SkandinaviskYoga och Meditationsskola - Homepage
Min bror! när jag var glömsk,
visade min sanne guru mig vägen.
Då övergav jag alla ritualer och ceremonier, Jag badade inte
längre i det heliga vattnet:
Då lärde jag mig, att endast jag var galen, och att hela världen
omkring mig var förståndig - jag hade stört dessa visa
människor.
Från den dagen har jag inte längre kunnat rulla mig i lydighetens
stoft:
Jag ringer inte med tempelklockan:
Jag sätter inte idolen på dess tron:
Jag tillbedjer inte bilden med blommor.
Det är inte asketen, som plågar kroppen, som behagar Herren:
När du kastar bort dina kläder och dödar dina sinnen, behagar
du inte Herren:
Den människa, som är vänlig och rättskaffens, som förbliver
sig själv, mitt i världens händelser, som betraktar alla
väsen på jorden, som sig själv,
Han uppnår det Odödliga Varandet, den sanne Guden är alltid
hos honom.
Kabir säger: " Han vars ord är rena, och som är fri
från stolthet och inbilskhet, uppnår det sanna Namnet."
Människa, om du inte känner din
egen Herre, varför är du då så stolt?
Kasta din klokhet överbord. Ord allena skall aldrig förena dig
med Honom.
Bedrag inte dig själv med de heliga skrifternas vittnesbörd.
Kärlek är något annat än detta, och den,
som ärligt har sökt den, han har funnit.
Mellan det medvetnas och det omedvetnas
poler har sinnet svingat sig.
Häri bärs alla väsen och alla världar, och denna svängning
stoppar aldrig.
Miljoner av väsen finns där: solen och månen i sina banor
är där:
Miljoner av tidsåldrar förlöper, och svängningen fortsätter.
Allt svingar! himlen och jorden och luften och vattnet, och Gud själv,
som tager form:
Och synen av detta har gjort Kabir till en tjänare.
Din herre är i ditt väsen
som doften i blommorna.
Varför söker du
som en myskoxe
igen och igen
efter mysk i gräset?
Kabir är född ca. 1440, enligt honom själv "både barn av Allah och Rama" (islam och hinduism).