SEMINARIER

1. Datorkommunikation f�r synskadade
Henrik G�tesson, Ronneby
Synskadades m�jligheter att utnyttja datorn som ett kommunikationshj�lpmedel. Historik och framtid presenteras och problem tas upp.
(Alla)

2. Att f� ig�ng l�rarna
Carina Ringtun, Espedalsskolan, Ronneby
Erfarenheter om hur man kan f� i g�ng l�rare p� en skola n�r det g�ller IT och vad som h�nder med l�rarrollen och arbetslaget n�r man f�r in datorn i klassrummet.
(Alla)

3. Foto-Albumet p� N�tet och tuppen Otto
Timo Vilgats, H�galidskolan i Kiruna, Kiruna
Foto-Albumet p� N�tet �r ett konkret exempel p� hur text och bild samverkar n�r elever och l�rare presenterar sin n�rmilj�. Alla kan vara med i detta projekt, oavsett �lder. I Foto-Albumet p� N�tet presenteras tuppen Otto, v�rldens nordligaste tupp p� Internet. Otto f�r m�nga e-brev, fr�n barn, h�nor, hundar och andra tuppar. I m�n av tid svarar Otto p� e-post.
(Alla)

4. Klippans skoldatan�t och projektet TESS network
Erik S�fsten, Henrik Ramsay, Klippans skolor, Klippan
Beskrivning av erfarenheterna fr�n Klippans satsning p� en f�rnyelse av undervisningen med st�d av IT. Som en del av ITsatsningen �r vi en av initiativtagarna till projektet TESS network som vi kommer att beskriva.
(Alla)

5. Surfa p� v�gen - nu �r det dags f�r pedagogen del 1
Jimmy Jaldemark, Edison, H�gskolan i J�nk�ping
Edison - ett nytt arbetss�tt i skolan baserat p� nyfikenheten och intresset hos dina elever
(Alla)

6. Surfa p� v�gen - nu �r det dags f�r pedagogen del 2
Jimmy Jaldemark, Edison, H�gskolan i J�nk�ping
Om att anv�nda Internetbaserade databaser s�som Edisons L�rarforum f�r kompetensutveckling.
(Alla)

7. Vad g�r vi inom IT p� l�rarutbildningarna?
Medverkande fr�n l�rarutbildningen p� 5 orter och Lil Engstr�m, L�rarh�gskolan i Stockholm, MaNv
Deltagande h�gskolor �r Malm�, Uppsala, Stockholm, Karlstad och V�xj�. Presentation av bakgrund, statliga beslut och utredningar, olika projekt som bedrivs p� l�rarutbildningarna, satsningar p� l�rarutbildningen och h�gskolornas satasning p� IT-utbildning av blivande l�rare och fortbildning av befintliga l�rare. Diskussion om f�rv�ntningar och m�jligheter. (�dag)
(Alla)

8. Projektet "Nya former"
Lars Bourelius, Ronneby kommun
Paraplyprojekt med flera delprojekt. Hur kan skolans arbete och elevernas l�rprocesser utvecklas med st�d av IT? Presentation av projektet.
(Alla)

9. Media & N�tet
Greg Fitzpatrick, Musicnet Stiftelse, Stockholm
Syftet med presentationen �r att beskriva kommunikation via n�tverk, samt medias framtidsroll p� dessa n�tverk. (http://www.musiknet.se)
(Alla)

10. Studiebes�k p� Ronnebys Framtidsbibliotek
Maj-Stina Petersson, Biblioteket i Ronneby
Rundvandring p� och information om hur man arbetar p� ett IT-bibliotek. Presentation av de projekt som drivs f�r n�rvarande t ex "IT f�r alla" ett projekt f�r synskadade. (�dag)
(Alla)

11. Pedagogiska erfarenheter kring Den Digitala Skolb�nken
Britt Broman Sj�sten, Ronnebys Skolor, Ronneby Kommun
Paketl�sning f�r hela skolans datoranv�ndning. Suver�nt st�d inte minst f�r pedagoger.
(Alla)

12. Roligare spr�kutbildning med CD-ROM och IT
Tapio Kantokoski, Breviksskolan, Oxel�sund
Praktiska erfarenheter fr�n nyb�rjarspr�kutbildning med hj�lp av CD-ROM Spr�k�vningar - Grunder och IT. Delprojekt i Leonardo.
(Alla)

