- Hur bildar man en förening?
- För att bilda en ideell förening krävs att ett antal
personer enar sig härom genom att anta stadgar för
föreningen och utse en styrelse. Härtill brukar man
också säga att föreningen skall ha ett namn som
skiljer föreningen från andra.
Läs
mer!
För den som vill ännu veta mer hänvisas till RF:s
faktahäfte nr 3 "Så bildar man en förening", som kan
beställas från RF:s kundtjänst (08-605 6000).
- Vart vänder man sig för att få hjälp med
bildandet?
- RF:s 22 distriktsidrottsförbund
(DF), som finns spridda över hela landet kan med fördel kontaktas
av de som önskar bilda förening. Från DF kan man
erhålla RF:s normalstadgar
för idrottsförening och de övriga handlingar som kan behövas
samt få information om bidragsmöjligheter och
utbildningsutbud. För den som vill veta mer om en
speciell idrott, om medlemsavgifter, seriespel etc kan en
kontakt direkt med ett specialidrottsförbund
(SF) vara att föredra.
-
- Vad krävs för medlemskap i RF?
- En förening ansluts inte direkt till RF utan ansöker om
medlemskap i ett eller flera av RF:s medlemsförbund (specialidrottsförbund
- SF). För medlemskap i SF krävs följande:
Ideell
förening får efter skriftlig ansökan upptas som medlem
i SF om nedanstående villkor är uppfyllda.
- Ansökningen om medlemskap är upprättad enligt
RF:s anvisningar och är åtföljd av föreningens
stadgar, vilka skall upprättas på grundval av
RF:s normalstadgar
för idrottsförening.
- Föreningen på sitt program har sådan
idrottslig verksamhet som administreras av det SF till vilken
ansökan ges in samt även i övrigt uppfyller de
särskilda villkor för medlemskap som SF
uppställer i sina stadgar.
- Föreningen har förbundit sig att i sin
idrottsliga verksamhet följa RF:s och respektive SF:s stadgar, tävlingsbestämmelser,
övriga bestämmelser och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.
- Föreningens namn inte är olämpligt eller kan
förväxlas med en till RF redan ansluten förening.
- Föreningen har betalat de avgifter som SF i
vederbörlig ordning kan ha bestämt. Lämnar SF
förenings ansökan utan bifall, får föreningen
överklaga beslutet hos RIN enligt reglerna i 15
kap RF:s stadgar.
-
- Vilken självständighet har en sektion?
- Många idrottsföreningar har för sin idrottsliga
verksamhet inrättat sektioner med särskild sektionsstyrelse.
En sektion definieras inom idrottsrörelsen som en
underavdelning inom idrottsföreningen. Sektionen är
ingen egen juridisk person utan lyder under föreningens
styrelse (föreningsstyrelsen/huvudstyrelsen) och
sektionsstyrelsen har frihet att agera endast inom av föreningsstyrelsen
fastställda ramar.
-
- Vilket ansvar har föreningens styrelse?
- Föreningsstyrelsen har fått medlemmarnas förtroende
att sköta föreningens verksamhet när årsmötet inte
är samlat. I styrelsens åliggande ingår särskilt att
tillse att för föreningen gällande lagar och bindande
regler iakttas, att verkställa av årsmötet fattade
beslut, att planera, leda och fördela arbetet inom
föreningen, att ansvara för och förvalta föreningens medel,
att tillställa revisorerna räkenskaper m m samt att
förbereda årsmöte.
Det ankommer på varje enskild
styrelseledamot att utföra sitt uppdrag på ett korrekt,
lojalt och omsorgsfullt sätt. Skulle styrelseledamot
inte leva upp till detta finns risk för att denne kan
bli personligen ansvarig för den skada som därigenom
åsamkas föreningen.
