Juridik

Brottning

Vanliga frågor om idrottsjuridik

Hur bildar man en förening?
För att bilda en ideell förening krävs att ett antal personer enar sig härom genom att anta stadgar för föreningen och utse en styrelse. Härtill brukar man också säga att föreningen skall ha ett namn som skiljer föreningen från andra.

Läs mer!

För den som vill ännu veta mer hänvisas till RF:s faktahäfte nr 3 "Så bildar man en förening", som kan beställas från RF:s kundtjänst (08-605 6000).

Vart vänder man sig för att få hjälp med bildandet?
RF:s 22 distriktsidrottsförbund (DF), som finns spridda över hela landet kan med fördel kontaktas av de som önskar bilda förening. Från DF kan man erhålla RF:s normalstadgar för idrottsförening och de övriga handlingar som kan behövas samt få information om bidragsmöjligheter och utbildningsutbud. För den som vill veta mer om en speciell idrott, om medlemsavgifter, seriespel etc kan en kontakt direkt med ett specialidrottsförbund (SF) vara att föredra.
 
Vad krävs för medlemskap i RF?
En förening ansluts inte direkt till RF utan ansöker om medlemskap i ett eller flera av RF:s medlemsförbund (specialidrottsförbund - SF). För medlemskap i SF krävs följande:

Ideell förening får efter skriftlig ansökan upptas som medlem i SF om nedanstående villkor är uppfyllda.

  1. Ansökningen om medlemskap är upprättad enligt RF:s anvisningar och är åtföljd av föreningens stadgar, vilka skall upprättas på grundval av RF:s normalstadgar för idrottsförening.
  2. Föreningen på sitt program har sådan idrottslig verksamhet som administreras av det SF till vilken ansökan ges in samt även i övrigt uppfyller de särskilda villkor för medlemskap som SF uppställer i sina stadgar.
  3. Föreningen har förbundit sig att i sin idrottsliga verksamhet följa RF:s och respektive SF:s stadgar, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.
  4. Föreningens namn inte är olämpligt eller kan förväxlas med en till RF redan ansluten förening.
  5. Föreningen har betalat de avgifter som SF i vederbörlig ordning kan ha bestämt. Lämnar SF förenings ansökan utan bifall, får föreningen överklaga beslutet hos RIN enligt reglerna i 15 kap RF:s stadgar.
 
Vilken självständighet har en sektion?
Många idrottsföreningar har för sin idrottsliga verksamhet inrättat sektioner med särskild sektionsstyrelse. En sektion definieras inom idrottsrörelsen som en underavdelning inom idrottsföreningen. Sektionen är ingen egen juridisk person utan lyder under föreningens styrelse (föreningsstyrelsen/huvudstyrelsen) och sektionsstyrelsen har frihet att agera endast inom av föreningsstyrelsen fastställda ramar.
 
Vilket ansvar har föreningens styrelse?
Föreningsstyrelsen har fått medlemmarnas förtroende att sköta föreningens verksamhet när årsmötet inte är samlat. I styrelsens åliggande ingår särskilt att tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas, att verkställa av årsmötet fattade beslut, att planera, leda och fördela arbetet inom föreningen, att ansvara för och förvalta föreningens medel, att tillställa revisorerna räkenskaper m m samt att förbereda årsmöte.

Det ankommer på varje enskild styrelseledamot att utföra sitt uppdrag på ett korrekt, lojalt och omsorgsfullt sätt. Skulle styrelseledamot inte leva upp till detta finns risk för att denne kan bli personligen ansvarig för den skada som därigenom åsamkas föreningen.

