Juridik

Brottning

Bilda en idrottsförening

1. Varför bilda en förening?
2. Juridisk person - vad innebär det?
3. Hur många måste man vara i en förening?
4. Vad krävs för att bilda en ideell förening?
5. Hur går man till väga?
6. Vem kan man vända sig till?
7. Behöver föreningen registreras?
8. Måste föreningen vara ansluten till RF?
9. Vad kostar det - hur/var får man bidrag?

1. Varför bilda en förening?
En idrottsförening är - vilket framgår av namnet - en samling (en förening) människor som i organiserad form bedriver idrottslig verksamhet. Självklart kan idrott bedrivas utan att en förening måste bildas. Det kan vara i en mer eller mindre tillfällig grupp eller inom ramen för en redan befintlig organisation. Många gånger uppkommer dock en önskan att bilda en helt ny idrottsförening. Man bör då tänka på att bildandet innebär ett ansvarsåtagande. Det uppkommer både ett administrativt och ett organisatoriskt ansvarsfullt åtagande som många gånger kan kännas både tråkigt och arbetsamt.

Tänk därför först noga igenom varför ni önskar bilda en idrottsförening!!

Även om föreningsarbetet ibland uppfattas administrativt betungande kan å andra sidan bildandet av en förening vara början till en både idrottsligt och socialt sett mycket rolig och givande verksamhet. Att idrottsföreningen är en av de enklaste juridiska samverkansformerna att bilda gör inte saken sämre. Om ett antal personer samlas och fattar beslut om att bilda en idrottsförening, så kan man på några minuter skapa en juridisk accepterad samverkansform, utan inblandning av myndigheter eller andra byråkratiska mekanismer. Det är så enkelt att man kan undra över varför det inte är förbjudet!

2. Juridisk person
Att idrottsföreningen blir en juridisk person - en ideell förening - torde vara en av de främsta anledningarna till bildandet. En juridisk person kan äga tillgångar och ha skulder, den kan vara part i avtal och kan uppträda som part inför domstol och myndigheter. En juridisk person kan försättas i konkurs. Enligt gällande huvudregel är det den juridiska personen som med sina tillgångar svarar för de förbindelser som uppkommer i föreningen. Enskilda medlemmar går i princip alltid fria från personligt betalningsansvar, och föreningens företrädare blir ansvariga i princip enbart om de inte följer vad som ankommer på dem att göra.

Det är under dessa förhållanden av yttersta vikt att föreningsmedlemmarna i allmänhet och föreningens företrädare i synnerhet har grundläggande föreningsrättsliga kunskaper.

Innan en idrottsförening bildas bör därför elementära föreningskunskaper inhämtas!

3. Hur många måste man vara?
Något minsta antal personer som måste vara med vid bildandet av en förening finns inte fastlagt. För bildandet av en ekonomisk förening räcker det med tre personer, varför det kan antas att tre personer också är tillräckligt för bildandet av en ideell förening.

4. Vad krävs för att bilda en ideell förening?
I korthet krävs enbart att ett antal personer (för säkerhets skull minst tre) bestämmer sig för att bilda en förening genom att anta stadgar (av någorlunda fullständighet), att utse en styrelse samt att anta ett namn/firma för föreningen.

Som underlag för idrottsföreningarnas egna stadgar har Riksidrottsförbundet tagit fram "Normalstadgar för Idrottsföreningar". Normalstadgarna skall i första hand ses som ett hjälpmedel för föreningarna, men de innehåller också vissa åligganden som föreningar som önskar ansluta sig till RF måste acceptera. De senare paragraferna finns även intagna i 8 kap RF:s stadgar.

5. Hur går man till väga?
Lämpligaste tillvägagångssättet är att kalla ihop intresserade till ett möte inför vilket man annonserar att föreningen skall bildas. Kallelsen utfärdas av de/dem som har tagit initiativet till bildandet. Alla intresserade skall ha möjlighet att komma till mötet. I princip får man inte stänga ute någon från att komma.

Vid bildandemötet bör närvaroförteckning upprättas. Denna kan också användas som röstlängd i de fall omröstning begärs. Initiativtagarna sköter normalt denna procedur fram tills dess att mötet har valt mötesfunktionärer (dvs mötesordförande, sekreterare och justeringsmän/rösträknare).

