Av Jörgen Bengtsson
Strax söder om Vänern, mellan Vänersborg och
Trollhättan, ligger två välkända
platåberg vid namn Halle- och Hunneberg. De båda
tvillingbergen är drygt 150 meter höga, de skiljs åt
av en 500 meter bred sprickdal, och deras omisskännliga
silhuetter syns på mils avstånd resa sig över det
omgivande slättlandet. Bergen är berömda för
sin natur, inte minst den stora älgstammen, som årligen
drar tusentals besökare och turister. 1988 hamnade bergen i
fokus också i ufologiska kretsar. I början av augusti detta
år hittades en oförklarligt död och stympad
älg i Långedalen på Hunneberg. I samband med
älgfyndet började det att florera berättelser om
mystiska flygande föremål över bergen och inom
kort infann sig rena UFO-hysterin.
Landskapsbilden kring Långedalen på mitten av
Hunneberg tillhör de naturskönaste i området och
det var här som en skogsvandrare återfann en död
älg, en ungtjur, den tredje augusti 1988. &Aulml;gen låg
ett tiotal meter från vägen ute på en liten sank
flytmosse. Alla fyra benen var av någon outgrundlig
anledning brutna i höjd med höftlederna och låg
rakt ut från kroppen. För övrigt hade den inga
synliga skador. Både Halle- och Hunneberg är kronopark
och all jakt är förbjuden med undantag för den
årliga kungajakt som genomförs varje höst.
Jägmästare Uno Gunnarsson ansvarar för tillsynen
av markerna och när han fick veta att en död älg
hade påträffats begav han sig till platsen för att
undersöka dödsorsaken. Gunnarsson misstänkte att
djuret kunde vara offer för tjuvskyttar men i samma
ögonblick som han fick syn på kroppen insåg han
att det rörde sig om ett mysterium.
Den döda älgen låg på ett sådant
sätt att det såg ut som om den fallit från en
höjd. Den var inte skjuten och det fanns inga tecken på
att den hade blivit påkörd. Sjukdom kunde definitivt
uteslutas. Det hela var en fullständig gåta, och
Gunnarsson sade senare att han aldrig sett något liknande
trots att han i många år dagligen vistats i skog och
mark.
Identiska skador
Polisen i Vänersborg kopplades in och polisman Lennart
Karlsson följde med upp till platsen för att om
möjligt kunna finna någon ledtråd till vad som
hade hänt. Huden runt de brutna benen skars upp och det
visade sig då att skadorna var identiska på alla fyra
höftlederna.
- Det verkade faktiskt som om älgen släppts ner
från luften, sade Uno Gunnarsson när han intervjuades i
massmedia. I polisrapporten skriver Lennart Karlsson:
"Omständigheterna kring älgens död är underliga. Den låg på magen med alla fyra benen utsträckta. Djuret har inte utsatts för beskjutning och den är inte heller trafikskadad. Det enda tänkbara är att den dödats av åskan."
Då det inte gick att finna någon bra förklaring
sändes de avslagna benen till Statens Veterinärmedicinska Anstalt i Uppsala. Där analyserades resterna av Margareta Steen, en forskare som specialiserat sig på skador och dödsfall bland älgar. Bland annat
röntgades benen på jakt efter metallfragment från
kulor men inga sådana spår kunde hittas. Trafikolycka
kunde också uteslutas. Vägen genom Långedalen
är blockerad för biltrafik och närmaste trafikerade
väg återfinns drygt tre kilometer från den plats
där älgen hittades. Djurets skador var av sådan
natur att det inte skulle ha kunnat tagit ett enda steg med dem.
Blixtnedslag tycktes vara den enda naturliga förklaringen
som stod till buds, men både Steen och de övriga
experterna på veterinärmedicinska var eniga om att
skadorna inte kunde ha orsakats av blixten. Enligt SMHI hade det
inte heller förekommit några åskväder i
området under den aktuella tiden. Man kunde dock slå
fast att skadorna inte uppkommit etter djurets död då
det fanns tydliga blödningar i frakturerna. I terrängen
runt älgkroppen fanns inte minsta spår som kunde
förklara mysteriet.
Osannolik händelse
Margareta Steen kunde inte förstå vad som hade
hänt och betecknade händelsen som helt osannolik.
Enligt Steen måste älgen ha stått på den plats
där den hittades när samtliga fyra höftleder
plötsligt gått av och krossats på samma ställe
genom yttre trubbigt våld. Andra experter konsulterades men
ingen kunde ge en plausibel förklaring och
veterinärmedicinska tvingades att lägga fallet till
handlingarna som olöst.
Lokaltidningen ELA (Älvsborgs Läns Annonsblad)
ägnade stort utrymme åt mysteriet och blev nerringd av
läsare med olika förklaringsmodeller. En sådan
teori som tidningen fastnade för var att älgen
släppts ner från ett flygande tefat!
