UFO (Unidentified Flying Objects) är en term som skapades i början av 50- talet inom det amerikanska flygvapnet. UFO är ett samlingsbegrepp för alla slags fenomen och föremål, obserververade i luften, som - trots ibland mycket ingående undersökningar - inte kan förklaras på konventionellt sätt.
På midsommardagen 1947, den 24 juni, rapporterade
privatflygaren
Kenneth Arnold att han observerat en formation av okända
föremål över Kaskadabergen i västra USA.
Dagarna efter kom en strid ström av liknande rapporter som
beskrev skiv- eller diskusformade föremål. Drygt 850
sådana fall med sammanlagt mer än 3 200
observatörer dokumenterades enbart under andra halvåret 1947 i USA.
Under de första åren, i slutet av 1940-talet, använde USA:s
flygvapen begreppet "flying discs", medan massmedia
föredrog att kalla företeelsen "flying saucers" (flygande
tefat).
Rapporterna om UFO beskriver i realiteten ett mycket brett spektrum av olika former och beteenden. Det stora flertalet UFO-rapporter berättar om vaga ljussken under den mörka delen av dygnet. En mindre del observeras i dagsljus som flygande, fasta föremål. Föremålen kan då anta i stor sett vilken form som helst. De kan likna en cigarr, raket, triangel eller kub. Inte sällan tycks föremålen röra sig i strid mot naturens kända lagar. En lång rad former och rörelser finns rapporterade från olika delar av världen.
ET-teorin
I det allmänna medvetandet har begreppen "UFO" och "flygande tefat" kommit att jämställas med ordet "rymdskepp", eftersom flertalet populärt hållna böcker och artiklar, under snart fem årtionden, framhållit just den tolkningen som en lösning på gåtan. Rymdskeppstolkningen kallas ofta ET-teorin (ET = extraterrestrial, utomjordisk).
En rad fenomen
UFO-fenomenet tycks dock vid närmare betraktande betydligt
mer
komplicerad än så. Vi har troligen att göra med en
lång rad olika fenomen. För seriös forskning
är det inte produktivt att välja ut en förklaring och
enbart samla uppgifter som tycks bekräfta just denna teori.
Tyvärr är detta arbetssätt vanligt bland UFO-
intresserade. Ett mer objektivt och neutralt arbetssätt
måste eftersträvas. En liten del av mängden
rapporter skulle eventuellt kunna antyda besök från
världsrymden, men detta har aldrig säkert bevisats.
Tvärtom pekar många komplexa och bisarra UFO-fall i
riktning mot helt andra förklaringar.
Naturliga förklaringar
I första hand bör framhållas att minst 90 procent
av iakttagelserna kan ges naturliga förklaringar i form av
välkända företeelser i atmosfären.
Observatören har helt enkelt misstolkat vad han eller hon sett.
Kunskaper i vittnespsykologi är viktiga för den som vill
utreda och dokumentera UFO-observationer. Vanliga
förklaringar är meteorer, astronomiska objekt (planeter,
stjärnor, månen), ballonger, flygplan och flygplansljus,
rymdskot som brinner upp i atmosfären, ljusfenomen i
samband med raket- och robotuppskjutningar, strålkastarljus,
militära ljusraketer och fallskärmsljus.
Uppräkningen skulle kunna fortsätta med flera hundra
olika slags förklaringar. Etiketterna "UFO" och "flygande tefat"
används ofta slarvigt för allt som i ett första skede
tycks svårförklarligt.
Närobservationer
UFO-fenomen observeras då och då på
närmare håll och under säkrare
förhållanden (dagsljus, flera observatörer). I mer
sällsynta fall kan detta ge rapporter om olika slags effekter
och störningar på omgivningen, landningsspår,
sjukdomssymtom hos observatörer, observationer av varelser
inne i - eller i närheten av - UFO-föremålen. Ibland
förekommer det vittnesmål om olika slags kontakter
med främmande varelser. Den något felaktiga
översättningen "närkontakt" (från engelskans
"close encounter") används ofta för att beteckna
observationer på nära håll - även om
någon "kontakt" aldrig ägt rum.
Ombordtagningar
En numera vanlig rapporttyp (inte minst i USA) är
"ombordtagningar", där observatörer mot sin vilja
säger sig ha förts ombord på UFO-
föremål. Denna händelsetyp liknar, har en del
forskare påpekat, äldre tiders beskrivningar från
folktron av "bergtagningar". Vid närobservationer av hög
märklighetsgrad är det uppenbart att
observatörens tidigare erfarenheter,
föreställningar, förväntningar och psykiska
status spelar en avgörande roll för vad som uppfattas
och rapporteras. Hypnos kan inte generellt rekommenderas som ett
sätt att reda ut sådana här upplevelser, då
metoden snarare kan bidra till att förvanska
observatörens utsagor, än till att kartlägga vad som
faktiskt har skett.
