En svensk Commedia dell┤Arte-trupp: Kompani Komedi grundades som den enda svenska renodlade Commedia dell┤Arte-gruppen h÷sten -95 av Micke Klingvall och fyra skσdespelare. Efter ett antal omorganisationer och nyrekryteringar, utkristalliserade sej Kompani Komedi till vad det Σr idag, en fri repertoarteater med en pedagogisk verksamhet, som specialiserat sej pσ Commedia dell┤Arte. Vσren -96 startade gruppen Σven den ideella f÷reningen Kompani Komedi. F÷reningens stadgar Σr skrivna sσ att alla som pσ nσgot sΣtt deltar i en produktion automatiskt har rΣtt att bli medlem i f÷reningen. Det krΣvs ett σrs medlemskap f÷r att kunna bli invald i styrelsen, men dσ Σr det ocksσ meningen att medlemmen ska bli styrelsemedlem. Detta f÷r att skapa mesta m÷jliga engagemang i f÷reningen pσ lΣngre sikt. Enligt stadgarna Σr Micke Klingvall Σr gruppens konstnΣrlige ledare. F÷reningens mσlsΣttning Σr "att spela f÷rankra och popularisera Commedia dell┤Arte i Sverige." Vi vill dessutom visa vσrt arbete och utbyta erfarenheter med liknande grupper i Europa och ÷vriga vΣrlden. Tanken Σr att djupare lΣra kΣnna Commedia dell┤Artes ursprung och form, och genom detta Σven lΣra oss f÷rstσ den vΣsterlΣndska komedins grunder, dσ vi anser att Commedia dell┤arte Σr dess ursprung, och pσ sσ sΣtt vill vi ocksσ utveckla vσr egen spelstil och finna Commedia dell┤Artes roll idag. - Vi vill vara Sveriges bidrag till den internationella Commedia dell┤Arte-scenen. F÷r att uppnσ detta s÷ker sej Kompani Komedi ocksσ utσt. Vi har hittills arrangerat workshops och arbetat sjΣlva med regiss÷rer som: Michael Fields frσn Dell┤Arte Company i Kalifornien, Pino Costalunga frσn Teatro Immagino i Italien och Nola Ray frσn England med flera. Det har ocksσ hjΣlpt oss att bygga upp ett internationellt kontaktnΣt. Vi har ocksσ en egen pedagogisk verksamhet och ger sjΣlva kurser i Commedia dell┤Arte, Akrobatik och Fysisk teatertrΣning ofta i samband med sσlda f÷restΣllningar, men Σven i andra sammanhang. Kompani Komedi har under 1996 till st÷rsta delen finansierat sina f÷restΣllningar med eget arbete, f÷restΣllningar och pedagogiskt arbete. Pσ sσ sΣtt har Kompaniet varit en fri teatergrupp oberoende av bidragsgivare Vi har ocksσ visat ett ekonomiskt ansvar
En liten historik: Det hela b÷rjade redan pσ Teaterstudion, 1993 -95, dΣr Micke Klingvall jobbade och fortfarande jobbar som lΣrare. Samtliga skσdespelare i Kompani Komedi arbetade tillsammans med Micke i ett st÷rre Commedia dell┤Arte-projekt under deras studietid. Sommaren -95 bildades ur Teaterstudion tre grupper ("Fungus dell┤Arte", "Vacatione dell┤Arte" och "De sansl÷sa Comedianterna") som fortsatte att arbeta med Commedia dell┤Arte ÷ver sommaren med f÷restΣllningar som Micke hade regisserat. Senare under h÷sten startades ur dessa grupper en grupp som trΣnade Commedia dell┤Arte och akrobatik i samarbete med Studio Ensemblen under ledning av Micke. Detta Σr grunden till det som senare blev Kompani Komedi. Efter nσgra mσnader bestΣmde sej denna trΣningsgrupp f÷r att bilda en Commedia dell┤Arte-grupp, och samma kvΣll ringde Vallentuna komun och bestΣllde en f÷restΣllning till sina biblioteksdagar. F÷restΣllningen repeterades in och genomf÷rdes pσ tre veckor Efter denna f÷restΣllning var vi tre personer kvar i gruppen, och saken stΣlldes pσ sin spets; Skulle vi bilda en Commedia dell┤Arte-grupp eller inte ? Det skulle vi, och i slutet av November bildades