FRANK BLACK SVARAR UFO-VÄST
Han är något av en fadersgestalt för dagens alternativa rockscen. Sprungen ur det nästan helgonförklarade bandet The Pixies som sålde över 1 miljon skivor i USA enbart mellan ‘87 och ‘91. Inget speciellt med det tycker ni kanske då det idag verkar poppa upp popstjärnor som svampar ur jorden med färdiga Japan-kontrakt i fickorna. Skillnaden är att hans texter behandlar ämnen som UFOs, Aliens och kosmiska resor. Han är - Frank Black, aka, Charles Thompson!
Av Jörgen Westman.
Då jag ringer upp honom i hans hem i USA och berättar vem jag är och vad jag gör så möts jag av ett förvånad Frank som hade väntat sig ännu en oförstående journalist som ville sätta “knepighets-stämpeln“ på honom. Och då Frank är väl hemma på internet så frågar han efter adressen till WUFOC:s hemsida som han lovar att kolla upp, och en stämning av gemytlighet sprider sig över telefonlinjen över atlanten.
- Jag ber absolut inte om ursäkt för att jag sjunger om UFOs eller science-fiction, rymden...eller något liknande. Men jag känner mig som en objuden gäst ibland...nästan som en bluff, när jag vet att det finns så många människor som är djupt involverad i dessa saker, mycket mer än vad jag är, och det får mig ibland att känna mig lite skyldig...
Två observationer
Med texter som “Motorway to Roswell“ och “Men In Black“, har Frank (som han vill bli kallad) fått ett alldelens eget litet hörn i den annars så kaotiska musikstormen. Men var startade då detta intresse för UFOs?
- Ja, om du verkligen vill veta...jag antar att den stunden då jag, åtminstone undermedvetet, blev intresserad av det..och jag vill framhålla att jag inte är fanatisk men jag låter det få bubbla upp i dom sånger jag skriver. När jag var 18 eller 19 år gammal så beskrev min mor, på ett svepande sätt och hon har absolut inget intresse alls i ämnet, ett stort UFO, eller “skepp“...hon beskrev det som ett skepp, eller som den klassiska bilden av ett tefat, som hovrade över det hus vi var i 1965 i Nebraska.
Detta var mitt på dagen och det var många vittnen. Och alla kom ut på gården och observerade skeppet över huset som var helt tyst. Dom var alla rädda och hon sa att hon till och med trodde det var “jordens undergång“! Dom ringde polisen som kom...mannen som senare skulle bli min styvfar...Och dom hoppade in i bilen och började följa efter UFO:t som nu hade börjat röra sig långsamt. Dom följde det ända tills dom inte kunde hänga med längre. Hur som helst, jag var så shockad över denna historia...
Upplevde du det inte som konstigt att din mamma inte visade mer intresse i det då hon hade sett ett UFO så nära?
- Exakt! Men du måste förstå att min mor är en väldigt religiös person och har, så vitt jag vet, inget intresse i ämnet alls. Och jag hade aldrig hört detta diskuteras i vårt hus och jag har aldrig hört det diskuteras i vårt hus igen.
- Hur som helst, det är även en annan incident med ett skepp när jag var 5 år. Jag lekte på gården med min bror då en metallisk...raket, jag tänkte på den som en missil...
Som en cigarr-formad farkost?
- Ja precis! Det flög över gården där vi lekte och det var helt tyst. Och jag och min bror studerade det medans det flög över huset. Vi diskuterade det inte efteråt. Och det gjorde ett sådant intryck på mig, djupt inombords...Jag menar, vi var ju så unga! Vi fortsatte sedan att leka som om inget hade hänt.
- Jag har burit med mig detta minne i hela mitt liv och jag har aldrig diskuterat det hela med min bror. Och i min egen hjärna har jag neutraliserat det hela som en händelse...du förstår, jag såg inte ett cigarr-format skepp alls. Och det är vad jag har talat om för mig själv i alla dessa år. Men av någon anledning så, av alla flygplan jag sett som flyger över mitt huvud, den enda incident jag kommer att tänka på då är från då jag var 5 år gammal!