Ett sociologiskt faktum
UFO är, vid sidan om själva bevisningsfrågan, ett påtagligt sociologiskt fenomen, där människors föreställningar om de bakomliggande orskerna till fenomenen kommer till uttryck i form av böcker, insändare, debattartiklar, radio- och TV-program, video- och spelfilmer. Det mest kända exemplet på en film med UFO-motiv är Steven Spielbergs "Närkontakt av tredje graden". Ibland är gränsen mellan science fiction och verklighet flytande, vilket gör ämnet extra svårt att bearbeta.
Nya myter
UFO-fenomenet har en stor genomslagskraft inom
populärkulturen, främst i tolkningen som "rymdskepp",
"utomjordingar" och "besök från andra planeter". Helt
nya myter har skapats de senaste 40 åren. Denna
mytbildning, som inte sällan bygger på till stor del
outredda, missvisande eller omstidda uppgifter, har tyvärr
blivit en stoppkloss för mer seriöst djupodlade
utredningar och forskning på UFO-området. Forskningen
försvåras också av de religiöst tefatstroende
som flitigt exponeras i massmedia. En stor del av intresset för
UFO är att betrakta som en religiös respons på ett
svårförklarligt fenomen, en del av den nyreligiösa
strömning som går under benämningen New Age.
För många har tefaten blivit en ny religion.
Forskning
Vid sidan av den sociologiska verklighet som UFO-fenomenen utgör, och de föreställningar som skapas omkring fenomenen, pågår en omfattande, seriös forskning för att försöka klarlägga orsaken (eller snarare: orsakerna) till fenomenen. Denna privata forskning, på olika ambitionsnivåer, skapar en rikhaltig internationell litteratur. Forskningen handlar exempelvis om att utreda och dokumentera enskilda observationer och vågor av observationer, söka samband mellan observationer, analysera foton, filmer och markspår, upprätta databaser över rapporterade fall, sammanställa mönster och statistik, på nytt utreda gamla observationer från helt nya synvinklar med mera. Alla dessa aktiviteter skapar en livaktig debatt om mål och metoder i böcker och UFO-tidskrifter. En amerikansk specialbibliografi angav för några år sedan antalet boktitlar med UFO-anknytning till cirka 6 000. Det finns också hundratals tidskrifter som regelbundet rapporterar om UFO-fenomen.
Källkritik
För att komma till riktig klarhet om UFO-områdets mest
omskrivna fall och myter krävs ofta ett tidsödande och
mödosamt arbete. För att kunna bedöma kvaliteten
hos de uppgifter som cirkulerar om populära myter
krävs tillgång till många källor av olika slag.
Inte minst behövs en ingående kunskap om hur dessa
källor brukar behandla sina uppgifter: vilka utredningar som
ligger bakom och kvaliteten på dessa, hur säkra de
källor är som en viss författare bygger sina
argumentation på, och i vilka syften uppgifterna publicerats.
Källkritik är kanske den mest väsentliga
pusselbiten i seriös ufologi.
Vetenskapens roll
De attityder som många traditionella vetenskapsmän
haft, och har, till UFO-fenomenen har skarpt kritiserats av ufologer.
Debatten mellan "troende" och "skeptiker" bygger ofta på att
båda parter har missförstått problematiken och i
allt för hög grad argumenterat utifrån
populära mytbilder istället för att föra en
debatt grundad på väl undersökta och
dokumenterade observationer. Ett
förutsättningslöst studium av ett fenomen kan
aldrig, i sig, vara "ovetenskapligt". Allt beror på hur problemet
attackeras: genom okritiskt tänkande och blind tro (som ofta
är fallet bland de missionerande tefatstroende), eller via
noggranna utredningar och en intellektuell debatt om värdet
hos de data som presenteras.
Skepticism
Den traditionella vetenskapen har hittills inte ansett sig förpliktigad att avsätta resurser (tid och pengar) för att klä av UFO-problematiken dess mytiska dräkt. Därmed har man heller inte nått fram till preblemets kärna: att finna orsaken (orsakerna) till observatörernas upplevelser. Enbart här i Sverige finns flera tusen oförklarade observationer där till synes trovärdiga människor, "medel-Svensson", formligen ropar efter en förklaring på sina upplevelser. Det räcker inte att - som vissa vetenskapsmän - visa upp en allmän skeptisk attityd och hänvisa till amerikanska utredningar, som ofta var beställningsverk för militära syften och som haft stora, klart påtalade brister. En kritisk inställning är en sund attityd, men vulgärskepticism grundad på icke utredda data, och en ovilja att ta sig an det verkliga problemet, är inte en produktiv inställning till problemet. Endast med en förutsättningslös forskning på vetenskaplig grund kan vi öka vår kunskap om UFO-fenomenen och närma oss en lösning på gåtan.