13. Vem tar ansvar f�r datorstrulet i skolan?
Lennart Axelsson, Datastugan, AV-Media, V�xj�
Datorkr�ngel kostar pengar. Vad kan du som datoransvarig p� skola eller bibliotek g�ra f�r att effektivisera anv�ndningen och undvika alltf�r mycket merarbete? Vilka krav kan st�llas p� datorleverant�rerna? Hur mycket �r rimligt att kr�va av systems�kerhet p� olika niv�er i skolan? Vad betyder inf�randet av Windows 95?
(Alla)

14. Studiebes�k p� Infocenter
Pirjo Elovaara, H�gskolan i Karlskrona/Ronneby, Ronneby
Infocenter �r ett datoriserat forsknings- och informationsbibliotek som st�r �ppet f�r h�gskolan och f�retagen p� Soft Center men �ven f�r allm�nheten. H�r finns datorer till bes�karnas f�rfogande f�r CD-ROM- och databass�kningar, trycksaksframst�llning mm. (�dag)
(Alla)

15. Kan IT-utvecklingen p�verka l�rarroll och kunskapssyn?
Mikael Parkn�s, AXLA, IT-strategi & IT-pedagogik, G�teborg
Datorns anv�ndning speglar pedagogens syn p� l�rande och kunskap. Ofta inneb�r det "gammal metodik f�rpackad i ny teknik". Vad beh�ver ansvariga chefer veta f�r att v�ga anv�nda IT som ett redskap att f�r�ndra skolan? Datorteknik eller datorpedagogik?
(Alla)

16. Mjukstart p� f�rskolan
Annelie Pernheden, Anna-Maria Olofsson, Dandy Skoldata AB, V�stra Fr�lunda
Ett konkret s�tt att exemplifiera traditionell pedagogik som bygger p� v�xling mellan tredimensionellt konkret och abstrakt seende. (http://www.pi.se/dandy)
(F)

17. Datorn i F�rskolan
Carina Dahlin, Ann Marie Liehl, Tokarp/Lovisa F�rskola, J�nk�ping
Vi arbetar med datorn som pedagogiskt hj�lpmedel fr�n 3-6 �r. Fr�n praktisk data anv�ndning till att skapa egna program och dokumentera v�rt temaarbete.
(F, 1-7)

18. Kan Vincent van Gogh inspirera barn i IT-�ldern?
Britt-Marie Holmlund, Anna Erixon-S�derén, Ekhammarskolan, Kungs�ngen
Om ett tema-arbetes framv�xt ... och v�rt arbete med yngre skolbarn (fr�n 6 �r). M�nga verktyg - datorn �r ett! M�let �r ett �ppet sinne hos s�v�l personal som elever.
(F, 1-7)

19. Projektet PLANETEN
Bo Gustafsson, H�gskolan f�r L�rarutbildning och kommunikation, J�nk�ping
PLANETEN, som HLK driver p� uppdrag av Skolverket, �r ett internetbaserat projekt f�r yngre barn.
(F, 1-7)

20. Skara - v�r stad. Tre f�rskolor i samverkan
Pernilla Suominen, Peter Klint, F�rskolan Ankeborg, Skara
Tre f�rskolor arbetar utifr�n ett gemensamt tema, d�r dokumentationen �r viktig. Vi anv�nder det fiberoptiska n�tet f�r att skicka dokumentation mellan f�rskolorna.
(F, 1-7)

21. Datorn i f�rskolan (DIF) och DIG-projektet
Bo Gustafsson, H�gskolan f�r L�rarutbildning och Kommunikation, J�nk�ping
DIG-projektet �r en logisk forts�ttning av DIF-projektet d�r HLK har tv� forskningsprogram om barnens inl�rning respektive l�rarrollen.
(F, 1-7)

22. Espedalsskolan datoranv�ndning
Torsten Berg, Ulla Ignell, Espedalsskolan, Ronneby
Exempel p� praktisk datoranv�ndning (�k 1-6) f�r er som ligger i startgroparna. Tekniska f�ruts�ttningar, arbetsplan f�r datorarbete och praktiska exempel.
(F, 1-7)