- Och förra året hade jag och min bror en diskussion runt UFOs och han säger: “Kommer du ihåg den där saken vi såg då vi lekte på gården när vi var 4 och 5?“, “...en silver-raket som flög över oss utan att ge ifrån sig något ljud!?“ Och jag som trodde att han inte ens hade något minne av det hela alls! Vi hade inte diskuterat detta på 25 år och sedan visar det sig att han kan beskriva fler detaljer än jag. Jag vet inte om vi såg ett UFO, men av någon underlig anledning...i bakhuvudet...har minnet stannat med mig och jag kan inte låta bli att tro att det är något konstigt bakom det. Dessa två incidenter är mina enda och jag har inte haft några sedan dess.
Personlig koppling
Hur har dessa incidenter påverkat dig när det kommer till att skriva musik?
- När jag startade skriva låtar med The Pixies så var texterna väldigt, väldigt abstrakta. Utan något riktigt ämne, eller med flera ämnen på en gång. Och efterspom jag började skriva mer och mer låtar så blev dom mer och mer fokuserade. Och jag letade efter ett ämne, och jag antar att jag drogs till det av flera undermedvetna orsaker, men inte bara om UFOs, utan också om rymden och rymdresor. Men jag kände mig extra hemma med UFOs därför att: “Javisst! Jag har en personlig koppling till detta ämne.“ Det var inte svårt utan mer...njutbart!
Följer du med i den senaste utveckling i ämnet? Som Richard C. Hoaglands påståenden om ruiner på månen och “ansiktet“ på mars?
- Ja...jag menar, jag är intresserad i ämnet men jag tycker att folk som Hoagland förför sig själva med sina extrema personligheter (skratt). Det är tufft att veta, speciellt för en kille som mig som inte är så involverad, att förstå hur mycket som har grund och hur mycket som går ut på att tjäna pengar.
När jag läser intervjuer med dig av andra journalister så slås jag av att dom inte kan realtera till vad du sjunger om. Det är som “Ja, Ja...han är udda.“ Och om du sjunger om t.ex. Roswell så tror dom lika väl att du pratar om en bensinmack.
- Ja, alltihop är lite frustrerande då journalisten inte kan sträcka sig till att se det som “annorlunda“ och att vara öppen för ämnet. Deras attityd är: “Detta är inte vad jag väntade mig...jag tror inte på det.“
Stör det dig att folk som köper dina skivor och går på dina konserter inte tar sig tid att sätta sig in i dina texters bertydelse?
- Nej. Om dom kan njuta av den musikaliska aspekten och lämnar lyriken bakom så blir jag inte förolämpad, nej.
Vad handlar allt det här om John Denver om i låten “Czar“ från din senaste skiva “The Cult of Ray“?
- Jag skrev sången om honom därför att jag tyckte det var intressant hur han är villig att ge bort sin förmögenhet för att komma ut i rymden. Han erbjöd NASA och deras ryska motsvarighet 65 miljoner kronor om dom tog med honom på en rymdfärd (skratt)...Bägge nobbade honom dock.
Jag upplever ofta att folk blir extra störda om man försöker peka på möjliga paraleller mellan våra religiösa myter som återfinns i praktiskt taget alla religiösa skrifter, och kontakt med extraterristriella i förhistorisk tid...
- Ja, jag tror att det flesta har blivit uppfostrade med en viss sorts religion, åtminstone här i väst-världen, och när dom blir äldre så sitter det kvar, även om dom då förnekar religionen eller inte så sitter det hela djupt inne sedan dom var liten och detta vill man inte störa - och jag är likadan.
Jag tycker mig se en eskalering av konspirations-fanatiker i USA de senaste 3-4 åren. Är det en bild av USA i stort?
- Jag tror att vara rebellisk och misstänksam mot sin egen regering är något som växer över hela världen. Men i USA tror jag att det är mer inbyggt i folks personlighet och uppfostran. Jag menar, det upplyfts nästan på ett patriotiskt sätt. Och ämnet får dessutom bränsle från alla dessa TV-shower. Och jag antar att jag kan beskyllas lite för det hela också, men jag säljer nog ännu färre skivor till följd! (skratt)
Skivtips från Frank Black / Pixies katalog:
Doolittle '89
Planet Of Sound '91
Teenager Of The Year '94
The Cult Of Ray '96
Frank Black kommer till Hultsfredsfestivalen mellan den 13-15 juni!
Tillbaka till artikelmeny
Alla rättigheter tillhör WUFOC och NÄRKONTAKT. Om du använder våra nyheter eller citat ur artiklar,
kreditera till: WUFOC, det fria UFO-alternativet på nätet, http://www.tripnet.se/home/west/ufocentr.htm