Antidoping

Stopp doping

 

Ställningstagande och rekommendationer avseende kost och kosttillskott

Med kosttillskott avses i ställningstagandet tillförsel av energi och näringsämnen i annan form än vanliga livsmedel (piller, pulver, drycker etc).

Utgångsläget

De aktiva utsätts för ett stort flöde av reklam för olika preparat. De möter också ofta en skev bild av var forskningen står. Resultatet blir att många tror att kosttillskott är "en nödvändighet".

Den samlade bild de möter står i skarp kontrast till idrottens officiella linje att "vanlig, klok, sammansatt kost räcker". Trovärdigheten i det budskapet undergrävs och de aktivas sårbarhet för olika reklamkampanjer ökar.

Det banar väg för en okritisk ökning av de aktivas intag av olika preparat och för en missriktad övertro på att preparat ska lyfta prestationsförmågan. Det i sin tur riktar tankarna på "genvägslösningar" och styr bort fokus från det som är verkligt viktigt för prestationsutvecklingen - helhetssyn, individuell anpassning och långsiktighet. En sådan okontrollerad situation kan för de aktiva leda till att gränsen suddas ut mot etiskt helt oacceptabla metoder.

På marknaden finns dessutom preparat som är orena, felaktigt sammansatta, av tveksam kvalitet eller otillfredsställande innehållsdeklarerade. Det ger risk för "misstagsdoping", slöseri med knappa resurser på onödiga eller onödigt dyra preparat och till och med för direkt negativa effekter på önskade träningsresultat.

Kunskaperna är inte fullständiga på kostområdet, särskilt när det gäller de krav som extrem elitidrott ställer och innebörden av den stora variationsbredden mellan olika typer av idrotter och skilda belastningsfaser. Det är också osäkert vad de variationer som kan registreras i plasmahalter betyder, men de används ibland som underlag för individan- passade rekommendationer.

Det finns idag inget dokumenterat behov av kosttillskott för hårt tränande idrottare. Ett kolhydratintag på upp till 55-65% av kosten ger plats för en adekvat tillförsel av fett, protein och näringsämnen, så länge kosten är balanserad och förnuftigt sammansatt.

Likväl är det sannolikt att mycket hårt tränande elitaktiva åtminstone periodvis har små eller inga marginaler, p g a av att man inte klarar att fullt ut täcka det aktuella energibehovet via kosten och därmed inte heller behovet av olika näringsämnen. Om å andra sidan ett extremt energibehov i alltför stor utsträckning täcks av kolhydratrik kost med litet innehåll av näringsämnen, ökar också risken för att tillförseln av näringsämnen blir för liten.

I en sådan kortvarig situation kan ett tillskott vara motiverat.

Ställningstagande

Huvudlinjen är att eftersträva en, utifrån aktuell kunskap, korrekt sammansatt kost med hänsyn till de skilda behoven vid olika belastning i samband med träning och tävling respektive återhämtning.

Det ställer krav på utökade insatser avseende utbildning, rådgivning och framtagning av informationsmaterial inom kostområdet som beaktar olika idrotters och individers skilda villkor. Inom varje idrott måste också hänsyn tas till belastningens variation i olika perioder och vid olika typer av träning och tävling (se "Kostrekommendationer till idrottare").

I samband med vissa extrema belastningssituationer för elitaktiva, kan ett intag av energitillskott behövas för att säkerställa energibalansen. I sådana situationer kan också näringstillskott som mineralier, vitaminer och fettsyror vara aktuella. Endast kontrollerade (GMP-krav) och korrekt innehållsdeklarerade näringstillskott ska då användas (se "Kostförstärkningsprogram").

En fortsatt kunskapsuppbyggnad ska stimuleras avseende såväl kost som kosttillskott.

Motiv och avgränsning

Även om huvudlinjen är att förbättra kosten för elitaktiva, innebär ställningstagandet ett accepterande av energi- och näringstillskott under begränsade perioder och i kontrollerade former. Kunskaperna är ej fullständiga och en fortlöpande omprövning blir nödvändig.

Motivet för ställningstagandet är att undvika att aktiva onödigtvis utsätter sig för den risk för negativ energibalans och brist på vissa näringsämnen som kan finnas i samband med extrema belastningssituationer. Därmed kan också det onödiga intag, den risk för överdosering och letandet efter "genvägar" i gråzonen till det oetiska som dagens okontrollerade situation leder till motverkas.

Linje

Har du synpunkter på innehållet på dessa sidor skriv gärna några rader till RF:s Antidopinggrupp.

Senast uppdaterad den 08 april 1997
© Riksidrottsförbundet 1996