Vill man vara förberedd inför bildandemötet kan initiativtagarna i förväg dela ut förslag till föredragningslista och ev även ett förslag till stadgar. Mötesordföranden har härefter till uppgift att lotsa deltagarna genom föredragningslistans punkter som bör vara minst följande:

  1. Fastställande av närvaroförteckning/röstlängd (läggs som bilaga till protokollet)
  2. Val av mötesordförande
  3. Val av protokollsekreterare
  4. Val av två justeringsmän tillika rösträknare
  5. Fastställande av föredragningslista för mötet
  6. Fråga om bildande av föreningen (ska den bildas ja eller nej)
  7. Fastställande av stadgar för föreningen
  8. Fastställande av namn på föreningen
  9. Val av interimsstyrelse (ordf samt x antal ledamöter) för tiden fram till och med det första ordinarie årsmötet

När mötet har avverkat samtliga punkter på föredragningslistan är föreningen bildad. För att man skall vara säker på att det har gått rätt till är det viktigt att ett protokoll upprättas. Av protokollet skall framgå vilka som varit närvarande samt vilka beslut som har fattats. Närvarolista och stadgar bör biläggas originalprotokollet. Självklart skall det av protokollet också klart framgå vilka som har valts att ingå i föreningens styrelse.

Det blir nu interimsstyrelsen som tar ansvaret för skötseln av föreningen. Initiativtagarna har - i denna egenskap - inte längre någon uppgift.

6. Vem kan man vända sig till?
För att få hjälp och råd vid bildandet kan man med fördel vända sig till RF:s distriktsidrottsförbund (DF) runt om i landet (se adress och tel.nr på annan sidan). Det kan även vara lämpligt att ta kontakt med det specialidrottsförbund (SF) som man avser att söka medlemskap i. Det finns för närvarande drygt 60 SF inom RF. Närmare uppgifter om hur man skall nå dessa kan fås från närmaste DF.

För att den idrottsliga verksamheten skall komma igång krävs ofta en kontakt med kommunens fritidsförvaltning eller motsvarande. Det kan gälla frågor om lokalupplåtelse, bidrag m.m. Även inför dessa kontakter kan ett samtal med DF vara av nytta.

7. Behöver föreningen registreras?
En ideell förening behöver inte registreras. Den behöver inte heller ha organisationsnummer. Det enda den måste ha är i princip stadgar, styrelse och ett urskiljbart namn.

Om man av en eller annan anledning önskar ett organisationsnummer går det bra att få detta genom att vända sig till lokala skattemyndigheten. Myndigheten kräver in stadgar och utdrag ur protokoll som bl a anger vilka som är firmatecknare. Är föreningen skatt-skyl-dig eller har man anställda eller uppdragstagare för vilka man erlägger avgifter och drar skatt, erhålls automatiskt organisationsnummer.

Om föreningen ansöker om och får medlemskap i förbund inom RF tilldelas föreningen ett idrottsinternt föreningsnummer som är unikt för föreningen inom RF. Föreningsnummret som är fyr- eller femsiffrigt skall användas i kontakter inom idrottsrörelsen.

8. Måste föreningen vara ansluten till RF?
En idrottsförening behöver inte vara ansluten till RF. Det har dock visat sig att ett flertal indirekta fördelar finns om medlemskap i förbund inom RF finns. Många kommuner har det som villkor för sin bidragsgivning m m.

9. Vad kostar det - hur/var får man bidrag?
Medlemsavgiften bestäms av varje enskilt SF och kan därför variera både i storlek och beräkningssätt. RF har ingen medlemsavgift. Föreningar anslutna inom RF har rätt till det statliga lokala aktivitetstödet. Information om detta erhålls av DF. I övrigt utgår inga bidrag från centrala medel, utan den stora bidragsgivaren till det lokala föreningslivet är kommunen. Information om de kommunala bidragen erhålls från DF eller direkt från kommunen.

Skicka synpunkter eller frågor om denna sida till Webmaster

Senast uppdaterad 10 november 1996
© Riksidrottsförbundet 1996