23. �ka elevernas k�nsla f�r trafiken i n�rmilj�n - anv�nd multimediaverktyg!
�rjan Broman, Skolkontoret, G�vle kommun
Integrera sv, media, sh och trafikkunskap med datoranv�ndning. Fotografera och diskutera elevernas skolv�gar, skapa en multimediaproduktion med bilder, ljud och texter som demonstreras f�r f�r�ldrar m fl.
(F, 1-9)

24. Varannan damernas inom IT
Ingvar Blomster, Annliz Plattén, Pettersbergsskolan, Trollh�ttan
Datakunskap f�r flickor och mammor. Trollh�ttans projekt f�r att intressera flickor f�r teknik.
(F, 1-9)

25. IT-anv�ndning byggt p� elevansvar
Anders Karlsson, R�vek�rrsskolan, M�lndal
Uppl�ggningen av IT-arbetet p� R�vek�rrsskolan med dataansvariga elever i centrum.
(F, 1-9)

26. "Tr�tofflan" som multimedia
Per Ekstr�m, Vollsj� skola, Vollsj�
Barnen p� Tr�tofflans dagis presenterar sig med bilder, text och ljud p� datorn. En redovisning av ett arbete gjort i programmet Hyper Studio. Verktygen l�mpliga f�r hela grundskolan.
(F, 1-9)

27. En bro till framtiden
Erik Lennerstedt, Jan Holmqvist, Furulidskolan, Aneby
I J�nk�pings l�n bedrivs ett projekt med ovanst�ende namn. Landstinget och varje kommun har en IT-Pedagog som f�rs�ker sprida erfarenheter om datoranv�ndning i skolan. Vi kommer att ge v�ra erfarenheter och reflektera �ver v�rt arbete.

28. Skapa egna multimediatill�mpningar
Ingrid Nordkvist, Gefle Pedagogiska Centrum, G�vle
Elevexempel fr�n f�rskola till h�gskola diskuteras utifr�n ett pedagogiskt perspektiv. P� vilket s�tt st�djer arbetet inl�rning, kreativitet och samarbete?
(F, 1-9, Gy, Vx, D)

29. Multimedia och matematik - passar det ihop?
Lisa Bj�rklund, L�rarh�gskolan i Stockholm, Ma/Nv-Inst., Stockholm
Tankar om multimedias roll inom grundskolan. Exempel p� hur elever utvecklar begreppsf�rst�else i matematik genom att g�ra egna multimediaproduktioner.
(1-7)

30. Klassens datorer - ALLAS datorer
Kerstin Mellhammar, Lillemor Holmqvist, Pr�stsl�ttsskolan, Karlshamn
Alla elever har tillg�ng till datorerna hela dagen.
(1-9)

31. Fr�n ritning till f�rdig produkt
H�kan Jonsson, Birgit Johansson, Ardalaskolan, Skara
Hur vi anv�nder datorn som ett verktyg och inspiration i sl�jden.
(1-9)

32. Logo i skolan
Ulla Wittrup, F�ladsg�rden, Lund
Skapa och l�r med datorspr�ket Logo som verktyg i matematik-, bild- och spr�kundervisningen.
(1-9)

33. IT-dr�mmen m�ter verkligheten
Margareta Hugosson, Gunilla Salomonsson, Beringskolan, �rkelljunga
Tv� l�rare samt bibliotekarien fr�n Beringskolan, Monica Nilsson, ber�ttar om ett pedagogiskt utvecklingsarbete i �k 4-6. (http://www.klippan.se/beringskolan/tratten2.htm )
(1-9, B)

34. Eleven, bibliotekarien och l�rarna i samspel
Monica Nilsson, "Årets skolbibliotekarie", Beringskolan, �rkelljunga
Skolbiblioteksverksamheten i USA - f�red�me f�r svenska skolor! Hur IT-teknik och ett unders�kande arbetss�tt kan f�rankras i skolan i dag. (http://www.klippan.se/beringskolan/)
(1-9, B)

35. Undervisningf�rlopp med datorbaserade l�romedel
�rjan Broman, Skolkontoret, G�vle kommun
Du som �r os�ker om hur dator med program och kringutrustning kan anv�ndas i skolan f�r tips som kan anv�ndas p� alla stadier. Med definierade undervisningsf�rlopp blir datoranv�ndning en naturlig del i arbetet.
(1-9, Gy)

