Varning: Lσngvarig eller felaktig anvΣndning av en arbetsstation kan medf÷ra risk f÷r allvarliga skador. Du minskar skaderisken om du stΣller in och anvΣnder datorn pσ det sΣtt som beskrivs i denna bilaga.Det finns datorer ÷verallt. Allt fler mΣnniskor sitter vid datorer allt lΣngre perioder. Denna bilaga f÷rklarars hur du stΣller in datorn f÷r att passa dina fysiska behov. Informationen Σr baserad pσ ergonomi - lΣran om hur man fσr arbetsplatsen att passa arbetarens behov.
Vissa nerv-, sen- och muskelproblem kan hΣnga samman med repetitiva r÷relser, olΣmplig arbetsmilj÷ eller felaktiga arbetsvanor. Exempel pσ muskel- och skelettproblem som kan hΣnga samman med vissa typer av repetitiv aktivitet Σr karpaltunnelsyndrom, tendinit, tenosynovit, de Quervains sjukdom och Dupuytrens kontraktur, med flera nerv-, sen- och muskelproblem.
Varning: Lσngvarig eller felaktig anvΣndning av en arbetsstation kan medf÷ra risk f÷r allvarliga skador. Du minskar skaderisken om du stΣller in och anvΣnder datorn pσ det sΣtt som beskrivs i denna bilaga.
Vissa studier har pσvisat ett samband mellan ÷kande antal timmars tangentbordsanvΣndning och utveckling av muskel- och skelettproblem, men det Σr fortfarande oklart om arbete vid datorer orsakar sσdana problem. Vissa lΣkare tror att anvΣndning av tangentbord och mus kan f÷rvΣrra befintliga muskel- och skelettproblem.
Obs: Kontakta lΣkare om du upplever smΣrta, ÷mhet, svullnad, brΣnnande kΣnslor, kramp, stelhet, bultande, svaghet, pirrande och/eller domning i hΣnder, handleder, armar, axlar, nacke, rygg eller ben.
Vissa mΣnniskor Σr mer benΣgna att utveckla sσdana problem, pσ grund av givna f÷rutsΣttningar eller psykosociala faktorer (se "Givna f÷rutsΣttningar och psykosociala faktorer").
F÷lj anvisningarna i den hΣr bilagan f÷r att minska risken f÷r att du drabbas av dessa problem. Kontakta lΣkare sσ snart som m÷jligt om du upplever obehag medan eller efter att du arbetat vid datorn - till och med om det sker under natten. Tecken pσ obehag kan vara smΣrta, ÷mhet, svullnad, brΣnnande kΣnslor, kramp, stelhet, bultande, svaghet, pirrande och/eller domning i hΣnder, handleder, armar, axlar, nacke, rygg eller ben.
Obs: F÷lj rekommendationerna nedan f÷r att g÷ra det bekvΣmare och tryggare att anvΣnda notebooken som primΣr dator, hemma eller pσ kontoret:
StΣll i ordning utrustningen sσ att du kan arbeta naturligt och avslappnat. StΣll enheter som du ofta anvΣnder sσ att du lΣtt kan komma σt dem. StΣll in din arbetsstation sσ att du har rΣtt arbetsh÷jd (enligt beskrivningen i denna bilaga) genom att h÷ja eller sΣnka bordet/stΣllet eller stolen som du sitter pσ. Det blir mer bekvΣmt och dessutom sΣkrare om du stΣller notebooken rakt framf÷r dig.
Stolen som du sitter pσ b÷r vara stabil och justerbar. Variera arbetsstΣllning under dagen.
Kontrollera f÷ljande:
Hσll kroppen avslappnad och upprΣtt. Stolens ryggst÷d skall ge st÷d σt svanken.
AnvΣnd hela sitsen och ryggst÷det f÷r att st÷dja kroppen. Luta ryggst÷det nσgot (90░ till 105░). Vinkeln mellan lσr och rygg skall vara 90░ eller mer.
Sitsdjupet skall lσta korsryggen vila i bekvΣm kontakt med ryggst÷det. Se till att inte underbenens baksida trycker mot stolens framsida.
StrΣck ut underbenen nσgot sσ att vinkeln mellan lσren och underbenen Σr 90░ eller mer.
SΣtt f÷tterna platt mot golvet. AnvΣnd fotst÷d bara om du inte kan stΣlla in stolen och arbetsstationen sσ att f÷tterna vilar platt.
Se till att du har tillrΣckligt utrymme mellan lσrens ÷versida och arbetsstationens undersida.
AnvΣnd armst÷d eller underarmsst÷d f÷r att st÷dja underarmarna. Om dessa st÷d Σr justerbara skall de sΣnkas medan alla andra instΣllningar som nΣmnts i det hΣr avsnittet g÷rs. NΣr alla justeringar Σr klara h÷jer du arm- eller underarmsst÷den tills de r÷r vid underarmarna och slappnar av skuldermusklerna.
TΣnk pσ f÷ljande nΣr du installerar notebooken eller eventuella externa enheter:
StΣll tangentbordet rakt framf÷r dig. Du skall inte strΣcka dig f÷r att anvΣnda tangentbord eller mus.