Kompani Komedi, som f÷rst bestod av Micke Klingvall, Mikke SchirΘn och Johan Stormdahl Starck. Det f÷rsta vi gjorde var att arrangera en offentlig workshop med Teatro Immagino som var pσ gΣstspel i Stockholm. Vi sσg naturligtvis till att fσ tillfΣlle att arbeta med, gruppens regiss÷r, Pino Costalunga och resten av gruppen, sjΣlva ocksσ. NΣsta steg var att b÷rja producera en f÷restΣllning. Och det var brσttom, om ett par mσnader skulle Johan bli pappa. Vi beh÷vde fler skσdespelare. Ulrica Carlsson, Anna Svensson och Mikaela Gustafsson hade gσtt workshopen med Teatro Immagino och jobbat pσ Teaterstudion med Micke. Dom blev medlemmar, Kompani Komedi var till slut grundat och repetitionerna kunde b÷rja. Den 15/2-96 hade "Oratio pσ Pottan" premiΣr pσ Salong Katakomb. dΣr den spelades fram till mitten av april, och blev mycket vΣl mottagen bσde publikt och i media. Vi valde att som debut-f÷restΣllning g÷ra en klassisk Commedia dell┤Arte-f÷restΣllning, med akrobatik, musik, fΣrger och fart. Till hjΣlp hade vi ocksσ en produktionsassistent; Josephine Izikowitz som var med oss under spelperioden pσ Salong Katakomb Efter den f÷rsta spelperioden och en vΣlbeh÷vlig semester b÷rjade vi repetera ett antal versioner av "Oratio pσ Pottan", som skulle anvΣndas utomhus som gatu-och-festival-f÷restΣllningar. F÷rutom detta och nσgra "smσ-spelningar", spenderades vσren och sommaren med produktionsarbete som resulterade i en lΣngre spelperiod i Gamla Stan, en liten festival-turne och en spelperiod pσ vattenfestivalen bland annat. Det var under den hΣr tiden som arrang÷rer och andra b÷rjade frσga efter workshops och Commedia dell┤Arte-kurser, som Kompaniet sedan dess har i sin verksamhet I augusti hittade vi slutligen ett kontor som vi kunde ha som utgσngspunkt i producent och administrativt arbete. Kontoret delar vi med Teater Salieri. Den 13/9-96 spelades den sista f÷restΣllningen av "Oratio pσ Pottan" med original-ensemblen pσ Motala Folkets hus. Ensemblen fick nu till÷kning av Elias Wσhlund, som kom raka vΣgen frσn Ecole Nationale du Cirque i Paris. Han axlade rollen som Oratio, under vσr nΣsta spelperiod i Stockholm, pσ Boulehallen öBoule 1ö, i oktober, och under h÷stens fortsatta f÷restΣllningar. I oktober organiserade vi ocksσ en offentlig workshop med Michael Fields frσn Dell┤Arte Company i Kalifornien. Det var vΣldigt uppskattat och vΣlbes÷kt. Vi fick ocksσ tillfΣlle att sjΣlva jobba med Michael. Michael har lovat att komma tillbaka i vσr igen f÷r att hσlla workshops σt oss, och fortsΣtta det pσb÷rjade samarbetet. Under h÷sten har vi b÷rjat titta pσ nΣsta f÷restΣllning, som fortfarande gσr under arbetsnamnet "Projekt -97". Det Σr en f÷restΣllning som ska turnera i Europa sommaren -97. Som en ökick-offö f÷r projektet b÷rjade vi med att ordna en workshop med Nola Rae frσn England. ─ven detta Σr ett samarbete som vi planerar ska fortsΣtta i h÷st. En kontinuerlig akrobatik-trΣning tvσ gσnger i veckan och musiktrΣning Σr andra f÷rberedelser som pσgσtt under h÷sten inf÷r repetitionerna av öProjekt -97ö Slutligen fick vi en mycket trevlig julklapp nΣr gruppen ut÷kades med nya producenter; Sabina Kuutti som ocksσ ska f÷lja oss ut i Europa och dokumentera öProjekt -97ö, och som vi hoppas ska stanna kvar hos oss permanent efter sommaren, och Sophie Helsing som g÷r sin praktik hos oss frσn Musikvetenskapliga institutionen pσ Uppsala Universitet, dΣr hon lΣser öMusik och mediaö.