36. Internationellt - M�ngkulturellt
Margareta Bengtsson, N F�ladens RO, F�ladsg�rden, Lund
Norra F�ladens rektorsomr�de har m�nga elever med invandrarbakgrund. M�ls�ttningen med detta projekt �r att eleverna via Internet ska s�ka kontakt med sina heml�nder och tidigare klasskamrater, f�r att utbyta erfarenheter, tankar och v�rderingar.
(1-9, Gy, Vx)

37. L�raren som IT-coach
Gunilla Jedeskog, IPP, Link�pings universitet, Link�ping
L�rares erfarenheter och reflektioner kring datorn i undervisningen.
(1-9, Gy, Vx)

38. Webben i skolan
Bj�rn Lundgren, L�rarh�gskolan i Malm�
�r det detsamma att "surfa" och leta information? World Wide Web har fler anv�ndningsomr�den b�de f�r l�rare och elever.
(1-9, Gy, Vx)

39. Skoldataprojektet
John Lundborg, Lunds Datortek, Lund
Datapedagogiskt samarbete mellan Datorteket och V�rfruskolan i Lund.
(1-9, Gy, Vx, D)

40. Svenska Skol V�der N�tet (SSVN)
Stefan Gustafson, Valter �hman, Alviksskolan, Bromma
SSVN som �r en www-tj�nst d�r ett antal skolor med elektroniska v�derstationer ing�r som informationsservrar. I resursen ing�r en stor faktabas, fr�gest�llningar, statistik och ett diskussionsforum, dvs det mesta som beh�vs f�r att kunna arbeta b�de grundl�ggande och f�rdjupande med meteorologi. (http://www.asogy.stockholm.se/~alvik/valle/vader.htm)
(1-9, Gy, Vx, D, B)

41. Tidningsredaktion
Sture K�ll, Jan Hallgren, Ribbaskolan H, Gr�nna
Efter f�rberedelser i olika �mnen �r klassen en hel dag indelad i "redaktioner" som alla har uppgifter att skapa en "f�rsta sida" till en seri�s morgontidning av v�rt teleprintergrogram.
(4-9)

42. Elevens val - Dator
Martin Forslund, Johan Gustavsson, F�rsingaskolan, Sj�bo
Eleverna v�ljer sj�lva arbetsomr�den och f�rdjupningsuppgifter f�r att sedan arbeta helt sj�lvst�ndigt med sj�lvinstruerande materiel. Avslutas med eget arbete och h�ga krav p� redovisning.
(4-9)

43. �kad f�r�ldrasamverkan - F�r�ndrat arbetss�tt
Carl-Johan Skugghall, Mullsj� Kommuns Skolor
Att med hj�lp av b�rbara datorer och intranet f� f�r�ldrar att engagera sig mer i skolans verksamhet och att f� elever att ta st�rre ansvar f�r sina egna studier. Redog�relse f�r projekt drivna under l�s�ret 96-97.
(4-9)

44. GLOBE-projektet
Ulf Nilsson, Sune Jeppsson, Vannar�dsskolan, S�sdala
Hur vi arbetar med v�der p� skolan. Skolan har en v�derstation och kan ta emot v�dersatellitrapporter.
(4-9)

45. Datorn i Hemkunskapsundervisningen - PBL
Birgitta Dal�n, Eva Lundberg, Svaneskolan, Lund
Eleverna arbetar med datorst�d och egna fr�gest�llningar f�r f�rdjupad kunskap i n�ringsl�ra, matlagning, hush�llsekonomi, privatekonomi, "starta eget", unders�kningar, bostaden och faktas�kande.
(4-9)

46. Skrivprocessen - att omvandla information till kunskap
Ingrid Nordkvist, Gefle Pedagogiska Centrum, G�vle
Ordbehandlingsprogram, DTP-program, CD-ROM och Internet ger nya m�jligheter till ett varierat och meningsfullt skrivande i skolan. Exempel p� olika till�mpningar.
(4-9)

47. Interaktiva presentationer i skolan
Magnus Medin, Mats Hallman, , Haninge
F�revisande av interaktiv presentation samt m�jligheter att arbeta med detta i skolan.
(4-9)

