Svensk Idrott

Ledare
4/97

Att utvärdera och värdera

Statens stöd till idrotten utvärderas i en parlamentarisk kommitté. Det är nästan trettio år sedan de nuvarande riktlinjerna drogs upp och det har hänt en del på vägen. De goda åren är borta och staten tvingas hushålla med sina resurser.

Å andra sidan har idrotten förändrats. I stället för 49 specialidrottsförbund finns det i dag 66. Många fler måste alltså dela på de tillgängliga resurserna. Flera knackar på dörren för att få komma in i RF-familjen.

Under resan har Riksidrottsförbundet (RF) pålagts ytterligare uppgifter; anläggningsstödet, forskning och antidoping, lokala aktivitetsstödet och idrottsgymnasierna. Allt mera har lagts i samma penningpott. Det grumlar insynen på pengarnas väg.

Statens hela stöd till idrotten för 1997 är 480 miljoner kronor. Det låter mycket, men det är bara som det låter. Av detta är det direkta stödet till specialidrottsförbunden 215 miljoner. Det är för lite för de 66 förbundens insatser i samhället. LOK-stödet tar 205 miljoner. Är det bra använda pengar? Små resurser ger inte utrymme för stöd till nyskapande. Anslagsfördelningen blir som en svensk löneförhandling med lika procentpåslag till alla på etablerade nivåer.

I kommitténs direktiv heter det bland annat att "arbetet skall utgå från att statens stöd huvudsakligen bör utformas så att det bland medborgarna bidrar till att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet i syfte att uppnå en god folkhälsa". Det låter oroande. Begreppet "idrott" bör ges en snävare innebörd. Någon har för länge sedan sagt "Utan tävling dör idrotten."

Kommersialiseringen av elitidrotten och egenfinansiering nämns i direktiven. Det är ett gravt misstag att tro att elitidrotten kan klara sig själv. Elitidrotten är Sveriges internationella idrottsansikte och svensk elitidrott är Sveriges mesta PR utomlands.

Elitidrotten behöver stöd i olika former. Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har det operativa ansvaret för "Olympisk Support", som är namnet på RFs och SOKs gemensamma stöd till alla idrottsförbund för en elitidrottsutveckling i sunda former. Det är angeläget att Sverige kan bedriva en "ren" elitidrott på högsta nivå.

3,5 miljarder tittare i 197 länder såg OS i Atlanta. Svenska framgångar i OS ger nationen god PR. Framgångar kräver emellertid långsiktigt idog träning och internationellt tävlande. SOKs sponsorintäkter fördelas solidariskt efter behov men räcker långt ifrån till. En förstärkning genom ett direkt statligt stöd kanaliserat i korresponderande form genom SOK är väl motiverat. Det höjs röster för en statlig satsning på eliten, om vi skulle få värdskapet för OS 2004. Det är tacksamt att flera trycker på, men stödet behövs inför alla OS, hemma eller borta och för både sommar- och vinteridrotterna.

På tal om valet av värd för Sommar-OS 2004 så är Stockholm och Sverige i final. Enligt de flestas prognoser får Sverige den 5 september ta ett nappatag med Aten och Rom. Det är kanske ett gott omen att Sverige alltid har varit bättre i grekisk-romersk brottning.


Carl-Gustav Anderberg
Ordförande SOK

Skicka dina synpunkter på denna sida till Marie Louise Holm

Senast uppdaterad den 15 april 1997
© Riksidrottsförbundet 1996