Det är det föreningen som enligt huvudregeln svarar med sina tillgångar för föreningens åtaganden. Styrelsen och medlemmarna går alltid fria från ansvar så länge som verksamheten har skötts på ett korrekt och riktigt sätt. I själva verket kan man säga att medlemmarna i princip alltid går fria från ansvar. Styrelsen och eventuella andra föreningsföreträdare kan ställas till ansvar eftersom det är till dessa personer som man har anförtrott uppdraget att sköta föreningens angelägenheter. Ansvarigheten kan förenklat indelas i tre områden:

 
Att hålla samman eller dela upp föreningen?
I många föreningar som har flera sektioner, s.k flersektionsföreningar, uppkommer ibland den situationen att sektionerna vill vara juridiskt självständiga i förhållande till "moderföreningen". Det är i denna situation viktigt att känna till att en flersektionsförening är en juridisk person och att sektionerna lyder under föreningens årsmöte och föreningsstyrelsen. Vill föreningen hålla samman måste åtgärder vidtas för att sektionerna skall kunna fungera som underavdelningar (se ovan). Vill man däremot ta steget fullt ut uppkommer fråga om delning av föreningen i flera självstänidga föreningar.

Den som vill ha mer information om detta hänvisas till RF:s temahäfte nr 4 "Hålla samman eller dela upp föreningen", som kan beställas från RF:s kundtjänst (08-605 60 00).

Kan man nekas medlemskap i en idrottsförening?
Idrottsföreningar som är anslutna till RF (via ett eller flera SF) skall i princip vara öppna för alla. Detta innebär att en person inte kan nekas medlemskap, om det inte kan visas att personen ifråga kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen. Undantag härifrån kan finnas beträffande vissa korpklubbar, vilka endast är anslutna till Korpen.
 
Uteslutning av medlem?
En grundläggande princip inom idrottsrörelsen är att de till RF:s specialidrottsförbund (SF) anslutna föreningarna skall vara öppna och i princip tillåta envar fysisk person som så önskar att bli medlem. Härav följer också att det, bortsett från de s.k. avgiftsfallen, krävs ett handlande från medlemmens sida som är av mycket allvarlig natur för att denne skall kunna uteslutas ur föreningen. Samtidigt ligger det i sakens natur att styrelse och andra föreningsorgan får acceptera kritik från medlemmarna. Denna kritikrätt utgör en del av de demokratiska principer på vilka föreningsverksamheten inom idrottsrörelsen bygger. För att uteslutningsbeslut skall vara giltigt krävs dels en i formellt avseende korrekt handläggning, dels en saklig grund. Uteslutningsbeslutet kan härvid vila på en i stadgarna intagen objektiv eller subjektiv uteslutningsgrund.

Som en objektiv uteslutningsgrund räknas bl a medlems underlåtenhet att betala medlemsavgift (de s.k avgiftsfallen).

De subjektiva uteslutningsgrunderna förutsätter värdeprövningar i det enskilda fallet, t ex huruvida medlemmen kan anses ha motarbetat föreningens intressen. De ställer höga krav på föreningsstyrelsens omdöme vid beslutsfattandet. Riktpunkten bör vara "hellre fria än fälla". Prövningen får inte påverkas av generella bedömningar, och det räcker inte med att vederbörande anses vara besvärlig eller att han uttalat sig förklenande om styrelsen eller andra funktionärer eller är allmänt kritisk mot styrelsens sätt att sköta sina angelägenheter. Vidare får medlem inte uteslutas därför att han, med utnyttjande av sin stadgeenliga rätt, fört talan mot styrelsebeslut eller därför att han är känd för att hålla på att gällande regler skall följas till punkt och pricka. Skäl till uteslutning kan föreligga t ex om medlem mot bättre vetande eller uppenbart sanningslöst sprider ut att styrelsen eller namngivna ledamöter berett sig otillbörliga förmåner eller annars använt föreningens tillgångar på ett förkastligt sätt eller grovt åsidosatt sina plikter mot föreningen och dess medlemmar.