48. H�rda killar med mjuka verktyg
Ernst Littmann, Nybodaskolan, Solna / L�rarh�gskolan, Stockholm
Datorn som motivationsstimulerande faktor i arbetet med elever p� h�gstadiet med grava psykosociala problem.
(4-9)

49. Datorkommunikation
Kerstin Nilsson, N�sbyparkskolan, T�by
Med datorns hj�lp kan elever och l�rare samarbeta med andra i olika delar av v�rlden. Hur hittar man samarbetspartners och projekt? Hur ser vardagen ut f�r elever och l�rare? Seminariet hoppas ge inspiration till l�rare som vill arbeta vidare med datorkommunikation. En fokusering ligger p� Kidlink, n�tverket f�r barn och ungdomar i �ldern 10-15 �r.
(4-9)

50. GLOBE - ett internationellt milj�projekt
Toivo Sirvi�, H�gav�ngsskolan, Olofstr�m
12 skolor i Sverige - 400 i v�rlden forskar tillsammans och �r kopplade till en gemensam databas f�r sina milj�unders�kningar.
(4-9)

51. Internet i utbildningen
Peter Granfeldt, V�ttleskolan, G�teborg
Hur vi anv�nder Internet i biblioteket, f�r "pilotklasserna" och i No- och So- undervisningen.
(4-9, B)

52. Didaktisk analys av program i fysik
B�rje Ekstig, Institutionen f�r l�rarutbildning, Uppsala Universitet
N�gra fysikprogram analyseras med avseende p� deras didaktiska uppl�ggning. Hur arbetar eleven? Hur interaktivt �r programmet? Uppn�s begreppsf�rst�else?
(4-9, Gy)

53. Distansundervisning p� gymnasiet?
Tord Plantinger m fl, Palmcrantzskolan, �stersund
P� v�rt S-program har vi provat att arbeta �mnes�vergripande och med hemklassrum. Det tredje �ret arbetar eleverna hemma tv� dagar i veckan med hj�lp av IT.
(4-9, Gy)

54. SKOLPLANKET - Galleri och l�romedel p� Internet
Eva Erbenius, Stockholm
Skolplanket �r ett projekt som syftar till att st�dja bildl�raren i sin IT-utveckling, samt inspirera elever inom olika teman f�r presentation.
(4-9, Gy)

55. Digital NO-undervisning
Leif Gustavsson, Svaneskolan, Lund
Redovisning av ett utvecklingsarbete i samarbete med Telia l�romediefond. (http://www.svaneskolan.lund.se)
(4-9, Gy)

56. Datorn som hj�lp vid uttalstr�ning
H�kan Larsson, Larson Education i Lerum AB, Lerum
Kan datorn bed�ma uttal? Till Lingus - det multimediabaserade spr�klaboratoriet finns nu tillbeh�r f�r visualisering av information och betoning.
(4-9, Gy, Vx)

57. Utv�rdera med datorns hj�lp
Lennart Schmidt, Eklidens skola Nacka, Tyres�
Hur man b�r f�rbereda och kan genomf�ra en utv�rdering. Skapa fr�geformul�r, mata in svaren och g�ra urval. Korstabellera, ta fram statistik och diagram.
(4-9, Gy, Vx)

58. En matematikl�rares illusion - Geometri �r roligt!
Thomas Martinsson, H�gskolan i Karlstad
Hur man kan anv�nda geometriprogram typ Geometers Sketchpad eller Cabri f�r att f�rnya geometriundervisning. Med datorns hj�lp kan elever �va begreppsf�rst�else och sj�lva f�s att uppt�cka satser och bevisid�er.
(4-9, Gy, Vx)

59. MultiMedia Lab 3.0 och Internet
Stefan Cedervall, Gefle Pedagogiska Centrum, G�vle
Demonstration av hur MultiMedia Lab 3.0 kan anv�ndas p� Internet. Html-st�d, runtime som viewer m.m.
(4-9, Gy, Vx)

60. Datorn i Tyskundervisningen
G�sta Brand, BUF, Halmstads kommun
Hur Datorn kan ta �ver moment av repetitorisk karakt�r i spr�k- och tyskundervisningen, s� att man kan anv�nda tidsvinsten till kommunikativa �vningar.
(4-9, Gy, Vx)