Lysande kardborre
En kvinna i Vargön, det lilla brukssamhället vid foten av
bergen, berättade att hon veckan innan älgen hittades
iakttog ett märkligt lysande föremål över
Halleberg. Observationen gjordes fram på småtimmarna
då kvinnan vaknade av att hunden var orolig. Hon steg
då upp och gick fram till fönstret för att titta ut.
På låg höjd över berget hängde ett stort
lysande föremål, det liknade en jättelik kardborre
och var försett med taggar runt om. Kvinnan vågade inte
berätta vad hon hade sett då hon var rädd att
grannarna skulle börja prata, hon vill än idag vara
anonym, men hon anförtrodde sig åt sin väninna
Inger Waern i Mariestad som hon visste var intresserad av UFO.
Inger Waern som är välkänd medlem i
tefatsföreningen UFO-Luftrumsbevakning kontaktade i sin tur
ufologen Paul Hellberg som reste till Vänersborg och såg
till att historien hamnade i tidningen.
Tefatsfeber
Enligt Hellberg var den enda rimliga förklaringen att
älgen plockats upp av ett flygande tefat och sedan dumpats
på den plats där den hittades. Den UFO-påverkade
jorden skulle antagligen både flyta och vara radioaktiv. Uno
Gunnarsson och några journalister från ELA gav sig upp
på berget för att testa Hellbergs UFO-teorier utrustade
med bland annat geigermätare. Det visade sig att
strålningen var avsevärt lägre på platsen
där älgen hittades än i den omgivande
terrängen. Två (!) istället för det normala
värdet på fem till tio mikroröntgen. Lite jord
grävdes upp och lades i en spann vatten. Den flöt och
morgondagens tidningsupplaga var räddad.
över en natt började observationsrapporter
strömma in från Vänersborg och
Trollhättan. Mystiska ljussken siktades över bergen,
flygande eldbollar förföljde bilar längs
riksväg 44 och lysande klot sågs lyfta från
Vänern för att sedan flyga med full fart mot
Dalslandskusten. Hela sensommaren och hösten iakttogs sedan
ett stort antal föremål lysande i olika färger
över trakten söder om Vänern. UFO-
Luftrumsbevakning började också med
spaningskvällar på Hunneberg, bland annat ägnade
man sig åt att blinka med ficklampor upp mot skyn i den
fromma förhoppningen om att tefaten skulle blinka tillbaka,
detta till massmedias stora förtjusning.
Planet fick störningar
UFO-observationerna fortsatte under höstmånaderna och
i början av november sågs åter mystiska
föremål över Hunneberg. Den sjunde november
blev tjänstgörande flygledare vid Malöga
(Trollhättan/Vänersborgs flygplats), Berthold
Hellström, nerringd av observatörer som siktat olika
ljusfenomen över flygfältet. Det handlade om
föremål som lyste med en orangeaktig färg och som
till storleken var något mindre än månen.
Hellström själv iakttog ingenting
anmärkningsvärt men ett SF-340 plan som befann sig
på inflygning meddelade att planet uppträdde underligt
och att det fick svaj när det närmade sig landningsbanan.
Både planets och landningsbanans elektroniska utrustning
undersöktes senare men man hittade inga fel som kunde
förklara störningarna.
Möjliga samband
Det kan med lätthet konstateras att en stor del av de UFO-
fenomen som iakttogs under denna höst inte alls var
några sådana, men det finns ändå en del fall
som tycks vara oförklarliga, däribland kardborren
över Halleberg och några observationer över
Malöga flygplats.
I slutet av september hittades ytterligare en död älg
på Hunneberg. Den låg inte på samma sätt
med benen rakt ut men den hade inte heller några synliga
skador. Resterna sändes till Svelab i Skara men var så i
förruttnelse att de inte gick att obducera.
Det finns ingenting som bevisar att de mystiskt döda
älgarna hade något direkt samband med UFO-fenomenen
i trakten, men det kan ändå inte helt uteslutas att det
någonstans kan finnas en sådan ännu
oupptäckt koppling.
Växtligheten runt fyndplatsen vissnade och dog i en cirkel
med ungefär tre meters diameter etter några
månader. Att gräset dog under kadavrets kropp är
föga anmärkningsvärt. Inte heller att den direkt
omgivande vegetationen slets ner av asätande djur och
fåglar. Vad som däremot är underligt är det
faktum att det än idag, sju år etter händelsen och
när alla spår för länge sedan har
utplånats, fortfarande inte växer mer ån gräs
på just denna plats. Runt omkring är vegetationen med
albuskar, vide och björk meterhög.
Incidenter
Djurstympningar är en klassisk ingrediens inom det ufologiska
fältet och de stympningar som äger rum i Nordamerika
är välkända för de flesta som någon
gång läst en UF0-bok. Det är dock också ett
känt faktum att många amerikanska stympningsfall
är konstruerade mysterier som har mycket lite med verkliga
förhållanden att göra.
