Bedarön förr
    En historik om Bedarön och fiskeperioden 1910-1950
    Ingrid Johansson (1995)

    Det är inte mycket som skrivits om Bedarön genom åren och när Nynäshamn nu efter 50 år som stad blickar tillbaka på de gångna åren känns det angeläget att fä påminna om att även Bedarön är och har varit en del av Nynäshamn. Låt denna historik om Bedarön få bli ett komplement till den nyligen utkomna Nynäshistoriken.

    "Bedarön förr" är främst en dokumentation av den bebyggelse som finns på ön i dag, vilka som byggt och bott här och när. Varje fastighet presenteras med text och bild och dessutom finns foton på dem som uppförde huset eller som bott i det en längre tid. jag har också tagit mig friheten att uppkalla de olika husen efter dem som ägde dem från början, precis som gamla Bedaröbor gjorde och många alltjämt gör. jag hoppas att ingen av dem som i dag rår om fastigheterna tar illa upp.
    Dessutom kan det kanske vara på sin plats att nämna att varje avsnitt i denna bok är tänkt att kunna läsas var för sig, varför samma uppgifter ibland förekommer på flera ställen.
    Den äldsta bebyggelse som funnits på ön hör förstås samman med jordbruket. Ett torpställe under Nynäs Säteri fanns här redan sedan 1500-talet och har därför fått sin egen historik.
    På 1870-talet kom familjen Sohlman till ön och även de har fått sitt eget avsnitt genom Harriet Sohlmans medverkan. Det försöker skildra lite av deras liv på ön - särskilt den tidigaste perioden ett liv som skilde sig helt från de åretruntboendes. Det finns också en släkttavla över de äldsta Sohlmännerna, de som bodde där från början.
    En annan Sohlmansättling är Staffan Nyblom, arkitekt med Bedaröintresse. Staffan har särskilt till denna dokumentation, tagit fram kartor över strandlinjerna för Bedarön under vissa århundraden. Materialet kan ha särskilt värde för den som till exempel skulle vilja undersöka möjligheten av tidiga fornlämningar på ön. Staffan är också fotografen bakom flygfotona på bokens omslag.

    Men "Bedarön förr" fokuserar sig annars främst på den förändring som ägde rum på ön efter 1910 då norrlandsfiskarna flyttade hit och den stora utbyggnaden började, den fiskeperiod som sedan varade till slutet av 1940-talet.
    Bertil och Harry Lindfors, uppväxta på ön, har skrivit om fisket den här tiden och det arbete fiskarföreningen lade ned i kårens intresse, ett engagemang som även kom att beröra fiskenäringen på andra platser i skärgården.
    En hel del nynäshamnare fler än man tror, har sina rötter på Bedarön. Förhoppningsvis finns det alltså många, som genom att ta del av detta dokument också får en liten bakgrund till sin egen historia att föra vidare till kommande generationer bedaröättlingar. För övrigt hoppas jag att de som inte själv har någon anknytning till ön ändå känner att det skulle vara intressant att veta något om den.

    Under arbetet med boken har jag varit i kontakt med mänga av dem som har bott på Bedarön eller som bor där numera. jag är stort tack skyldig alla som ställt upp och bidragit med faktauppgifter eller egna minnen för att boken skulle komma till. Inte minst uppskattar jag alla som tagit sig tid och letat efter gamla fotografier i lådor och kartonger, undanstoppade på vindar eller i andra gömmor, för att hitta ett foto på någon gammal anhörig som inte längre finns i livet - eller kanske på ett hus. Det har givit resultatet att antalet foton i boken ir över 125 stycken och att praktiskt taget alla nybyggarna på Bedarön finns med i bild. Det är verkligen förnämligt och jag tackar alla - ingen nämnd och ingen glömd - för detta och den stimulans det har inneburit i det fortsätta arbetet.

    Jag uppskattar också att hembygdsföreningen i Nynäshamn, eller Sotholms Härads Hembygdsförening som den egentligen heter, med bistånd av Nynäshamns kommun vill ställa sig bakom utgivningen och därmed medverka till att du nu kan få veta något om hur det var på Bedarön förr.

    Farsta i september 1996 Ingrid Johansson