61. Biblioteket och bibliotekarien som pedagogisk resurs i IT-skolan
Britta S�rnmark, Huleb�cksgymnasiet, M�lnlycke
Dagens arbetss�tt i skolan kr�ver ett n�ra samarbete mellan l�rare och bibliotekarier. Exempel och idéer fr�n Huleb�cksgymnasiet i M�lnlycke.
(4-9, Gy, Vx, B)

62. Kontrollerad undervisning i skyddad milj�
Bengt-�ke Andersson, ABC Skola HB, Knivsta
Presentation av ett arbetss�tt d�r undervisande l�rare "best�mmer".
(4-9, Gy, Vx, D)

63. Vad framtidens utbildningar beh�ver EGENTLIGEN.
Jens Fylkner, Antenn, Lund
Sj�lvklart m�ste man �ka anv�ndandet av datorer inom skolan men IT i sig r�cker inte. N�tverkande, personlig utveckling, projektarbete och entrepren�rsskap �r alla omr�den som skolan borde ta till sig f�r att utvecklas i takt med tiden.
(4-9, Gy, Vx, D)

64. Vi bygger ord - morfologisk metod - teori och praktik
Merete Herrstr�m, AmuHadar, Malm�
Introduktion i en alternativ l�s- och stavningsstrategi f�r elever med l�s- o skrivproblem samt demonstration av det datorbaserade tr�ningsprogrammet Ordbygge.
(4-9, Gy, Vx, D)

65. "Tjosk"=kiosk eller tjock? Om r�ttstavningshj�lp i ordbehandlare
Bodil Andersson, AmuHadar, Malm�
En ny r�ttstavningskontroll, som "t�nker spr�kligt" �r framtagen vid AmuHadar i Malm�. Arbetet ing�r i AMS/RFV:s rikssatsning p� kompenserande datorbaserade hj�lpmedel vid dyslexi.
(4-9, Gy, Vx, D)

66. Internet i undervisningen
Eric Gerle, Lars-Erik Hjort, Knut Hahnsskolan, Ronneby
Att s�ka, v�rdera och hantera information p� n�tet. Ett f�rs�k till handbok f�r skilda �mnesomr�den, en motsvarighet till bibliotekskunskap f�r Internet.
(4-9, Gy, Vx, D, B)

67. Multimedia som pedagogisk metod
Gunnar Sp�ngberg, Gullmarsgymnasiet, Lysekil
Hur man kan arbeta med multimedia som ett uttrycksmedel. Fokus p� den svage eleven och beskrivning av v�rt individuella program. Visning av elevpresentationer och kort visa hur man kan arbeta i ett multimedia program (MultimediaLab).
(4-9, Gy, D)

68. Pedagogisk multimedia �r inte det som sker p� sk�rmen...utan det som h�nder i huvudet p� eleverna
Mats Rosenkvist, Kunskapsmedia AB, Stockholm
En inblick i framtidens l�rar- och elevroller. Syftet �r att skapa engagemang och eftertanke kring pedagogisk multimedia som komplement till andra l�romedel. M�let �r att deltagarna ska l�mna seminariet med en sunt kritisk inst�llning till hur nya l�romedel kan anv�ndas i skolan.
(4-9, Gy, Vx, D, B)

69. SYO-Guiden p� internet - om arbete och utbildning
Torbj�rn Schyberg, Malm� Borgarskola
Seminariet v�nder sig till all skolpersonal, arbetsf�rmedlare, studiev�gledare vid h�gskolan etc som har ett ansvar f�r att studie- och yrkesv�gledningen i dagens samh�lle fungerar p� ett tillfredsst�llande s�tt. (http://www.pedc.se/syo/)
(4-9, Gy, Vx, D, B)

70. Informationss�kning med IT-st�d
Stefan Svedberg, Halmstad
Att f�r�dla information till kunskap - en infos�kningsmetod i ett unders�kande arbetss�tt p� grundskolans mellanstadium. Med utg�ngspunkt fr�n egna studier till en blick p� vilka m�jligheter som framtiden erbjuder.
(4-9, Gy, Vx, D, B)

71. IT i spr�kundervisningen
Annika Brisvall, Stagneliusskolan, Kalmar
Pedagogiska tips p� hur man kan anv�nda IT i spr�kundervisningen.
(Gy)

