  118.                 C(CH OH) +4 HNO =C(CH NO ) + 4 H O
  119.                     2   4      3     2  3 4     2
  120.         Vid en temperatur av 25-30 grader nedfûres periten i en nitrerings-
  121.         apparat, fûrsedd med omrûrare och kylmantel och laddad med avpassad
  122.         möngd salpetersyra. Nör nitreringen ör fördig, har det mesta av
  123.         det bildade nitratet kristalliserats ut, och utföllningen gûres
  124.         fullstöndig med hjölp av svavelsyra. Kristallerna skiljs fr┬n rest-
  125.         syran, och tvöttas neutrala med vatten. De lûses sedan i varm aceton,
  126.         och utfölles igen med vatten. Vid denna "omkristalliseringsprocess"
  127.         tillsöttes en liten möngd ammoniak eller ammoniumkarbonat fûr att
  128.         neutralisera de syror som eventuellt funntis inneslutna i 
  129.         kristallerna. Efter att ha skiljt pentylen fr┬n acetonen, tvöttas
  130.         de ytterligare i vatten, och torkas i 50 grader celsius.
  131. Egenskaper:
  132.         Pentylen ör ett vitt kristalliniskt pulver, ör sv┬rlûslig i vatten,
  133.         alkohol och eter, men tömligen löttlûslig i aceton.
  134.         Den ör den mest lagringsbestöndiga av alla salpetersyraestrar och kan
  135.         upphettas till 100 grader under löngre tid utan att sûnderdelas.
  136.         Den smölter vid 140-142 grader celcius, och fûrpuffas vid 180 grader.
  137.         Pentylen ör mycket initieringskönslig, och eftersom den besitter 
  138.         stort energiineh┬ll och hûg detonationshastighet lömpar den sig 
  139.         utmörkt fûr detonatorer och spröngkapslar.
  140.         Den kan öven "flegmatiseras" med en tillsats av 10% parrafin eller
  141.         montanvax, och ör dörefter ungeför lika könslig som trotyl.
  142.  
  143. Hexogen (cyklotrimetylentrinitramin)
  144.         Hexogen framstölles genom nitrering av hexametylentetramin, en 
  145.         produkt som framstölles ur formalin och ammoniak.
  146.         Vid nitreringsprocessen faller hexogenen ut i form av sm┬ kristaller:
  147.         Dessa avnutschas fr┬n syra och tvöttas med kallt vatten, varefter den
  148.         omkristalliseras ur ett lûsningsmedel, t.ex. aceton och de erh┬llna
  149.         kristallerna torkas.
  150. Egenskaper:
  151.         Hexogen utgûres av vita kristaller, olûsliga eller sv┬rlûsliga i 
  152.         vatten, alkohol och eter. Döremot ör de tömligen lûsliga i aceton.
  153.         Produkten kan lagras hur löng som hellst. Specifika vikten p┬
  154.         kristallerna ör 1,8, men vid pressning uppn┬s inte hûgre sp. v. p┬
  155.         presskropparna ön 1,7. I rent tillst┬nd ör hexogenen ganska stût-
  156.         och beskjutningskönslig. Fûr att kunna anvöndas fûr militöra öndam┬l
  157.         m┬ste den dörfûr flegmatiseras genom t.ex. paraffin eller vax.
  158.         
  159.  
  160.                                                         Ugge Mjûrbjugg
  161.  
  162.  
  163.                                                            / Ul by HeXOr
  164.