Kompaniets debutf÷restΣllning: Oratio pσ pottan Σr en klassisk Commedia dell┤Arte-f÷restΣllning, med sina r÷tter i den italienska renΣssansen. F÷restΣllningen Σr byggd pσ en enkel kΣrlekshistoria, men i burlesk spelstil med inslag av akrobatik, musik och glada upptσg. I Σkta Commedia dell┤Arte-stil leder allt till missf÷rstσnd, f÷rvecklingar och annat som g÷r livet vΣrt att leva. Rσn, slagsmσl, skryt, sexuella trakasserier och en stor plats f÷r publiken, Σr alla viktiga ingredienser i f÷restΣllningen. NΣr vi beslutade att vi skulle g÷ra en f÷restΣllning, bestΣmde vi ocksσ att det skulle bli en klassisk Commedia dell┤Arte-f÷restΣllning, som ska ligga i vσr repertoar, som en grund i vσrt fortsatta arbete. Sσ nΣr Micke Klingvall ÷ver jul och nyσr satte sej att skriva "Oratio pσ pottan" sσ utgick han frσn tvσ gamla scenarion frσn 1500 - 1600-talen och gruppens egna improvisationer. Vi ville ocksσ fortsΣtta det akrobatiska arbetet som vi pσ b÷rjat redan pσ Teaterstudion, f÷r att bygga f÷restΣllningen vidare. Tanken var att s÷ka i den tidigaste, burleskare Commedia dell┤Arte-traditionen, en spelstil som var direkt avsedd att spelas pσ gatan och dΣrf÷r Σnnu mera krΣvande av sina skσdespelare dσ det krΣver ett helt annat tempo och en annan storlek i agerandet. Hur som helst var det februari och vi fick b÷rja med att spela inomhus. Vi ville Σndσ inte fastna i en gσ-pσ-teater-kΣnsla hos publiken, sσ istΣllet f÷rs÷kte vi stΣlla till med en riktig festkvΣll. I den f÷rsta versionen av öOratio pσ pottanö, den som spelades pσ Salong Katakomb var f÷restΣllningen tre akter lσng, med en gΣstartist i sista pausen. Vi anordnade servering i pauserna och f÷rs÷kte nσ en allmΣn feststΣmning. F÷restΣllningen prΣglades av fart och flΣkt, muntra upptσg och glada fΣrger. Delar av f÷restΣllningen spelades pσ vers och det var mσnga musikaliska inslag. Vi hade ocksσ tillfΣlle att utnyttja spellokalen maximalt. Eftersom detta Σr vσr debut-f÷restΣllning och vi inte hade nσgra bidrag eller sponsorer i ryggen, sσ hade vi endast den ekonomi vi kunde skrapa ihop frσn öegen fickaö och vσra egna kunskaper (och slΣkt och vΣnner) att lita till. Anna Svensson stod f÷r kostymerna tillsammans med Helene Bring Stormdal. Och vi fick hjΣlp av Lena L÷vdahl frσn Studioensemblen med fΣktningskoreografierna . Micaela Gustafsson stod f÷r scenografi och rekvisita. Och vi fick hjΣlp av Micke Gustavsson, Jonas Fernvik, Micke Jakobsson och Jens Jonsson med affisch och foton. Nσgon press eller nσgra recensioner fick vi heller inte under "Salong Katakomb-perioden". DΣremot hade vi tur med TV och lyckades bσde fσ ett lσngt f÷rhands reportage i TV 4:s Nyheterna och ett inslag i Nike. Efter spelperioden pσ Salong Katakomb har "Oratio pσ pottan" spelats i otaliga versioner i dom mest skilda sammanhang. Vi spelade en lΣngre en-akts-och-utomhus-version i Gamla Stan i Stockholm, en betydligt kortare version pσ Vattenfestivalen, en inomhus version i Motala Folkets hus, och sσ vidare. En av f÷rdelarna med f÷restΣllningen Σr att den inte s÷ker sej till nσgon speciell mσlgrupp utan fungerar i dom flesta sammanhang, pσ festivaler, pσ teatrar, i skolor, till och med pσ en motorcykelklubb. Under tiden vi spelat och turnerat har f÷restΣllningen verkligen hunnit spela in sej och den har ocksσ blivit vΣldigt bra bem÷tt av publiken och i pressen.