72. El- och elektroniklaborationer p� datorn
Anders Gustavsson, Eksj� Gymnasium, Eksj�
Hur el- och elektronik-kopplingar kan simuleras i datormilj�. Intressanta sidor p� Internet f�r elektronikkonstruktion.
(Gy)

73. Delphi - programmering
Mats-Ola Landbris, Knut Hahnsskolan, Ronneby
En introduktion till Dig som vill se hur man programmerar Windowsapplikationer med Pascal som bas. N�gra grundl�gggande demonstrationsexempel komlpetteras med exempel p� vad gymnasieelever �stadkommer under en 65 timmars kurs.
(Gy)

OBS! �NDRAT SEMINARIUM!!!
74. IT-teknik och milj�er
Barbro Ingemansson och Birgitta Wahlstr�m, Chapmansskolans Bibliotek, B�rje Truedsson, IT-ansvarig rektor,Karlskrona
Chapmanskolan visar sina tv� bibliotek och ber�ttar om erfarenheter av inredning, CD-ROM, BTJ 2000 och Internet. (�dag)
(Gy, B)

75. Kan skolan navigera i informationsfl�det?
Kerstin Olsson mfl, Landstingsskolornas IT projekt i �sterg�tland, Motala
Bibliotek i all �ra ! - Att hj�lpa elever l�sa problem med praktiskt datorst�d blir mer och mer informationsm�klarens huvuduppgift. V�ra skolor �r inriktade p� praktiska yrkesomr�den vilket g�r det sp�nnande att med IT underl�tta det problembaserade arbetss�ttet som �r v�r metod. Vi utvecklar arbetss�tt f�r att internt (Intranet) och externt (databaser med PBL) h�ja kvaliteten p� informationsstrukturen. (http://www.lio.se/internetproject/)
(Gy, Vx, B)

76. Probleml�sning i matematik med symbolhanterande program
Kerstin Ekstig, Matematiska inst, Uppsala universitet
F�r att arbeta meningsfullt med s� kraftfulla verktyg som symbolhanterande program kr�vs nya problemtyper. N�gra idéer till s�dana presenteras.
(Gy, Vx)

77. IT i fysik - astronomi
Arnold Kvist, Knut Hahnsskolan, Ronneby
Praktiska exempel kring Internet f�r undervisning i fysik och astronomi.
(Gy, Vx)

78. M�nniskor beh�ver m�nniskor - vad g�r vi d� med datorerna?
Rebecka Martinsson mfl, Landstingsskolornas IT projekt i �sterg�tland, Link�ping
8 skolor i �sterg�tland utvecklas med IT i sm� och stora projekt med datakommunikation och nya modeller f�r l�randet. Skolornas program fokuseras p� omv�rdnad av m�nniska, djur och natur tillsammans med yrken f�r fritids - och upplevelsesektorn. (http://www.lio.se/internetproject/)
(Gy, Vx)

79. MerIT Matematik i undervisningen
Ylva Lokander, Botvidsgymnasiet, Botkyrka, �ke Stridh, Knut Hahnsskolan, Ronneby
Vi delar med oss av erfarenheter fr�n undervisning med MerIT Matematik och symbolhanterande program.
(Gy, Vx)

80. Kvinnliga elever och skolpersonal v�ver n�t med datorer
Helen Carlsson-Thyrvin mfl, Landstingsskolornas IT projekt i �sterg�tland, Link�ping
Kvinnliga 50-, 60-, 70- och 80-talister med olika bakgrund samarbetar i n�tverk f�r att utvecklas med IT. Virtuella och fysiska m�ten varvas f�r att prova och utnyttja tekniken och f�r att generera nya tankar kring anv�ndningen ur ett kvinnligt perspektiv. (http://www.lio.se/internetproject/)
(Gy, Vx)

81. IT och pedagogik i ett samh�llsperspektiv
Dag-Erik Zackrisson, G�teborgs Folkh�gskola
IT f�r�ndrar n�ringsliv och samh�lle i grunden. Informationssamh�llet st�ller nya krav p� arbetsliv och skola. Skolans arbetss�tt m�ste f�r�ndras! Vad kr�vs av l�rarna ? Vilka hinder finns? Vad h�nder med informationssamh�llets f�rlorare?
(Gy, Vx)

