På eftermiddagen den 9 juni i år sitter Eva och en av hennes kolleger på barnstugan och tar en paus i arbetet. Hon råkar titta upp och får syn på ett konstigt föremål som tycks lyfta bakom ett område kallat Eriksberg. Föremålet är ömsom runt eller ovalt till formen, ömsom lite fiskliknande. Eva får intrycket att föremålet snurrar fram genom luften. En annan detalj som gör henne förbryllad är att det tycks komma ett skimmer i en svagt rosa nyans från objektet, likt en korona eller aura. Skimret håller samma styrka under hela observationen, som varar i ungefär tio minuter.
Under observationens förlopp har Eva hunnit hämta ut lite fler människor på gården utanför dagiset, bland dem ytterligare två kolleger. Ingen av de fyra vuxna kunde ge de andra någon förklaring till vad de såg. Någon gissade på en väderballong, men det fick föga eller inget gehör hos de andra. De åsåg objektets färd över himlen tills det började stiga brant uppåt, för att sedan försvinna rakt upp bland molnen (dittills hade föremålet rört sig i en vid båge över området på en någorlunda konstant höjd). Bland observatörerna fanns också ett antal barn i tio- till tolvårsåldern, men de har inte kunnat intervjuas. Däremot märkte personalen en viss reaktion både hos föräldrar och barn dagen efter händelsen. Barnen hade tydligen berättat hemma om den märkliga händelsen på dagis på dagen.
Föremålet blev synligt i sydsydostlig riktning måndagen den 9 juni klockan 14.10 på eftermiddagen och försvann när det befann sig nordnordväst från observatörerna tio minuter senare. Det föreföll vara solitt och skiftade i form från runt/ovalt till en fiskliknande silhuett. Den skenbara storleken beskrev Eva till mellan en och två centimeter på ett uppskattat avstånd av 1.500 meter och en höjd av kanske 800 meter. Vid tillfället var det lite stackmoln på himlen och lite allmänt grått. Det svaga ljusskimret kring föremålet var konstant och det färdades ljudlöst över himlen med en tämligen konstant låg hastighet (mycket långsammare än ett trafikflygplan). Personalen på barnstugan verkar vana vid flygplan och hur de ser ut under inflygningen till Arlanda och Bromma, eftersom inflygningsrutten går över detta område. Dessutom försvann föremålet rakt upp efter den tio minuter långa observationen, och inte ner bakom hustaken och skogen.
Varken Eva eller någon av de andra säger sig ha känt någon påverkan i samband med observationen, såsom lukter, vibrationer eller störningar av något slag, annat än att de fick "gåshud" över hela kroppen och att de kände sig upprymda och exalterade av händelsen. Ingen av dem vill heller göra någon självklar tolkning av vad de sett. Av hastigheten att döma tyckte någon att det kunde röra sig om en väderballong av något slag, men sade i samma andetag att det inte var det troliga.
Eva själv tycker att det hela verkar mycket konstigt. Något lika egendomligt är att det inte verkar vara någon mer som har sett föremålet, anser hon.
Lasse Amnestål