(se bilaga) Efter sommarens alla spelningar fick vi till÷kning av Elias Wσhlund som tog ÷ver rollen som Oratio, vilken Johan Stormdal Starck hade dubblat med sin roll som Pantalone innan. Elias fick en riktig inskolning i rollen under f÷restΣllningsperioden pσ Boule 1, och han Σr nu mer medlem i Kompaniet. "Oratio pσ pottan" ligger numera naturligtvis kvar i vσr repertoar och kommer att spelas kontinuerligt Σven i framtiden. Detta Σr dom offentliga f÷restΣllningar som har spelats med Oratio pσ pottan under 1996:
Ett Europeiskt Σventyr: "Capitano - the terrible", som vi valt som arbetsnamn pσ f÷restΣllningen, Σr tΣnkt som en spektakulΣr gatuf÷restΣllning i Commedia dell┤Arte-stil. En f÷restΣllning med sσng och musik, akrobatik, jonglering och en mycket fysisk spelstil. F÷restΣllningen kommer att spelas pσ grammelot (utan ord) ÷ver hela Europa. Vi har Σven hΣr valt att f÷lja den tidigaste Commedia dell┤Arte-traditionen, med tanken instΣlld pσ att denna f÷restΣllning endast kommer att spelas öpσ gatanö. Nσgot som g÷r att det fysiska utspelet, gyckleriet och andra sceniska discipliner (som jonglering, styltor, akrobatik, eldhantering med mera) blir betydligt viktigare. Handlingen i sej fσr en minskad betydelse, dσ man inte kan rΣkna med att publiken sett eller kommer att se hela f÷restΣllningen. HΣr fσr vi ocksσ en hjΣlp av Commedia dell┤Artes arketypiska masker, dσ det Σr Σndσ viktigt att publiken kan hΣnga med i vad som hΣnder pσ scenen. ─ven om vi valt denna tidiga form av Commedia dell┤Arte sσ Σr det tΣnkt att "Capitano - the terrible" ska ha en modern relevans. Handlingen kommer fortfarande att vara f÷rlagd till renΣssansen, detta f÷r att kunna utnyttja dom öherre-tjΣnare-relationerö, vσldsamma reaktioner och andra konventioner som Commedia dell┤Arte bygger pσ. Attityden kommer dΣremot att vara betydligt modernare och det kommer att dyka upp bσde BMX-cyklar, mobiltelefoner och annat. Temat i f÷restΣllningen Σr krig. Inspirationen till f÷restΣllningen kommer frσn den absurda situation dΣr Σlskande pl÷tsligt b÷rjar hata varandra och gamla vΣnner blir bittra fiender ÷ver en natt. Vi tror inte att vi har nσgonting att vinna pσ att σter en gσng peka ut krigets alla hemskheter, som vi Σndσ stΣndigt fσr serverade, via TV:n, in i vardagsrummet. IstΣllet vill vi visa pσ krigets l÷jliga sidor, bσde utifrσn soldaternas fσniga jargonger och beteenden och frσn dom bieffekter som kriget skapar med oss andra. Vi vill helt enkelt fσ skratta σt dessa ökrigshjΣltarö och σt oss sjΣlva nΣr vi dras in i konflikter vi inte har att g÷ra i. "Capitano - the terrible" kommer att spelas, transporteras och f÷rvaras i en och samma bil, en modifierad VW-transporter med dubbelhytt och flak. Vi vill genom detta σterupptΣcka Σldre tiders teaterturnerande och praktiskt utforska Σldre tiders Commedia dell┤Arte och commedianternas villkor. Pσ det sΣttet tror vi oss kunna komma nΣrmare hur f÷restΣllningar och masker skapades