82. Datorteket N�ssj� Kommun - en positiv �tg�rd
Stefan J�nsson, Datortek/Aktivitetscenter, N�ssj�
Modern IT-hantering i kombination med projektmetodik, en kunskapsf�rmedling med mycket positivt resultat i N�ssj� Kommun. Verksamheten har 80 deltagare fr�n �ldern 20-64 �r och 14 utbildade handledare.
(Gy, Vx, D)

83. Drop in-kv�llskurs f�r vuxna med l�s- och skrivsv�righter
Vera Forsmark, Lena Svensén, Komvux, Oskarshamn
Vi ber�ttar om hur vuxna dyslektiker v�gar s�ka hj�lp p� v�ra drop in-kv�llar och med datorer f�r en individualiserad undervisning.
(Vx)

84. PBL med IT-st�d p� Komvux
Rosa Hallin, Komvux i Halmstad
Med st�d fr�n KK-stiftelsen drivs undervisning bland 250 elever i ca 40 basgrupper enligt PBL. Internet i st�llet f�r l�rob�cker. Eleverna arbetar utifr�n fallbeskrivningar.
(Vx)

85. Bibliotekens roll i distansundervisning
Pirjo Elovaara, InfoCenter, H�gskolan i Karlskrona/Ronneby, Ronneby
Erfarenheter fr�n ett utbildningsprojekt i Blekinge v�ren 1997. Hur vi l�rde oss att utnyttja olika DU-tekniker och hur vi skapade tj�nster f�r distansstuderande.
(Vx, B)

86. Studiebes�k p� Datorteket i Karlskrona
Mona Hagman, Datorteket, Karlskrona
Information om och rundvandring p� Datorteket i Karlskrona, ett datortek av det lite st�rre formatet, 180 deltagare.
(D)

87. Studiebes�k p� Datorteket i Ronneby
Ronny Svensson, Datorteket, Ronneby
Information om hur man arbetar p� ett datortek av det mellanstora formatet, 102 deltagare. Rundvandring i de nya lokalerna.
(D)

NYTILLKOMNA SEMINARIER!!!

88. Gymnasiebiblioteket - framtidens kunskapsrum
Eva Jonsby, DIK-f�rbundet, Saltsj�baden
Gymnasiebiblioteket f�r en allt viktigare roll i den IT-utvecklade skolan. H�r finns information, kompetens och en plats f�r m�ten.
(Gy, B)

89. Natur & Kulturprogrammet - Ett nytt gymnasieprogram med stark IT-profil
Jonas Rutberg, F�ssbergsgymnasiet, M�lndal
I M�lndal har vi startat ett lokalt gymnasieprogram som �r en blandning mellan Nv- och Sp-programmet. Eleverna f�r en grundkompetens motsvarande Sp-programmet men med f�rdjupningar inom naturvetenskap. Ett huvudsyfte �r att locka fler flickor till att studera naturvetenskap och teknik. Programmet f�r sin profil genom de lokala kurserna M�nniskoekologi, Naturvetenskap, Presentationsteknik, Reklam & Media samt Aktuell forskning. Alla elever och l�rare disponerar varsin b�rbar dator. Vi jobbar i hemklassrum och via skolans n�tverk kan alla elever koppla upp sig mot elektroniska konferenssystem och internet direkt i klassrummet. Kunskapssyn och arbetsmetoder presenteras. Ett "kontrakt" mellan l�rare, elever och skolledare f�r hur arbetet genomf�rs redovisas.
(Gy, Vx)

90. Ett samh�lle i f�r�ndring - ett nytt kunskapsbegrepp
Jonas Rutberg, F�ssbergsgymnasiet, M�lndal
Seminariet bygger p� en j�mf�relse mellan det samh�lle vi lever i idag och det framtida samh�lle alla p�st�r att vi �r p� v�g in i. F�ljande fr�gor diskuteras: Hur skall skolan anpassa sin verksamhet s� att morgondagens elever f�r den kunskap och kompetens de beh�ver? Hur kommer kunskapsbegreppet att f�r�ndras? Hur kan det nya betygssystemet till�mpas med tanke p� det nya kunskapsbegreppet?
(4-9, Gy, Vx)