I slutet på medeltiden blev det vanligt med en optisk dekor som åstadkoms genom att föremålen formblåstes i en räfflad form. Med hjälp av formar kunde man snabbt och billigt tillverka stora mängder glas, som oftast fick en yta med ett mönster av rutor eller ränder. En massproduktion av glas inleddes och det bästa exemplen är de små maigeleinglasen. De optiskt dekorerade bägarna från medeltiden är oftast gröna, ibland blå eller violetta och påminner till formen om silverbägare. Storleken på bägarna varierade mycket: de minsta var inte högre än några centimeter, medan de största var över 15 cm höga. De blåstes främst i södra och västra Tyskland. I östersjöområdet blev de allmänna först på 1500-talet.