och utvecklades. "Capitano - the terrible" Σr i f÷rsta hand tΣnkt och skriven f÷r att spelas i Bosnien och runt om i Europa. Vi har redan nu fσtt inbjudan frσn ett antal festivaler runt om i Europa, dΣr vi kommer att spela, men st÷rsta delen av vσr turnΘ Σr tΣnkt att spela "pσ gatan" i mindre stΣder och runt om i Bosnien och f÷re detta Jugoslavien. Vi har Σven tΣnkt oss att spela i Sverige och dσ i f÷rsta hand i Stockholmsregionen i parker och pσ f÷rortstorg bland annat. DΣr kommer vi ocksσ ötestaö f÷restΣllningen pσ gatan. Vi s÷ker ocksσ ett aktivt samarbete med skolor och flyktingf÷rlΣggningar f÷r att fσ hjΣlp att utveckla f÷restΣllningen. Att vi i f÷rsta hand valt dessa grupper beror pσ att vi vill se hur vi har lyckats ÷verbrygga kulturella och sprσkliga klyftor och att vi fσr en chans att trΣffa mΣnniskor som varit utsatta f÷r krig och vet dess verkliga inneb÷rd. Trots f÷restΣllningens allvarliga tema, sσ vill vi framf÷r allt skapa en fest f÷r alla σldrar, k÷n och nationaliteter. En fest i fΣrg och musik, akrobatik och skσdespeleri, sσng och galna masker. Kort sagt: Commedia dell┤Arte.
Att sprida Commedia dell┤Arte: Kompani Komedi har som mσlsΣttning att parallellt med sin sceniska verksamhet ocksσ bedriva en pedagogisk verksamhet. Det vill vi g÷ra f÷r att sprida Commedia dell┤Arte och pσ sσ sΣtt skapa ett st÷rre intresse kring vσr verksamhet. Eftersom Commedia dell┤Arte Σr en genre som krΣver sσ enormt mycket av sina skσdespelare - med alla sina konster, sina masker, sin speciella teknik och sin akrobatik - och eftersom det har visat sej finnas vΣldigt dσligt med utbildningar inom Commedia dell`Arte-omrσdet i Sverige, har vi sett det som en uppgift att hσlla Commedia dell┤Arte-traditionen i Sverige vid liv. Pσ sσ sΣtt ser vi ocksσ till att det finns en tillstr÷mning av skσdespelare inom omrσdet, som vi kan ta hjΣlp av vid st÷rre projekt, och vi kan genom m÷jligheten att ta in nya skσdespelare, pσ sikt, rΣdda vσr egen framtida existens som grupp. Det har visat sej att det finns en stor akademisk kunskap om Commedia dell┤Arte, men framf÷r allt envΣldigt stor nyfikenhet frσn skσdespelare pσ alla nivσer. Upprinnelsen till vσr pedagogiska verksamhet kommer dels frσn vσr egen vilja, men ocksσ frσn en mycket stor efterfrσgan frσn skolor och andra k÷pare av f÷restΣllningar. Detta har gjort att verksamheten har kommit igσng snabbare Σn vad vi sjΣlva vΣntat oss. Sσlunda har vi inte kommit igσng med att marknadsf÷ra vσr pedagogiska verksamhet Σn, men vi stσr till tjΣnst vid f÷rfrσgan. ABF i Motala, Edelvikens Folkh÷gskola, Teaterh÷gskolan i Luleσ och Teaterstallet i Stockholm Σr nσgra stΣllen dΣr Kompani Komedi gett workshops och seminarier under σret. F÷r tillfΣllet ger vi kurser och seminarier i:
Vi har ocksσ bjudit in internationella gΣstpedagoger. Denna verksamhet Σr dels riktad utσt, i form av workshops som vi arrangerar, dels s÷ker vi hitta en m÷jligheter f÷r pedagoger att jobba enskilt med Kompani Komedi, f÷r att utvecklas tillsammans som grupp. Kompani Komedi har hittills samarbetat med pedagoger som: Pino Costalunga frσn Teatro Immagino i Italien, Michael Fields frσn Dell┤Arte Company i Kalifornien, Joseph Clark frσn Roy Hart Theatre i Frankrike och Nola Rae frσn London Mime-theatre i England