De svenska stympningsfallen skiljer sig i allt väsentligt
från de amerikanska. Så har till exempel de omskrivna
hästskändningarna med största sannolikhet
utförts av en minoritet sexuella psykopater. &Aulml;gen
på Hunneberg hade inte heller några direkta likheter
med de stympningar som rapporteras från den amerikanska
kontinenten. Det finns emellertid en och annan
svårförklarad incident också i Sverige.
I juli 1993 dödades ett får och femton skadades i
Rössmåla. En märklighet är att samtliga
skadade djur hade identiska märken högt upp på
halsen. I oktober 1994 återfanns en död fårtacka
med genitala delar bortopererade utanför Ronneby och i juni i
år hittades en stympad ko med juvret bortskuret i
Uppsala.
Det finns inte heller i dessa fall några klara kopplingar till
UFO-fenomen men många människor misstänker
ändå en sådan koppling. Det är naturligtvis
anmärkningsvärt att aldrig någon har sett eller
hört något när stympningarna utförts. I en
del fall har det funnits människor alldeles i närheten
men det finns ändå inga kända vittnen till
någon klassisk djurstympning.
Det har förekommit rapporter om mystiska ljussken men
närmare än så kommer vi inte gåtans
lösning. Trots den populära uppfattningen om UFOs
inblandning i dessa händelser är materialet så tunt
att det inte går att dra några konkreta slutsatser av
det.
Alternativa förklaringsmodeller
Den stora UFO-vågen över Halle- och Hunneberg kom
etter det att älgen hittats och etter det att tidningarna skrivit
om fyndet och om Paul Hellbergs UFO-teorier. Den enda kända
observation som bevisligen ägde rum innan älgen
återfanns är ÒkardborrenÓ över Halleberg. är
det möjligt att kvinnan såg en helikopter den natten?
Kan det vara en alternativ förklaringsmodell? Faktum
kvarstår; den enda rimliga förklaringen till älgens
skador är och förblir att den släpptes eller
tappades från luften. Men av vilken grumlig anledning skulle
en helikopter plocka upp en levande älg och hur skulle det
för övrigt gå till?
Nattliga helikoptrar över Hunneberg skulle otvivelaktigt dra
till sig en hel del uppmärksamhet. Bergen år alltid
välbesökta, särskilt under sommartid, och
många besökare övernattar där både i
tält och husbilar. En sådan helikopteroperation skulle
knappast passera obemärkt.
Kan älgen ha dödats på platsen på något
annat sätt? Det är känt att det finns
djävulssekter i Vänersborg. Enligt socialchef Lars-
Göran Berg, som forskar om destruktiva sekter, lär det
finnas åtminstone två stycken. Det är också
känt att ockulta sekter vid ett par tillfällen har
genomfört svarta mässor på Hunneberg. Skulle
sådan aktivitet kunna förklara älgens död?
Det kan inte uteslutas men är mindre troligt. älgens
död orsakades av benbrotten, den var inte skadad, styckad
eller stympad på något annat vis. Det fanns inte heller
minsta spår i terrängen runt kroppen.
Kan det trots allt vara så att älgen dödades av
elektriska krafter? Enligt SMHI hade inga åskväder
förekommit i södra Sverige under den aktuella tiden,
men det finns ett fenomen som är outforskat och som inte
nödvändigtvis uppstår vid åska,
nämligen en klotblixt. Älgen stod med största sannolikhet med alla fyra klövarna i vatten ute på mossen och kanske blev den
därmed en utomordentlig ledare för en spontant bildad
klotblixt. Kanske orsakade klotblixten en explosion i de leder som
innehåller mycket ledvätska och sprängde benen
utåt? Mot teorin talar det faktum att djuret inte var
bränt. De veterinärer och forskare som undersökte
kroppen ansåg att åsknedslag var fullständigt
osannolikt men klotblixtar är ändå en av naturens
gåtor så vem vet egentligen?
Klassiskt mysterium
Händelsen med älgen och UFO-observationerna har
behandlats utförligt i vitt skilda massmedier. Fallet togs
först upp i Iokaltidningen, därefter i
kvällstidningarna och slutligen också i
veckotidningspressen.
Oavsett om älgen släpptes ner från en helikopter
eller ett UFO, om den föll offer för en klotblixt eller
satanister, så kommer säkerligen gåtan att
förbli olöst. UFO-fenomenen i regionen har mattats av
men det förekommer fortfarande sporadiska rapporter om
flygande föremål över de båda bergen och
trakterna däromkring. Den stympade älgen och UFO-
vågen 1988 kommer att gå till ufologins historia som ett
klassiskt mysterium. Allt som vi egentligen vet är att det
faktiskt har hänt - och att det finns inte finns någon
förklaring.