Det är det föreningen som enligt huvudregeln svarar
med sina tillgångar för föreningens åtaganden. Styrelsen
och medlemmarna går alltid fria från ansvar så länge
som verksamheten har skötts på ett korrekt och riktigt
sätt. I själva verket kan man säga att medlemmarna i princip
alltid går fria från ansvar. Styrelsen och eventuella
andra föreningsföreträdare kan ställas till ansvar
eftersom det är till dessa personer som man har
anförtrott uppdraget att sköta föreningens
angelägenheter. Ansvarigheten kan förenklat indelas i
tre områden:
- Skadeståndsansvar
- Straffrättsligt ansvar
- Personligt betalningsansvar
-
- Att hålla samman eller dela upp föreningen?
- I många föreningar som har flera sektioner, s.k
flersektionsföreningar, uppkommer ibland den situationen
att sektionerna vill vara juridiskt självständiga i
förhållande till "moderföreningen". Det är
i denna situation viktigt att känna till att en
flersektionsförening är en juridisk person och att sektionerna
lyder under föreningens årsmöte och föreningsstyrelsen.
Vill föreningen hålla samman måste åtgärder vidtas
för att sektionerna skall kunna fungera som underavdelningar
(se ovan). Vill man däremot ta steget fullt ut uppkommer
fråga om delning av föreningen i flera självstänidga föreningar.
Den
som vill ha mer information om detta hänvisas till RF:s
temahäfte nr 4 "Hålla samman eller dela upp
föreningen", som kan beställas från RF:s kundtjänst
(08-605 60 00).
- Kan man nekas medlemskap i en idrottsförening?
- Idrottsföreningar som är anslutna till RF (via ett
eller flera SF) skall i princip vara öppna för alla. Detta
innebär att en person inte kan nekas medlemskap, om det
inte kan visas att personen ifråga kommer att motarbeta
föreningens ändamål eller intressen. Undantag
härifrån kan finnas beträffande vissa korpklubbar,
vilka endast är anslutna till Korpen.
-
- Uteslutning av medlem?
- En grundläggande princip inom idrottsrörelsen är att
de till RF:s specialidrottsförbund (SF) anslutna
föreningarna skall vara öppna och i princip tillåta
envar fysisk person som så önskar att bli medlem.
Härav följer också att det, bortsett från de s.k.
avgiftsfallen, krävs ett handlande från medlemmens sida
som är av mycket allvarlig natur för att denne skall kunna
uteslutas ur föreningen. Samtidigt ligger det i sakens
natur att styrelse och andra föreningsorgan får acceptera kritik
från medlemmarna. Denna kritikrätt utgör en del av de
demokratiska principer på vilka föreningsverksamheten inom
idrottsrörelsen bygger. För att uteslutningsbeslut
skall vara giltigt krävs dels en i formellt avseende
korrekt handläggning, dels en saklig grund. Uteslutningsbeslutet kan
härvid vila på en i stadgarna intagen objektiv eller
subjektiv uteslutningsgrund.
Som en objektiv
uteslutningsgrund räknas bl a medlems underlåtenhet att
betala medlemsavgift (de s.k avgiftsfallen).
De subjektiva uteslutningsgrunderna förutsätter
värdeprövningar i det enskilda fallet, t ex huruvida medlemmen
kan anses ha motarbetat föreningens intressen. De
ställer höga krav på föreningsstyrelsens omdöme vid
beslutsfattandet. Riktpunkten bör vara "hellre fria
än fälla". Prövningen får inte påverkas av
generella bedömningar, och det räcker inte med att vederbörande anses
vara besvärlig eller att han uttalat sig förklenande om
styrelsen eller andra funktionärer eller är allmänt
kritisk mot styrelsens sätt att sköta sina
angelägenheter. Vidare får medlem inte uteslutas
därför att han, med utnyttjande av sin stadgeenliga
rätt, fört talan mot styrelsebeslut eller därför att
han är känd för att hålla på att gällande regler
skall följas till punkt och pricka. Skäl till uteslutning
kan föreligga t ex om medlem mot bättre vetande eller uppenbart
sanningslöst sprider ut att styrelsen eller namngivna
ledamöter berett sig otillbörliga förmåner eller annars
använt föreningens tillgångar på ett förkastligt
sätt eller grovt åsidosatt sina plikter mot föreningen
och dess medlemmar.