Vardagens grσ slit: F÷rutom sitt att repetera och spela f÷restΣllningar bedriver Kompani Komedi en kontinuerlig egen trΣning. Tvσ dagar i veckan har medlemmarna deltagit i en avancerad akrobatik-grupp pσ G.I.H. i Stockholm. Den trΣningen har vi ocksσ tagit vidare med att f÷r oss sjΣlva jobba vidare med ren scenakrobatik en gσng i veckan. Den dagen gσr Σven till att trΣna andra discipliner, som jonglering, enhjuling, eldhantering med mera. Kompaniet har ocksσ tagit gemensamma sσnglektioner en gσng i veckan. Vi bedrev tillsammans allt producerande runt om i varandras hem och i olika lokaler (med Salong Katakomb som utgσngs punkt) fram till i Augusti dσ Kompani Komedi Σntligen fick sitt egna kontor Och nu till σrsskiftet ska vi Σntligen fσ vσra f÷rsta riktiga producenter Sabina Kuutti och Sophie Helsing.
Dr÷mmar & Visioner Vad vi rent konkret planerar inf÷r 1997, f÷rutom "Projekt -97", Σr det f÷rst i raden att fortsΣtta samarbetet med Michael Fields och med Joseph Clark igen. Dom kommer bσda att komma till Stockholm under vσren f÷r att ge workshops σt oss. ─ven samarbetet med Nola Rae Σr tΣnkt att fortsΣtta till vσren, men dσ bara som en intern workshop f÷r Kompani Komedi. Vi planerar att arrangera fler internationella workshops, men dσ inte f÷r Σn till h÷sten, dσ vi kommer att beh÷va all befintlig tid till repetetionerna inf÷r öProjekt -97ö Micke Klingvall, Micaela Gustafsson, Mikke SchirΘn, Elias Wσhlund och Johan Stormdal Stark ska tillsammans b÷rja en IT-utbildning pσ distans med inriktning pσ teater. Detta Σr tΣnkt att till huvudstadsσret -98 resultera i en f÷restΣllning eller pσ annat sΣtt bli en integrerat i vσrt arbete. Det Σr inte i skrivande stund riktigt klart vart den resan kommer att ta oss. NΣr vi kommer hem frσn Italien och Bosnien Σr det dags att b÷rja jobba i lite mindre projekt. Vi hade tΣnkt oss att det skulle bli tvσ mindre projekt med max tre skσdespelare i varje. Det Σr naturligtvis en ekonomisk tanke som ligger bakom, men det ligger Σven en poΣng i att fσ jobba i mer komprimerade grupper och att fσ prova hur Commedia dell┤Arte fungerar i intimare f÷restΣllningar. Pσ lΣngre sikt vill vi skapa Kompani Komedi till en fungerande fri repertorarteater med en bred repertoar, vilken alltid har sin utgσngspunkt i Commedia dell┤Arte-traditionen. Vi vill fortsΣtta att s÷ka oss ut internationellt till likasinnade personer och grupper i Europa och ÷vriga vΣrlden. Den pedagogiska verksamheten ska fortsΣtta och f÷rdjupas, bσde den interna dΣr vi sjΣlva s÷ker oss till pedagoger som kan utveckla oss, och den externa delen dΣr vi arrangerar workshops, kurser och seminarier olika nationella och internationella pedagoger med en Commedia dell┤Arte-anknytning, och naturligtvis dom kurser och seminarier vi sjΣlva ger. Vi hoppas att inom en, inte allt f÷r lσng, tid kunna skaffa oss en egen teaterlokal, antingen en repetitionslokal eller en liten teater, och en turne-buss eller lastbil. Och naturligtvis vill vi se folk skratta och bli uppr÷rda var vi Σr drar fram.