Kommunala nedskärningar fortsätter

- De kommunala nedskärningarna av idrottsstödet fortsätter, även om takten är lugnare än för två tre år sedan, säger Lars Liljegren, ledamot i riksidrottsstyrelsen. Det visar den kartläggning som Riksidrottsförbundet gjort av det kommunala stödet under 1996 till idrottsföreningarna.

- De 225 kommunerna som svarat planerar att i genomsnitt spara cirka två procent på driftbidrag till lokaler och anläggningar och cirka en procent på kontanta bidrag. Till detta ska läggas inflationen som beräknas bli tre till fyra procent.

77 (57 föregående år) av de 211 svarande skär ned på kontantstödet till idrottsföreningarna. Tre kommuner (Ockelbo, Smedjebacken och Sorsele) skär mer än 30 procent. Samtidigt ökar 56 kommuner (48 föregående år) sitt stöd. Här är det fyra kommuner (Hässleholm, Mörbylånga, Tranås och Valdemarsvik) som ökar med 30 procent eller mer.

Resultaten stämmer ganska väl överens med Kommunförbundets rapport, Kommunernas ekonomiska läge (februari 1996), som säger att neddragningarna fortsätter inom nästan alla verksamhetsområden men väntas bli mindre än tidigare. Mest sparas det på fritid, kultur, vuxenutbildning, flyktingmottagande och gator. Kommunförbundet beräknar den totala minskningen av kommunernas kostnader för fritidsverksamheter till 1,6 procent under 1996, jämfört med 2,2 procent 1995.

Störst är besparingarna i glesbygder, där fritid- och kultur får vidkännas nedskärningar med 2,2 procent.

De vanligaste besparingarna på idrottsområdet är minskade bidrag till studieförbund och föreningar, nedläggning av idrottsanläggningar och ökad föreningsmedverkan. Rapporten förutspår också att avgifterna vid idrotts- och fritidsanläggningar höjs med i genomsnitt 2,3 procent.

Intressant att notera är, att antalet anläggningar inte minskar nämnvärt trots besparingarna på detta område, vilket förmodligen beror på ökad föreningsdrift. Vissa av de stora ökningarna av lokal- och anläggningsstöd kan kan förklaras med att de är just driftbidrag till föreningarna som alltså har tagit över delar av koummunernas kostnader. Dessa bidrag innebär således i realiteten inte att idrottsrörelsen fått mer pengar till sin verksamhet.

RF:s undersökning och Kommunförbundets rapport visar att det finns all anledning att fortsätta bevaka bidragsutvecklingen. Fritidssektorn är fortfarande ett populärt sparmål.

- Åren framöver kommer att bli kärva, säger Lara Liljegren. Faran för idrotten är inte alls över. Vi kommer att bli tvungna att ta ett ökat ansvar för anläggningsdriften också under de närmaste åren.

- I ekonomiskt svåra tider är det viktigt, att vi slår vakt om resurserna till den breda ungdomsidrotten, samtidigt som vi får vara beredda att spara på vuxen- och elitidrotten, avslutar Lars Liljgren.

1996-03-19

Hämta hem hela rapporten (PDF-format - 60 K) direkt till din dator!

Dokumentet är i Adobe Acrobat-format. Om du inte har det programmet kan du hämta hem en speciell läsare - Acrobat Reader. Om du inte har den kan du nedan hämta hem det gratis från Adobe.

Tillbaka till listan på pressreleaser

 

Skicka synpunkter eller frågor om denna sida till Webmaster

Senast uppdaterad 18 november 1996
© Riksidrottsförbundet 1996