Om du anvΣnder en mus, skall den vara pσ samma h÷jd som och bredvid tangentbordet. Hσll handleden rak och anvΣnd hela armen nΣr du flyttar musen. Hσll inte hσrt i musen. Hσll den lΣtt och l÷st.
Justera tangentbordets h÷jd sσ att armbσgarna Σr nΣra kroppen och underarmarna parallella med golvet. Lσt underarmarna vila antingen pσ armst÷d eller underarmsst÷d, enligt beskrivningen ovan. Om du inte har armst÷d eller underarmsst÷d skall ÷verarmarna hΣnga bekvΣmt vid sidorna.
StΣll in tangentbordets vinkel sσ att du har handlederna raka nΣr du skriver.
Skriv med hΣnder och handleder "svΣvande" ovanf÷r tangentbordet. AnvΣnd handledsst÷det bara f÷r att vila handlederna nΣr du inte skriver. Undvik att vila handlederna mot skarpa kanter.
Skriv med handlederna raka. Flytta hela armen f÷r att nσ svσrσtkomliga tangenter, i stΣllet f÷r att vrida handleden. Undvik att b÷ja handlederna eller att vinkla ut hΣnder eller fingrar.
Tryck mjukt pσ tangenterna - slσ inte. Hσll skuldror, armar, hΣnder och fingrar avslappnade.
En korrekt placerad skΣrm eller extern monitor kan minska risken f÷r tr÷tthet i ÷gon, axlar och nacke. TΣnk pσ f÷ljande nΣr du stΣller in skΣrmen:
StΣll in h÷jden pσ skΣrm eller monitor sσ att ÷verdelen Σr nσgot ÷ver ÷gonnivσ. Om du tittar mitt pσ skΣrmen, skall du titta nσgot nedσt.
SkΣrmen skall inte vara nΣrmare Σn 30 cm och inte lΣngre bort Σn 71 cm frσn ÷gonen. Det bΣsta avstσndet Σr mellan 14 och 45 cm.
Vila ÷gonen emellanσt genom att fokusera pσ ett f÷remσl som befinner sig minst 6 meter bort. Blinka ofta.
Placera skΣrmen i 90░ vinkel mot f÷nster och andra ljuskΣllor, f÷r att minimera blΣnk och spegling. Justera skΣrmens vinkel sσ att inte taklamporna speglas i skΣrmen.
AnvΣnd antireflexskΣrm om reflekterat ljus g÷r skΣrmen svσr att se.
Reng÷r skΣrmen regelbundet. AnvΣnd en luddfri, icke slipande trasa och ett alkoholfritt, neutralt, icke slipande reng÷ringsmedel eller f÷nsterputs f÷r att minimera damm.
StΣll in skΣrmens ljusstyrka och kontrast f÷r bΣsta lΣsbarhet.
AnvΣnd en dokumenthσllare invid skΣrmen.
Placera det du tittar pσ oftast (skΣrmen eller referensmaterialet) rakt framf÷r dig f÷r att slippa vrida pσ huvudet mer Σn n÷dvΣndigt medan du skriver.
Unders÷k ÷gonen regelbundet.
F÷lj anvisningarna nedan om du anvΣnder datorn under lΣngre perioder:
Variera arbetsuppgifterna under dagen.
Ta flera korta pauser, dσ du gσr, stσr och stretchar. Under dessa pauser skall du strΣcka pσ muskler och leder som har befunnit sig i samma stΣllning under lΣngre tid. Slappna av muskler och leder som varit aktiva.
AnvΣnd klocka eller "pσminnelseprogram" f÷r att komma ihσg att ta paus.
─ndra sittstΣllning ibland och hσll hΣnder och handleder varma f÷r att f÷rbΣttra blodcirkulationen.
Givna f÷rutsΣttningar som kan orsaka eller g÷ra vissa personer mer benΣgna att drabbas av muskel- och skelettproblem Σr bland annat Σrftliga faktorer, kΣrlproblem, ÷vervikt, nΣringsrubbningar (t.ex. brist pσ vitamin B), endokrina st÷rningar (t.ex. diabetes), hormonst÷rningar, bindvΣvssjukdomar (t.ex. artrit), tidigare trauma (mot hΣnder, handleder, armar, skuldror, nacke, rygg eller ben), tidigare muskel- eller skelettproblem, σldrande, vΣtskeretention vid graviditet, dσlig fysisk kondition och olΣmplig diet eller andra f÷rutsΣttningar.
Psykosociala faktorer som sammanhΣnger med dessa st÷rningar omfattar arbetsplatsstress, missn÷je med arbetet, bristande st÷d frσn ledningen och/eller bristande kontroll ÷ver arbetet..
Kontakta lΣkare om du upplever smΣrta, ÷mhet, svullnad, brΣnnande kΣnslor, kramp, stelhet, bultande, svaghet, pirrande och/eller domning i hΣnder, handleder, armar, axlar, nacke, rygg eller ben.