RF:s Normalstadgar för Idrottsförening
Idrottsföreningarna och deras medlemmar utgör kärnan i RF. Det är inom föreningarna som den idrottsliga verksamheten bedrivs och det är i föreningarna människor möts och samverkar för gemensamt syfte. Föreningarna inom respektive idrotter bildar i sin tur de specialidrottsförbund (SF) som RF består av. För att föreningarna, och därmed hela RF-organisationen, skall fungera krävs att det i grunden finns ett bra regelverk. Föreningens stadgar utgör här ett mycket viktigt dokument som inte skall ligga i byrålådan och samla damm, utan istället användas till hjälp och nytta för verksamheten. Utan bra stadgar och administrativ ordning i övrigt får man ingen bra idrottslig verksamhet!

Som stöd till föreningarna har RF sedan lång tid tillbaka tillhandahållit en stadgemall, RF:s Normalstadgar för Idrottsföreningar. Normalstadgarna är i sig inga stadgar utan skall ses som ett underlag för upprättande av föreningarnas egna stadgar. Nya idrottsföreningar som bildas liksom gamla föreningar som skall göra en stadgeöversyn rekommenderas att använda normalstadgarna.

Läs mer!

Är normalstadgarna bindande?
En vanlig fråga är om man måste följa allt som står i RF:s normalstadgar för idrottsförening. I en tidigare version av normalstadgarna fanns förstrykningar av vad som "skall" finnas med. Detta "skall" är inte av den innebörden att ordalydelser etc inte kunde ändras. Det viktiga med föreningens stadgar är att de inte innehåller allvarliga avsteg från normalstadgarna, eftersom dessa i sin helhet ger uttryck för den ordning och de principer som svensk idrott vilar på. Är man osäker om de egna föreningsstadgarna vid jämförelse med normalstadgarna är av sådan art att tveksamheter finns, blir rådet att kontakt tas med närmaste RF-distrikt (DF) för hjälp och information. Skulle det visa sig att en förening har stadgar som strider mot idrottens principer finns alltid risk för att vederbörande SF överväger att utesluta sådan förening.
 
Krävs godkännande av ändring av föreningsstadgar?
Idrottsföreningars beslutade stadgeändringar behöver inte längre formellt godkännas av Riksidrottsförbundet (RF).

Stadgarna granskas när föreningen ansöker om medlemskap i specialidrottsförbund (SF) inom RF. Efter beviljat medlemskap är det föreningens ansvar att själv se till att stadgarna inte ändras så att de kommer att stå i strid med de grundläggande principer som kommer till uttryck i RF:s Normalstadgar för Idrottsföreningar, och därmed de grundförutsättningar som gäller för medlemskapet inom RF.

Hur gör man för att lägga ner en förening?
Det första man bör göra när fråga om nedläggning av förening uppkommer är att läsa innantill i föreningens stadgar. Beslut om nedläggning är alltid en årsmötesfråga, och i vissa föreningar kan krävas två årsmötesbeslut. Viktigt är att i beslutet om nedläggning anges att ev tillgångar skall gå till ett idrottsfrämjande ändamål och inte fördelas mellan medlemmarna. Har föreningen "somnat in" och svårigheter finns att hitta medlemmarna bör ansvariga personer kontakta DF för att få hjälp med nedläggningsproceduren.
 
Försäkringar?
Genom medlemskapet i RF omfattas föreningen automatiskt av den s k "RF:s Grundförsäkring" som är tecknad i Folksam och betald av RF. Som namnet på försäkringen anger ger den ett grundskydd för föreningen. Det ankommer på styrelsen att se till i vilken mån kompletteringar till försäkringen behövs. Närmare information om försäkringen erhålls genom DF. Dock bör här observeras att försäkringens olycksfallsdel inte avser aktiva idrottsutövare. De aktiva blir ofta försäkrade genom respektive SF:s licensförsäkringar. Om så inte är fallet bör föreningsstyrelsen tillsammans med de aktiv ta reda på om tillräckligt försäkringsskydd finns eller behöver kompletteras.

Skicka synpunkter eller frågor om denna sida till Webmaster

Senast uppdaterad 10 november 1996
© Riksidrottsförbundet 1996