Kända misstolkningsfenomen

Ofta misstolkar man saker som rör sig på himlen. I cirka 9 fall av 10 kan man hitta en naturlig förklaring till en observation. UFO-Sveriges fältundersökare har blivit något av experter på vad man kan se fel på. Nedan följer en lista på välkända misstolkningsfenomen:


Flygplan

Vingtippar ger solreflexer på dagen. Flygplan ser mest ut som prickar vid dagsljus. Iskristaller kan förstora flygplanet vid gryning och solnedgång. Flygplansbelysningen sitter olika på olika flygplan. På Fokker 28 finns tre landningsljus som är placerade på vardera vinge. Så kallade "stroblights" finns på vardera vingspets i färgerna rött och grönt. Stroblights ser ut som fotoblixtar och är den första visuelle kontakten plan emellan. Antikollitionsljus finns under och över cockpiten. Stjärtfenan är belyst av vitt blinkljus. Två positionsljus finns dessutom på vardera vingspets. SAAB SF 340 har samma belysning som ovan plus två extra landningsljus som tänds någon mil före landning.
I USA har man minst sex kända experimentflygplan, bland annat Aurora. Många observatörer har säkerligen iakttagit dessa flygplan och trott att det har varit någonting konstigt.


Helikoptrar

Helikoptrar har rött och grönt positionsljus och röda antikollitionsljus. Många blinkande ljus kan vara från reklamturer som har en ljusramp under helikopterkroppen.


Ballonger

Traditionella nyttoballonger kan vara runda, ovala eller droppformade. Komersiella ballonger kan finnas i form av en chipspåse eller en Coca-Colaburk. Nyttoballongerna observeras mest i gryningen och vid solnedgången när de färgas röda.

Statosfärsballongerna flyger på cirka 60-70 kilometers höjd och expanderar då till cirka 6000 kubikmeter.

Leksaksballonger består av papper eller tunn plast som tillsammans med ett brännbart ämne i botten som gör att ballongen kan stiga och se konstig ut.


Raketer och fallskärmsbloss

Raketuppskjutningar var under det "kalla kriger" väldigt vanligt. Från rymdbasen Plesetsk i Ryssland sköt man upp raketer som kunde ses hundratals mil längre bort. Ett uppskjutningsljus ser ut som ett klot med en "ljuskjol" eller en sprial.

Fallskärmsbloss släpps från flygplan och ser ut som en prick som växer och avger vitt ljus.


Rymdskrot och satelliter

Rymdskrot är satelliter som faller in i jordens atmosfär och brinner upp. Skrotet avger många olika färger och flyger i långa banor. Den kan tumla kring sin egen axel och då kan det se ut som blinkningar.

Satelliter går inte alltid från norr till söder. De kan korsa varandras banor och se ut att göra ett EKG-hopp på grund av att ögat inte orkar att fixera sig vid en liten punkt på himlen. Satelliter ser ut som små prickar som rör sig i en rak bana. Ibland kan pricken också vara förstorad genom brytningar i atmosfären.


Bolider, meteorer och kometer

En bolid är en stenbumling från asteroiderna som ibland faller in genom jordens atmosfär. De kan pendla mellan gult, rött och grönt (brytningsfel i människans öga). Livslängden är cirka 10 sekunder och maxsträckan är 60 kilometer. Det kommer in cirka 10 bolider per år över svenskt luftrum.

Meteorer kallas ofta för "stjärnfall" och ser ut som vita streck som fort far fram över himlen. På hösten finns många perioder med meteorskurar.

Kometer är små himlakroppar som rör sig i eliptiska banor. Kändast är Halleys komet och den nyligen besökande Hale-Bopp. Kometen avger gaser som man kan se som en svans efter själva kometkroppen.


Planeter och stjärnor

Av alla planeter ä det morgon-och aftonstjärnan Venus som orsakar flest misstolkningar. Planeten ser vädigt stor ut och ser ut att röra på sig i och med jordens rotation och att ögat inte kan fixera sig på en enskild punkt. I en kikare ser den ut att skifta i färg. Det beror på föroreningar i jordens atmosfär. Andra planeter som kan orsaka misstolkning är Saturnus och Mars.

Månen kan se konstig ut. Ibland förmörkas den och försvinner helt i ett par minuter. Det kan också finnas moln ivägen som gör att inte hela kroppen är synlig.

Stjärnan Sirius misstolkas ofta. Den ligger vid Orion ("de tre vise männen"). Arcturus är också en stjärna som är ljusstark och kan ses lysa i flera olika färger.


Norrsken, bisol, klotblixt, S:t Elms eld och åskväder

Norrsken är nattliga ljusfenomen på himlen och oftast koncentrerat till polarområdet. Norrsken uppträder i samband med solfläckar men med cirka ett dygns försening. Fenomenet uppstår när laddade partiklar från solen kommer in i jordens magnetfält. Norrsken lyser ofta i grönt, men även i rött om det är kväveatomer som kommer frå solen, och befinner sig på 100-400 kilometers höjd.

En bisol är ett halofenomen, dvs ljusfenomen som uppkommer då solljuset träffar iskristaller i moln eller dimma. Bisolen bildas av kristaller och är en spegling av solen (två extra solar på vardera sida om den riktiga solen). Ibland kallas fenomenet för "vädersol". Fenomenet är ovanligt. Det vanligaste halofenomenet är en mer eller mindre färgad ring kring solen med radien 22 grader.

Ett annat halofenomen yttrar sig i en lodrät ljuspelare som oftast bildas i låg dimma och kan iakttas över eller under solen när denna står lågt. Pelaren ger samma färg som solen pga spegling i iskristaller. Om en vertikalpelare och en horisontcirkel uppträder samtidigt kan man få intryck av att ett kors framträder på himlen.

En klotblixt, eller kulblixt som den ibland kallas, är en gulaktig/röd elektrisk kula som förefaller att kunna navigera. Den kommer ofta in i hus genom el- och telefonkontakter eller öppna fönster och försvinner ofta ner i vasken. Kulan exploderar ibland efter levnadstidens, som kan vara från 10 sekunder till ett par minuter, men som regel bleknar den bort. Den avger ingen värme och är farligare ju mindre den är. En del personer har fått brännskador och ett fåtal har dött av explosionen.

S:t Elms eld är ljusfenomen som ibland uppträder i masttoppar på båtar, i kyrktorn eller i toppen av träd. Det är elektriska urladdningar från marken som uppkommer i samband med låga moln som är starkt elektriskt laddade. Eftersom molnen rör sig över marken, flyttas urladdningarna och ljusfenomenet ger intryck av rörelse. Sprakande ljud kan också förekomma.

Åskväder uppträder på 10-11 kilometers höjd med 150 000 kilometer per sekund. Blixtar uppkommer genom beröringar i luften mellan negativa och positiva laddningar. Laddningarna kan ge upphov till urladdningar mellan moln eller mellan moln och jord. Blixten är i allmänhet rödviolett. Färgen kommer från de upphettade gaserna i luften. Mer sällan förekommer blåaktiga, rent vita eller gula blixtar. Mest sällsynt är den gröna blixten.

Källa: Himlasken och andra ljusfenomen av Alf Nyberg
(Ingenjörsförlaget 1985)

Tillbaka till hemsidan