- RF:s Normalstadgar för Idrottsförening
- Idrottsföreningarna och deras medlemmar utgör kärnan i
RF. Det är inom föreningarna som den idrottsliga verksamheten
bedrivs och det är i föreningarna människor möts och
samverkar för gemensamt syfte. Föreningarna inom
respektive idrotter bildar i sin tur de specialidrottsförbund (SF)
som RF består av. För att föreningarna, och därmed
hela RF-organisationen, skall fungera krävs att det i
grunden finns ett bra regelverk. Föreningens stadgar
utgör här ett mycket viktigt dokument som inte skall
ligga i byrålådan och samla damm, utan istället
användas till hjälp och nytta för verksamheten. Utan
bra stadgar och administrativ ordning i övrigt får man
ingen bra idrottslig verksamhet!
Som stöd till
föreningarna har RF sedan lång tid tillbaka
tillhandahållit en stadgemall, RF:s Normalstadgar för Idrottsföreningar.
Normalstadgarna är i sig inga stadgar utan skall ses som ett underlag
för upprättande av föreningarnas egna stadgar. Nya
idrottsföreningar som bildas liksom gamla föreningar
som skall göra en stadgeöversyn rekommenderas att
använda normalstadgarna.
Läs mer!
- Är normalstadgarna bindande?
- En vanlig fråga är om man måste följa allt som står
i RF:s normalstadgar för idrottsförening. I en tidigare
version av normalstadgarna fanns förstrykningar av vad
som "skall" finnas med. Detta "skall"
är inte av den innebörden att ordalydelser etc inte
kunde ändras. Det viktiga med föreningens stadgar är
att de inte innehåller allvarliga avsteg från normalstadgarna,
eftersom dessa i sin helhet ger uttryck för den ordning
och de principer som svensk idrott vilar på. Är man
osäker om de egna föreningsstadgarna vid jämförelse
med normalstadgarna är av sådan art att tveksamheter finns,
blir rådet att kontakt tas med närmaste RF-distrikt
(DF) för hjälp och information. Skulle det visa sig att
en förening har stadgar som strider mot idrottens principer
finns alltid risk för att vederbörande SF överväger
att utesluta sådan förening.
-
- Krävs godkännande av ändring av föreningsstadgar?
- Idrottsföreningars beslutade stadgeändringar behöver
inte längre formellt godkännas av Riksidrottsförbundet
(RF).
Stadgarna granskas när föreningen ansöker om
medlemskap i specialidrottsförbund (SF) inom RF. Efter
beviljat medlemskap är det föreningens ansvar att
själv se till att stadgarna inte ändras så att de
kommer att stå i strid med de grundläggande principer
som kommer till uttryck i RF:s Normalstadgar för
Idrottsföreningar, och därmed de grundförutsättningar
som gäller för medlemskapet inom RF.
- Hur gör man för att lägga ner en förening?
- Det första man bör göra när fråga om nedläggning av
förening uppkommer är att läsa innantill i föreningens
stadgar. Beslut om nedläggning är alltid en
årsmötesfråga, och i vissa föreningar kan krävas
två årsmötesbeslut. Viktigt är att i beslutet om
nedläggning anges att ev tillgångar skall gå till ett
idrottsfrämjande ändamål och inte fördelas mellan medlemmarna.
Har föreningen "somnat in" och svårigheter
finns att hitta medlemmarna bör ansvariga personer kontakta
DF för att få hjälp med nedläggningsproceduren.
-
- Försäkringar?
- Genom medlemskapet i RF omfattas föreningen automatiskt
av den s k "RF:s Grundförsäkring" som är
tecknad i Folksam och betald av RF. Som namnet på
försäkringen anger ger den ett grundskydd för
föreningen. Det ankommer på styrelsen att se till i
vilken mån kompletteringar till försäkringen behövs.
Närmare information om försäkringen erhålls genom DF.
Dock bör här observeras att försäkringens
olycksfallsdel inte avser aktiva idrottsutövare. De
aktiva blir ofta försäkrade genom respektive SF:s
licensförsäkringar. Om så inte är fallet bör
föreningsstyrelsen tillsammans med de aktiv ta reda på
om tillräckligt försäkringsskydd finns eller behöver kompletteras.